Olyckor och fyrverkerier
Varje år skadar sig knappt 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård). De vanligaste skadorna är ansikte, huvud, öga samt på händerna. Vanliga orsaker till olyckorna är att pjäsen inte börjar skjuta när det förväntas, personer har lekt eller experimenterat med pjäsen eller fyrat av pjäsen utan att ha kontroll över vart den tar vägen.
Vanliga orsaker till olyckor med fyrverkerier är att pjäsen exploderar tidigare än man föreställt sig, lek eller experimenterande med fyrverkerier eller att någon kastar eller fyrar av en pjäs utan att ha kontroll över vart den tar vägen och någon annan blir träffad. De allra flesta olyckor orsakas alltså av felaktig hantering av fyrverkerier där användaren inte följt instruktionerna.
Antalet skador minskar
Sedan 2000 har trenden varit ett minskat antal slutenvårdade på sjukhus till följd av olyckor med fyrverkerier.
Antal slutenvårdade 2000 till 2022 till följd av fyrverkeriolyckor efter kön. Källa: Socialstyrelsen
Nyårshelgen är farligast
De flesta olyckorna sker i anslutning till nyårsfirandet.
Antal slutenvårdade per år till följd av fyrverkeriolyckor efter inskrivningsmånad. Medelvärden för 2018 till 2022. Källa: Socialstyrelsen
Viktigt att läsa instruktionerna
Många olyckor orsakas av felaktig hantering av fyrverkerierna där användarna inte följt eller läst instruktionerna på pjäsen. En felaktig hantering är inte bara farlig för den som avfyrar utan även för de åskådare som finns i närheten.
Diagram över hur många som följer instruktionerna
Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2011-2022
Diagram över vilka som skadas av fyrverkerier
Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2011-2022
Omkomna av olyckor med fyrverkerier
Under 1998 omkom två personer till följd av olyckor med fyrverkerier och ytterligare en under 2002, 2004, 2005 och 2008, alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. År 2013 dog ytterligare en man i en fyrverkeriolycka.
Typ av fyrverkerier
Tidigare har raketer varit den typ av fyrverkeriartikel som orsakat mest personskador. Av den anledningen har MSB gjort ett arbete som ledde fram till att stora raketer (krutvikt > 75 gram) blev tillståndspliktiga under 2014. Arbetet med att minska fyrverkerirelaterade skador har efter det fortsatt och den 1 juni 2019 infördes tillståndsplikt på alla raketer med styrpinne.
Efter nyåret 2019/2020 inrapporterades det inga skador till MSB där en fyrverkeriraket använts.
Andel skadade i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning efter artikel som skadat dem 2011-2022. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2011-2022
Fyrverkerier orsaker också bränder
Förutom personskador orsakar fyrverkerier även bränder. I nedanstående figur redovisas antalet insatser som de kommunala räddningstjänsterna larmats till. Det är bränder där fyrverkerier angetts som orsak och redovisar bränder i byggnader och bränder utomhus, till exempel gräsbränder.
Antal insatser av kommunal räddningstjänst till bränder orsakade av fyrverkerier 2000 till 2022. Källa: MSB