Till innehåll på sidan

Så har MSB stärkt skogsbrandsberedskapen

Sedan de omfattande skogsbränderna 2018 har förmågan att hantera skogsbränder ökat på lokal, nationell och på EU-nivå. En rad åtgärder har vidtagits och successivt har systemet som hanterar skogbränder blivit bättre förberett.

Ett generellt varmare klimat medför att säsongen för skogsbrand och vegetationsbrand förlängs i Sverige och i framtiden. Efter bränderna 2018, som var de mest omfattande i Sverige på flera hundra år, vidtogs flera åtgärder för att Sverige skulle stå bättre rustat inför kommande säsonger. Omfattande skogsbränder kan inträffa alla år men sammantaget har vi idag bättre förutsättningar att hantera svårare skogsbränder. Detta genom att vi utvecklat förmågan att förebygga, upptäcka, hantera och bekämpa bränder i skog och mark.

Exempel på utveckling som skett 2018-2023

Utvecklingen har skett lokalt, nationellt och på EU-nivå. Några exempel på utvecklingen sedan 2018:

  • Kommunal räddningstjänst har arbetat mycket med att bygga samordning och att organisera sig på ett delvis annorlunda sätt än tidigare.
  • Sverige, genom MSB, har gjort flera förbyggande insatser, numera har vi exempelvis satellitdetektion för att tidigt kunna upptäcka bränder. Vi har också byggt upp en helt ny struktur för centralt stöd med förstärkningsresurser, exempelvis helikoptrar och flygplan.
  • EU har stärkt beredskap för skogbränder genom att investera i nya resurser. EU:s beredskap är en del av Sveriges beredskap och vice versa. Sveriges förutsättningar att ta emot och lämna stöd till andra har utvecklats.

Senaste åren har präglats av en expansiv utveckling. Nytt för säsongen 2023 är att satelliter även hjälper till med bevakningen av bränder och vid upptäckt går larm direkt via SOS Alarm till räddningstjänsten. Förmågan stärks även successivt från år till år genom bland annat övning och att nya erfarenheter tillkommer.

Nedan listas några av de åtgärder som MSB vidtagit på nationell nivå efter 2018 för att stärka skogsbrandsberedskapen.

  • 2024
    • Brandriskprognoserna förbättrades genom att dygnsprognoserna körs fyra gånger per dygn jämfört med en gång per dygn tidigare. På så sätt tas det hänsyn till de senaste tillgängliga väderprognoserna. En förbättrad version av SMHI:s analyssystem Mesan driftsattes till brandriskprognoserna, som innebär högre kvalitet, förbättrad kvalitetskontroll på observationsdata samt att topografins påverkan på olika väderparametrar förbättras.
    • För satellitdetektion av brand uppdaterades masken för att exkludera satellitdetektioner för värmekällor vid industrier och tätorter. Dessutom lades geodata till för att exkludera satellitdetektioner vid solcellsanläggningar, där falska detektioner kan uppstå på grund av solblänk.
    • En ny tillgänglighetsförbättrad version av appen Brandrisk Ute släpptes, så att appen exempelvis kan användas med skärmläsare.
    • En ny studie om brandrisk i Sverige i ett förändrat klimat publicerades (studien genomfördes av SMHI på uppdrag av MSB).
    • Projektet BrandGIS som genomförs av länsstyrelserna med finansiering från MSB har under de senaste tre åren utvecklat ett GIS-paket för ledningsstöd och geografisk lägesbild vid skogsbrand, samt genomfört workshops med länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster över hela landet.
    • Ett forskningsprojekt har genomförts som tittat närmare på hur brandspridning sker i olika svenska skogstyper. Det ger bättre underlag för att göra prognoser på hur en brand utvecklar sig.
  • 2023
    • Inför brandrisksäsongen 2023 har satellitdetektion av brand implementerats i samhällets larmkedja genom att SMHI skickar satellitdetektioner som larm direkt till SOS Alarm. På så sätt nås kommunala räddningstjänster av informationen så snabbt som möjligt. I augusti driftsattes detektioner från en ny satellit (NOAA-21), så att systemet nu omfattar tre satelliter.
    • Presentationen och visualiseringen av brandriskprognoser har förbättrats genom införandet av en funktion för att visa brandriskprognoser i tidsseriediagram.
    • Skogforsk har i brett samarbete med bland annat MSB tagit fram riktlinjer för bevakning efter avslutad räddningsinsats vid skogsbrand. Dessa innehåller konkreta råd och instruktioner till markägare, samt en checklista som räddningsledaren kan använda vid överlämning till markägaren, för att minska risken för återtändning efter att insatsen avslutats. Riktlinjerna finns fritt tillgängliga på Skogforsks web.
  • 2022

    Nytt för 2022 är att MSB bland annat vidareutvecklat förstärkningsresursen för samverkan och ledning (FSOL) och lanserat appen Brandrisk Ute på engelska. Som stöd till räddningstjänsten har MSB även i år tillgång till 4 skopande flygplan och minst 10 helikoptrar.

    • I arbetet med att stötta andra aktörer för att förbereda sig för skogsbränder genomför MSB sedan 2018 årligen en mängd möten och utbildningar tillsammans med länsstyrelser och räddningstjänster. I år har fokus legat på hantering av stora naturolyckor och samverkan och ledning.
    • MSB har följt upp och utvärderat insatserna 2021 för att kunna vidareutveckla verktyg och samverkansformer bland annat kring samband och säkerhet samt för att fortsätta utveckla FSOL-resursen.
    • Gräsbrandsriskprognosen har under 2022 vidareutvecklats för att mer ta hänsyn till risken för brandspridning. Prognosen tas nu fram för sex dygn där också eventuellt snötäcke beaktas.
    • Appen Brandrisk Ute har utökats med mer funktionalitet. Det har funnits en stor efterfrågan att också kunna få information och råden via appen till en bredare grupp, till exempel turister. Därför släpps det under sommaren 2022 en ny version av appen där det är möjligt att välja engelska som språk.
    • Under 2020-2021 har MSB tillsammans med SMHI, kommunala räddningstjänster och länsstyrelser testat och utvärderat satellitdetektion av bränder. Syftet är att tidigt upptäcka bränder i skog och mark. Erfarenheterna visar att samhällsnyttan med satellitdetektionen är stor, i synnerhet i glesbygd, och det finns utvecklingspotential och möjlighet till ökad användning av tekniken under 2022. Under april driftsattes satellitdetektionen av vegetationsbränder i tjänsten Brandrisk skog och mark.
  • 2021

    Inför sommaren 2021 har exempelvis de släckande resurserna blivit fler och brandriskprognoserna har blivit bättre.

    • Inför säsongen 2021 har MSB tecknat nytt avtal om helikoptrar samt beslutat att utlösa en option som ger ytterligare två mindre skopande flygplan för att stödja kommunal räddningstjänst att hantera skogsbränder. Det betyder att vi till sommaren 2021 har tillgång till 4 skopande flygplan och minst 10 helikoptrar.
    • MSB stöttar andra aktörer med att förbereda sig för skogsbränder och har genomfört en mängd möten och utbildningar tillsammans med länsstyrelser, räddningstjänster och andra myndigheter som till exempel Kustbevakningen och och Försvarsmakten.
    • MSB har inför året utvecklat förstärkningsresursen för stöd till samverkan och ledning (FSOL) med en särskild inriktning mot räddningstjänst. Inom resursen finns kompetens kring skogsbrand generellt men också kunskap och erfarenhet på området flygande resurser för släckning. En räddningstjänst med behov av stöd kan begära det från MSB. Stödet anpassas till det faktiska behovet och bygger på en dialog mellan begärande räddningstjänst och MSB.
    • Brandriskprognoserna har förbättrats med fler detaljer för att underlätta förebyggande och förberedande åtgärder.
    • Vidareutveckling av appen Brandrisk ute som hjälper allmänheten att hålla koll på aktuell brandrisk, ger information om eldningsförbud och vägledning i att elda och grilla på ett säkert sätt.
  • 2020

    Nytt inför sommaren 2020 är bland annat att beredskapen stärkts med två mindre vattenskopande flygplan, en ny förstärkningsresurs som ska stödja kommunal räddningstjänst att samverka och leda vid större räddningsinsatser samt stöttning i införandet av räddningsvärn.

    • Förstärkt beredskapen med två mindre vattenskopande flygplan. Planen är anslutna till rescEU. EU finansierar 90 procent av kostnaden för beredskapen. Om flygplanen används av andra EU-länder står EU alternativt mottagarlandet för de operativa kostnaderna.
    • Etablerat en ny förstärkningsresurs som ska stärka förmågan att kunna stödja kommunal räddningstjänst att samverka och leda större räddningsinsatser.
    • Uppdaterat vägledningen i skogsbrandsläckning efter den förändrade riskbilden och utvecklingen av förmågan att hantera skogsbränder.
    • Genomfört fortsättningsutbildning i skogsbrandsläckning-flygande resurser i Nyköping med kommunala räddningstjänster, länsstyrelser, MSB, Försvarsmakten, Kustbevakningen samt deltagare från kommunala räddningstjänster i Norge.
    • Tagit fram webbkursen - Introduktion för räddningsvärn med fokus på skogsbrandsbekämpning.
    • Tagit fram informationsmaterial som stöd till kommunala räddningstjänster för rekrytering till räddningsvärn.
    • Genomfört utbildningsinsatser och förstärkning inom området Rakel. Bland annat en terminalpool med 600 Rakelterminaler för utlåning och nio mobila basstationer för tillfällig nätförstärkning av Rakelnätet.
  • 2019

    Efter de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 fick MSB i uppdrag av regeringen att stärka skogsbrandsberedskapen till sommaren 2019. Därefter genomförde MSB en rad åtgärder för att Sverige ska stå bättre rustat att hantera skogsbränder.

    • Skapat en helt ny svensk förmåga att bekämpa bränder från luften genom avtal med privata helikopterentreprenörer. Vid högsta beredskapsläge kommer helikoptrarna att kunna vara i luften inom 90 minuter.
    • Ökat antalet skogsbrandsdepåer från 15 till 24 och kan återställa använda skogsbrandsdepåer snabbare.
    • Stärkt förmågan att ta emot internationellt stöd, så kallat värdlandsstöd, och fortsätter den utvecklingen.
    • Stärkt förmågan att stötta aktörerna med samverkan och ledning.
    • Utvecklat den inriktnings- och prioriteringsfunktion som för första gången togs i bruk sommaren 2018 för att mäkla resurser mellan räddningstjänster, prioritera MSB:s egna och internationella förstärkningsresurser samt ge rekommendationer till andra myndigheter. Det är ett samarbete mellan räddningstjänster, länsstyrelser och MSB.
    • Utvecklat samordningen av frivilliga, bland annat har vi tecknat en överenskommelse med Svenska Röda Korset att, i likhet med förra sommaren, vid behov samordna spontanfrivilliga.
    • Vidareutvecklat konceptet MSB:s samverkansperson och MSB:s mottagande av samverkanspersoner från andra myndigheter. Ett pågående arbete.
    • Startat ett arbete med att utveckla ett nytt prognossystem för brandrisker.
    • Tagit fram vägledning för skogsbrandssläckning.
    • Tagit fram vägledning för eldningsförbud.
    • Stärkt samarbetet med internationella aktörer, både med EU och med de nordiska och baltiska länderna.
    • Utvecklat myndighetens arbetssätt och administrativt stöd i samband med samhällsstörningar. Bland annat stärker myndigheten bemanningen under semesterperioden, genomför utbildningar och utvecklar de operativa arbetsformerna.

Senast granskad: 22 maj 2024

Till toppen av sidan