Till innehåll på sidan

Sverige i Nato

Som medlem i Nato omfattas vi av de försvarsgarantier och skyldigheter som Nato bygger på och vi har en röst när beslut ska fattas. Vårt samarbete med andra medlemsländer fördjupas och vi delar kunskap och erfarenheter med varandra.

Alla medlemmar i Nato ska solidariskt ställa upp för att öka säkerheten och motståndskraften i hela alliansen. Det innebär att alla medlemmar bidrar med både militära och civila resurser i Natosamarbetet.

Sverige bidrar både militärt och civilt

Militärt bidrar Sverige genom:

  • gemensamma övningar
  • det gemensamma luft- och robotförsvaret
  • att hålla militära förband i hög beredskap för att snabbt kunna hantera uppkomna kriser
  • välutbildad personal
  • högkvalitativ utrustning
  • att delta i den gemensamma avskräcknings- och försvarsplaneringen
  • att delta i den stående marina styrkan och genomföra luftpatrulleringsuppdrag
  • att bidra i forskning och utveckling inom försvarsområdet.

Civilt bidrar Sverige genom att:

  • Planera för att ta emot och stödja militära förband från andra länder som behöver placeras eller transportera sig genom Sverige, så kallat värdlandsstöd.
  • Dela med oss av kunskap och erfarenheter om Sveriges
    •  totalförsvarskoncept
    • arbete med befolkningsskydd
    • arbete med psykologiskt försvar
    • arbete med en enskildas beredskap
    • arbete med samhällsviktiga verksamheter, såsom försörjning av mat och vatten, sjukvård, el, transporter och kommunikation.

Arbetet med Sveriges totalförsvar

Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Det består av militärt försvar och civilt försvar. Den civila delen består av statliga myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer som får samhället att fungera även vid kriser, krigsfara och krig. Försvarsmakten är den militära delen av totalförsvaret som kan använda väpnad strid för att försvara landet och avskräcka från angrepp.

Grunden för vårt totalförsvar förändras inte av att Sverige är medlem i Nato.

Civilt samarbete med Nato

Motståndskraftiga samhällen är en grundläggande del i Natos försvarsarbete. Sveriges arbete med att bygga upp vårt totalförsvar ligger redan i linje med de grundläggande riktlinjer för civil förmåga som Nato beslutat om. Som medlem i Nato ska Sverige fortsätta sitt arbete med civilt försvar i samma riktning, men med ökat fokus på att vara väl integrerat i Nato.

Grundläggande riktlinjer för civil beredskapsförmåga på Natos webbplats

Militärt samarbete med Nato

Nato har en gemensam försvarsplanering där medlemmarna övar för att vara väl förberedda i händelse av krig. För det svenska försvaret är den taktiska nivån, de olika försvarsgrenarna, redan integrerade i Natos processer och procedurer. Förändringarna sker på den strategiska nivån, kopplat till Natos beslutsmekanismer. Detta innebär att vi får ökat inflytande över Natos agerande i och över norra Europa. För Försvarsmakten som helhet är Natomedlemskapet ingen omvälvande omställning eftersom Sverige redan deltar i övningar och internationella insatser med Nato.

Starkare tillsammans

Nato gör Sverige starkare både civilt och militärt, några exempel:

  • Sverige kan delta i Natoövningar som är större och mer komplexa än vad som är möjligt att genomföra på egen hand, vilket stärker Sveriges förmåga att motstå hot och kriser.
  • Sverige får ökad tillgång till ett erfarenhetsutbyte med andra länder. Genom att dela kunskap med de andra medlemsländerna stärker vi både vår egen och den kollektiva säkerheten inom Nato.
  • Nato tar fram olika riktlinjer och stöd som Sverige kan använda för att fortsätta utveckla vår civila beredskap.
  • Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige ökar, den krigsavhållande effekten blir större och säkerheten i Norden ökar.
  • Sverige har inflytande och är en del av den gemensamma försvarsplaneringen i Nato.
  • Vi har säkerhetsgarantier, i händelse av krig kan vi få militär hjälp från 31 andra länder.

Vanliga frågor om Sveriges medlemskap i Nato

  • Har Sverige samarbetat med Nato tidigare?

    1994 ingick Sverige i ett så kallat Partnerskap för fred (Partnership for Peace, PfP) med Nato för att bygga förtroende och underlätta samarbetet. 2014 fördjupades samarbetet när Sverige ingick ett individuellt partnerskap med Nato (Individually Tailored Partnership Program, ITPP) och dessutom blev del av en mindre grupp partnerländer som samarbetade särskilt nära Nato (Enhanced Opportunities Partner, EOP). Det handlade om politisk dialog, utbildning, övningar och ökat informationsutbyte.

    Sedan 2016 har Sverige också ett samförståndsavtal om Värdlandsstöd med Nato. Det innebär att medlemsländer ska ha förmåga att kunna både ge och ta emot hjälp, både militärt och civilt, vid kriser, övningar och andra insatser. Partnerskapen betyder inte att vi varit medlem i Nato, men att vi har samarbetat med Nato.

  • Bidrar Sverige med trupp eller materiel?

    Hur Sverige kommer att bidra som medlem i alliansen bestäms nu i samband med att vi blivit medlemmar, genom politiska beslut. Exempel på hur andra bidrar: USA har militärbaser i bland annat Tyskland, Norge bidrar med förråd för förvaring av amerikansk materiel. Vissa länder bidrar med luftförsvar av Baltikum.

  • Hur hjälper Nato till om Sverige drabbas av ett väpnat angrepp?

    Om Sverige drabbas av ett väpnat angrepp kan vi begära konsultation med Nato. Då samlas det Nordatlantiska rådet där medlemsländerna behöver komma överens om att artikel 5 ska aktiveras. När artikel 5 har aktiverats innebär det att alla medlemsländer är skyldiga att hjälpa Sverige.

    Mer om artikel 5 och vem som bestämmer i Nato

  • Vad kostar det att vara medlem i Nato?

    Kostnaden för att vara med i Nato är uppdelad i två delar.

    • En årlig medlemsavgift, som för Sveriges del är ungefär 50 miljoner euro.
    • Medlemsländerna ska satsa minst 2 % av sin bruttonationalprodukt på det militära försvaret.
  • Blir det kärnvapen i Sverige?

    Nej, Sveriges regering ser inga skäl att ha kärnvapen i Sverige i fredstid. Om några förändringar ska genomföras behövs politiska beslut. Det är upp till Natos medlemsländer att själva besluta om man tillåter utplacering eller lagring av kärnvapen på sitt territorium.

    Tre av Natos medlemsländer har kärnvapen: Frankrike, Storbritannien och USA. Utplaceringar av kärnvapen sker efter nationella beslut och i uppgörelse med enskilda allierade.

    Denna och fler försvarsfrågor om Sverige och Nato på regeringens webbplats

  • Är vi skyldiga att hjälpa till att försvara andra länder?

    Ja, precis som att andra länder behöver hjälpa Sverige vid ett väpnat angrepp så behöver vi hjälpa andra länder. Det beskrivs i artikel 5 i Nordatlantiska fördraget som är Natos grundläggande dokument. Varje medlemsland beslutar själv om vad det ska bidra med om en annan medlem angrips och artikel 5 aktiveras.

    Mer om artikel 5 och vem som bestämmer i Nato

  • Behöver Sverige ett eget försvar nu när vi är med i Nato?

    Ja. Alla medlemmar i Nato är skyldiga att:

    • gemensamt bidra till att försvara Natos medlemsländer
    • ha egen förmåga att stå emot väpnade angrepp
    • ha hög motståndskraft i den civila delen av samhället.

    Det här beskrivs i artikel 3 och 5 i det nordatlantiska fördraget, som är Natos grundläggande dokument. Sverige behöver alltså ha både ett militärt försvar och ett civilt försvar.

    Lär dig mer om Nato, artikel 3 och artikel 5

Till toppen av sidan