Utbildningsspecifik information - Handledare, Utbildning inom ledning av kommunal räddningstjänst (LK)

Om utbildningen Ledning av kommunal räddningstjänst

Utbildningssystemet för ledning av kommunal räddningstjänst sjösattes vårterminen 2022 efter ett parallellt utvecklingsarbete i samverkan med ELS-projektet, Enhetligt ledningssystem för kommunal räddningstjänst. Utbildningssystemet bygger bl.a. på en struktur där kurserna är knutna till enhetliga ledningsfunktioner och roller, vilket ersatte bl.a. kurserna Räddningsledare A samt Räddningsledning B.

Utbildningssystemet har delats upp i tre ”kursspår” där olika individuella kurser samlas och som baseras på enhetliga ledningsfunktioner, vilket bildar systemets helhet. Dessa är:

LK 1: Gruppledare och Styrkeledare

LK 2: Insatsledare och Regional insatsledare

LK 3: Larm- och ledningsoperatör, Larm- och ledningsbefäl samt Vakthavande befäl/Vakthavande räddningschef

Att leda räddningsinsatser i ett alltmer komplext samhälle ställer höga krav på räddningstjänstpersonalen och kommunens ledningssystem, bl.a. att kunna leda komplexa, omfattande och flera samtidiga insatser. Personalen behöver ha förmåga att leda både enskilda räddningsinsatser och bedriva övergripande ledning av räddningstjänstverksamheten, inklusive att i samverkan med andra aktörer åstadkomma gemensam inriktning och samordning.

Lagkrav, arbetsmiljö, riskbedömning, taktik, metoder, teknik och ledarskap är några av de områden som påverkar ledning av kommunal räddningstjänst, oavsett om ledning bedrivs skadeområdesnära eller övergripande. Ledningsprocessen är central, liksom de rättsliga krav som ställs på arbetet och ledningssystemet. Även förhållningssätt, principer, systemsyn, beslutsdomäner, roller, taktik samt makt och normer är aspekter som behöver förstås och hanteras.

LK 1: Gruppledare & Styrkeledare

Kurserna Gruppledare (GL) och Styrkeledare (SL) kan genomföras parallellt eller individuellt, då de tre första veckorna är gemensamma. De första tre veckorna (GL) behandlar uppstart av insats:

- Framkomstrapport
- Riskbedömning
- Taktik och metod uppstart

Helheten presenteras först för kursdeltagarna både vad gäller Ledningssystemet och sjustegsmodellen. Därefter bryts insatsflödet ner i mindre bitar och kursdeltagarna övar praktiskt på del för del för att i slutet av dessa tre veckor sätta ihop delarna för ’uppstart insats’ till en helhet. Den första praktiska bedömningen sker i vecka tre och kopplar ihop teorin från kursvecka ett och två med den praktik som gjorts i kaderövningar. Gruppledarna avslutar sin kurs i slutet på vecka tre.

Kursens andra del är fyra veckor. Denna del fokuserar på genomförande och avslut av insats och bedrivs både på campus och på distans där två av fyra veckor är distansförlagda. Delen avslutas med en insatsvecka där kursdeltagarna blir bedömda i genomförande och avslut på räddningsinsats. Fortfarande med fokus på arbetsledning av en styrka utifrån beslutsdomänen uppgiftsledning, ledningsfunktionen styrkeledare och rollen räddningsledare.

Kursens tredje och sista del genomförs de sista två veckorna på kursen. Här ligger fokus på större och/eller komplexare händelser. För att kunna hantera händelser med denna dignitet, lägger vi fokus på beslutsdomänen insatsledning och berör systemledning.

Sista veckan på kursen innehåller samövning på fältet. Insatserna är större än tidigare och kursdeltagarna ska nu kunna hantera flera enheter på plats samt därefter samverka med insatsledare och ev. ”ta ett kliv tillbaka” som sektorchef och/eller insatschef.

De styrkeledare som examineras i kursen ska ha förmågan att agera i rollen insatschef, räddningsledare samt även starta upp en större/komplexare händelse med flera enheter på plats. Sätta dessa enheter i arbete med stöd av IL/RIL/VB och sedan kunna samverka med insatsledare och enbart agera i rollen som sektorchef.

Om särskilt viktiga moment och bedömningsaktiviteter

Under utbildningen kommer kursdeltagaren att arbeta med flertalet uppgifter där tillgång till organisationsspecifik information kan komma att behövas. Det är därför en stor fördel om deltagaren redan innan eller vid utbildningsstart har tillgång till dem källor som kan komma att behövas för att kunna ta del av detta, självklart med hänsyn till sekretess- och  informationssäkerhet. Detta kan exempelvis vara interna webbplatser, intranät, tillbudsrapporteringssystem, etc.

Det är också fördelaktigt att den studerande har en uttalad kontaktperson som kan/ska hjälpa till med bl.a. kontaktuppgifter och eventuell information som deltagaren behöver under utbildningen. Vi ser också att det med fördel kan finnas ”mentorer” under utbildningen som utgörs av personer med erfarenhet av den roll som den studerande utbildas till. Fördelen med detta är att man då kan ”bolla” frågor från utbildningen med någon verksam inom samma roll i den egna organisationen, vilket underlättar förankring av kunskap som deltagaren fått med sig.

Under kursvecka sex genomförs virtuella simuleringar på distans via ett verktyg som heter XVR. Inför detta får eleven ut specifika instruktioner gällande bl.a. utrustningskrav, Rakel-kanaler, nätverksuppkoppling, genomförande, etc. Om kursdeltagaren vill göra simuleringarna på arbetsplatsen så vill vi gärna att ni i god tid kontrollerar att program och uppkoppling fungerar som det ska på den dator som kursdeltagaren kommer att använda, detta förebygger eventuella teknikproblem som annars kan uppstå vid lektionstillfället.

Var också noga med att vid uppkoppling följa den beskrivning som deltagaren fått ut inför simuleringsövningarna för att slippa eventuella problem med brandväggar, etc.