Tillgång till vatten i kris

Stäng bild

I något läge där samhällets service inte fungerar som vanligt, till exempel om det plötsligt inte kommer vatten ur kranen, måste varje hushåll ta ett ansvar för att lösa olika situationer. Det kan innebära att de rutiner man har hemma som man är van vid, behöver förändras under en period.  

Dricksvatten

Med PET-flaskor, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt. Räkna med att en vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Det ska räcka till både dryck, matlagning och grundläggande hygien. Har du husdjur går det åt vatten även för dem.

Det är förstås svårt att lagra stora mängder vatten hemma, men lite är bättre än ingenting. Ett extra förråd av dricksvatten kan bestå av dunkar eller andra behållare som du själv fyller med dricksvatten. Det kan även bestå av vatten på flaska som du köper i butiken.

Tappa upp dricksvatten

Om strömmen försvinner kan vattenpumparna sluta att fungera efter ett tag. Då behöver du ha extra vatten upptappat, till både familjen och husdjuren. Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar då både som reservdricksvatten och som kylklampar i frysen under längre strömavbrott. Kom ihåg att inte fylla flaskorna ända upp, då spricker de när vattnet fryser.

Dricksvatten i dunk

Använd rena och väl förslutna dunkar som är avsedda att användas för dricksvatten. Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten. Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt.

Råd om rengöring och övrigt hantering av dunkar och finns hos Livsmedelsverket.

Förvara vattnet mörkt och svalt

Det går inte att säga hur länge vatten i dunk kan förvaras. Det beror på vilka förhållanden som råder och du får själv avgöra om du vill dricka vattnet. Det kan du göra genom att titta, lukta och smaka på vattnet. Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten i dunk hålla sig fräscht i många månader.

Ta gärna för vana att regelbundet kontrollera om vattnet är ok en eller ett par gånger per år. Byt vatten i ditt dricksvattenförråd om det behövs, exempelvis genom att använda det till bevattning.

Hämta vatten

Om det blir brist på vatten kan kommunen ställa ut vattentankar på bestämda platser, dit du får gå för att hämta vatten i egna kärl. Räkna med att du får hämta begränsade mängder, eftersom vattnet ska räcka till så många som möjligt. I nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta i så fall vatten från ställen där vattnet rinner, eller som ligger långt ut från stranden. Koka alltid vatten som du har hämtat ute.

Koka vatten

I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar. Om det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.

• Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
• Häll upp det kokta dricksvattnet i en ren kanna eller flaska, och låt det svalna.

Det finns också andra vattenreningsmetoder, till exempel tabletter och filter. De metoderna kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

Toalett och hygien

Om det är stopp i leveransen av vatten på grund av strömavbrott eller annat, kan du inte spola. Det kan snabbt bli stopp i avloppet om du fortsätter att använda toaletten. Ha beredskap för att kunna ta hand om avfallet och var noga med hygienen. 

När du ska kissa

Kissa i toaletten men lägg papperet i en papperskorg bredvid. Lägg på ett lock som sluter tätt, så sprider sig inte lukten i resten av bostaden.

När du ska bajsa

Det kan kännas enkelt att sätta en plastpåse eller sopsäck i toaletten och sitta på den som vanligt. När du är klar, täck med exempelvis kompostströ eller sågspån och förslut påsen. Du kan också använda dig av en latrintunna eller annan hink med tätslutande lock.

Din kommun informerar om hur du ska slänga avfallet.

Beroende på hur du bor, kan det förstås vara enklast att göra behoven utomhus. Då är det viktigt att visa hänsyn enligt allemansrätten. Välj en plats långt ifrån vattendrag och där folk går. Gräv en grop först. Gör dina behov. Täck sedan över rejält, med jord eller en stor sten.

Lokala lösningar för toalettavfall

Råden om toalett är generella och ska kunna gälla för hela landet. Sedan ska varje kommun ha en plan B för att lösa problemet. Deras förmåga och förutsättningar ser dock olika ut. Här är exempel på några kommuners planer:

• Att kommunen placerar ut särskilda containers eller flak där man kan kasta avfallet (påsar).
• Att kommunen placerar ut portabla toaletter av typen som brukar användas på till exempel festivaler och badplatser ("Bajamajor")
• Att kommunen kan hämta upp latrintunnor från hushållen. Som privatperson behöver du då skaffa en sådan tunna.

Kontakta din kommun för att veta vad som gäller!