Till innehåll på sidan

Betalningar och kontanter i kris

Om ett betalningssätt drabbas av avbrott så kan det bli svårt att köpa till exempel mat, medicin och drivmedel. Därför är det viktigt att kunna betala på flera olika sätt.

En person håller i ett antal sedlar.
Foto: Johnér
En person håller i ett antal sedlar. Foto: Johnér

Så förbereder du dig

Se för det första till att du har mat och annat nödvändigt så att du klarar dig en vecka utan att handla. På det sättet minskar du behovet av att behöva betala vid en kris. Diskutera med familj, vänner eller grannar hur ni skulle göra om ni inte kan köpa till exempel mat, mediciner eller drivmedel. Räkna på kostnaden för din familj under minst en veckas tid och ha kontanter hemma i små valörer att handla med om digitala betalsätt inte fungerar. 

Fundera över:

  • Vilken hemberedskap har ni i form av vattendunkar, mat med lång hållbarhet som inte behöver tillagas och till exempel mediciner?
  • Vad saknas hemma som kan komma att behöva handlas under den första veckan?
  • Vilka alternativ har ni om er bank eller er betalkortsleverantör (till exempel VISA eller Mastercard) drabbas av problem som gör det svårt för er att betala?
  • Vilka alternativ har ni om er vanliga butik drabbas av problem som gör det svårt för er att betala? Finns det andra butiker där ni kan handla och kan ni ta er dit?
  • Vad har ni för andra möjligheter att hjälpa andra och vilka i din närhet kan hjälpa dig?

Se till att kunna betala på flera olika sätt

En viktig beredskapsåtgärd är att ha flera sätt att betala. I ditt hushåll kan ni till exempel:

  • Ha konton i olika banker, kort från olika kortnätverk (exempelvis Visa och Mastercard) och tillgång till betaltjänster via mobiltelefon (exempelvis Swish).
  • Ha flera alternativ till internetuppkoppling.
  • Ha flera alternativ att identifiera dig elektroniskt (exempelvis BankID och säkerhetsdosa till din bank).
  • Ha kontanter i mindre valörer som räcker för en veckas inköp för ditt hushåll.
  • Använd kontanter då och då för att upprätthålla din beredskap och vara van vid hur kontanter ser ut och fungerar.
  • Ha koll på era betalkort och PIN-koder om kontaktlösa betalningar med kort och mobil (genom att ”blippa” mot en kortterminal) skulle sluta fungera.

Fördelen med kontanter

Även om andra betalningssätt har blivit mycket vanligare, så har kontanter fortfarande en viktig roll i samhället.

  • Det är det enda betalningsmedel som alla kan ha tillgång till.
  • Du behöver inte någon speciell teknik som appar, betalkort eller e-legitimation för att betala.
  • Du kan ta ut och förvara en summa hemma i beredskap.
  • Kontanter är centralbankspengar, det vill säga att värdet garanteras av staten.
  • Det krävs inga mellanhänder för att genomföra betalningar med kontanter.

Riksbankens roll

Pengar och betalningar fyller en viktig funktion i samhället och Riksbanken har i uppdrag att se till att det går att göra betalningar säkert och effektivt. Riksbanken ansvarar för att ge ut sedlar och mynt, makulera utslitna sedlar och mynt samt lösa in sedlar som är ogiltiga. Riksbanken tillhandahåller ett centralt betalningssystem, RIX, som banker och andra finansiella institut använder för att göra betalningar mellan varandra.

Enligt riksbankslagen ansvarar Riksbanken för att privatpersoner ska kunna göra betalningar i kris och krig. Stora delar av betalningsverksamheten drivs av banker och andra privata företag. Enligt lagen får Riksbanken ställa krav på att företag som är viktiga för betalningar ska planera för att kunna upprätthålla sin betalningsverksamhet även vid kriser.

Innehållet på denna sida är framtaget av MSB tillsammans med Riksbanken.

Frågor och svar om betalningar och kontanter

  • Sverige är ju nästan kontantlöst. Så varför ska jag själv ha kontanter?

    Om det skulle hända något som påverkar möjligheten att betala med exempelvis betalkort och Swish är det bra att ha kontanter tillgängligt.

    Genom att ha tillgång till flera olika betalsätt ökar du din beredskap och möjligheten att kunna betala för nödvändiga varor även om störningar inträffar i någon del av betalningssystemet.

  • Hur ska man kunna lägga undan kontanter då det inte finns några att få tag i?

    Jo, det finns gott om kontanter i samhället. Fortsätt att själv använda sedlar som betalmedel där det går, till exempel i livsmedelsbutiker. Då får du en naturlig omsättning själv, kan spara växeln och du bidrar dessutom till att ”smörja” systemet.

  • Måste inte butiker ta kontanter?

    Nej, i Sverige kan butiker avtala bort kontanthantering och det räcker i princip att sätta upp information på dörren till butiken om att de inte tar emot kontanta betalningar. Finansdepartementet har tillsatt en utredning om och hur det ska vara möjligt att betala med kontanter för livsnödvändiga varor.

  • Hur mycket kontanter ska jag ha hemma?

    Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp. Ha gärna kontanter i mindre valörer eftersom det kan bli ont om växel. Även om du inte kan lägga undan pengar för en vecka är det bättre att ha något än inget alls.

  • Det går bara att ta ut 500-kronorssedlar.

    De flesta uttagsautomater har 100-, 200- och 500-kronorssedlar.

    Automaterna är inställda så att de alltid matar ut det alternativ som innebär lägst antal sedlar för dig som kund. Det händer att en valör tar slut och då åtgärdas det vid nästa påfyllning. Om du exempelvis har fått en större sedel i en uttagsautomat kan du använda den när du handlar något litet och spara växeln.

  • Hur mycket får jag ta ut i en uttagsautomat?

    Din bank beslutar om maxbelopp för uttag. Det finns också en teknisk begränsning i automaten på max 30 sedlar per uttag.

  • Hur ska jag förvara kontanterna i hemmet?

    Generellt ska de förvaras så att skada eller förlust så långt som möjligt förhindras. Ta reda på vilka regler ditt försäkringsbolag har. Förvara kontanterna på en plats som du minns så att de kan användas vid behov, till exempel där du har ditt pass och andra viktiga handlingar.

  • Kan kontanterna ta slut i Sverige?

    Riksbanken ansvarar för att det finns tillräckligt med kontanter för samhällets behov. Vid en plötsligt ökad efterfrågan, exempelvis vid en kris, kan det uppstå tillfällig brist på kontanter eftersom distributionen är anpassad efter en normal efterfrågan. Det innebär dock inte att kontanterna har tagit slut utan att det kan ta lite längre tid att transportera dem till platsen där behovet finns.

  • Ska jag ha flera olika valutor hemma?

    Det finns inget som hindrar det om du har möjlighet. MSB har inga speciella rekommendationer kring någon annan valuta än svensk krona.

  • Ska jag lagra guld och silver hemma?

    MSB har inte rekommendationer kring något annat än sedlar och mynt.

  • Ska jag köpa kryptovalutor att ha i beredskap?

    Kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare. Kryptovalutor lagras och överförs elektroniskt och kan inte mäta sig med kontanter när det gäller säkerhet och trygghet.

  • Hur kan jag handla om det inte går att betala med kort i affären?

    Många affärer erbjuder flera olika sätt att ta betalt av sina kunder. Det kan ske genom digitala betalsätt, kontanter eller fakturor. Ju fler möjligheter som finns för att ta betalt och betala, desto större är sannolikheten att kunna hantera situationen om någon av metoderna inte skulle fungera.

  • Är kontanter tillräckligt som förberedelse?

    Kontanter är en viktig betalningslösning som behövs för att samhället ska ha en robust betalningsförmåga. Men det är viktigt att du har tillgång till olika betalsätt vid en kris eller krig. Utöver kontanter bör ditt hushåll även ha flera kort knutna till olika kortnätverk (till exempel Mastercard och Visa) samt mobila betalningslösningar, som Swish.

Till toppen av sidan