Beskrivning

Projektet har tydligt påvisat svårigheten med räddningsinsatser i undermarksanläggningar men det visar också samtidigt på olika lösningar till flera av problemen. Det regelverk som har styrt utvecklingen är i hög grad är AFS 2007:07 vilken kräver att rökdykarna skall ha tillgång till säker vattenförsörjning. Ett av huvudproblemen med insatser i undermarksanläggningar är de långa avstånden och svårigheten med att nå nödställda och brandplats inom godtagbar tid. Enligt AFS:en definieras rökdykning som inträngning i tät brandrök i syfte att rädda liv eller släcka branden. Arbetsmiljöverket, som har deltagit i projektets referensgrupp, har aktivt medverkat i diskussioner gällande hur regelverket kan utformas för att tillåta förflyttning och rekognosering i vissa tunnelmiljöer, utan tillgång till säkert vatten. Diskussioner har också förts hur utökade riskbedömningar, liknande det system som återfinns i AFS 2010:16 Dykeriarbete, kan ligga till grund för val av säkerhetshöjande åtgärder för att bättre möta de aktuella riskerna. Projektet har också visat att räddningstjänsten ytterligare behöver utvecklas mot fördjupad insatsplanering, i samverkan med anläggningsägaren, för att på bästa sätt uppnå ökad säkerhet för både den egna personalen och för tredje man. Planering, förberedelse och övning är en förutsättning för en effektiv räddningsinsats i dessa komplexa objekt.