Internt - rapportera om missförhållande i MSB:s verksamhet
När en person rapporterar om missförhållanden som förekommer hos MSB kallas det för en intern visselblåsning. Syftet är bland annat att upptäcka missförhållanden och oegentligheter såsom korruption, jäv eller mutor, det vill säga aktiviteter som är olagliga eller oetiska. Det är inte enbart anställda hos myndigheten som kan göra en intern visselblåsning.
På den här sidan
Som rapportör av missförhållanden är du skyddad enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen). Detta gäller om det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram eller om det handlar om en överträdelse av unionsrätten och om du har kommit i kontakt med missförhållandet i ett arbetsrelaterat sammanhang.
Vad kan man rapportera om?
I MSB:s interna rapporteringskanal kan du rapportera om missförhållanden i MSB:s verksamhet som är av allmänintresse eller som strider mot unionsrätten.
Med missförhållanden menas olika typer av försummelser eller oegentligheter såsom korruption, mutor och jäv, det vill säga aktiviteter som är olagliga eller oetiska.
Ett missförhållande kan handla om sådant som inte har inträffat än men som högst sannolikt kommer att inträffa. Försök att dölja missförhållanden kan i sig utgöra ett missförhållande. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående.
Vem kan rapportera?
Visselblåsning kan göras av dig som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och tillhör någon eller några av dessa kategorier:
- Arbetstagare eller arbetssökande.
- Personer som söker eller utför volontärarbete eller praktik.
- Personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning.
- Egenföretagare som söker eller utför uppdrag.
- Personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.
- Aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget.
- Personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.
När ska funktionen inte användas?
Visselblåsarfunktionen ska inte användas för att anmäla mindre förseelser eller för att framföra klagomål. Rapporteringen som rör MSB internt ska vara av allmänintresse eller röra missförhållanden som strider mot unionsrätten. Rapportering som enbart rör sina egna arbets- eller anställningsförhållanden är i regel inte av allmänintresse. Du får inte heller lämna ogrundade anklagelser eller anmäla något för att uppnå egen vinning av något slag.
Visselblåsarfunktionen tar inte emot säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Om du har synpunkter eller vill påtala brister inom MSB:s verksamhet som inte omfattas av visselblåsarlagstiftningen är du alltid välkommen att kontakta myndigheten via våra vanliga kontaktvägar.
Att visselblåsa – gör så här
Råd och stöd
Om du överväger att rapportera missförhållanden men vill ha råd och stöd kan du kontakta MSB:s visselblåsarfunktion. Se kontaktuppgifter nedan.
Du kan rapportera på tre olika sätt
MSB:s visselblåsarfunktion erbjuder tre olika sätt att rapportera uppgifter. Du kan rapportera antingen skriftligt, muntligt via telefon eller muntligt vid ett fysiskt möte.
Din anmälan bör innehålla så utförlig information som möjligt så att det går att utreda misstankarna om missförhållanden, till exempel:
- Vilken relation har du till MSB?
- Vad är det för missförhållande du har uppmärksammat?
- Vilken eller vilka delar av organisationen är berörda?
- Vilka kan vara inblandade?
- Under vilken period har detta pågått? Enskild händelse eller upprepade tillfällen?
- Finns det fler som känner till ärendet och som potentiellt kan styrka uppgifterna?
- Har du vidtagit andra åtgärder eller informerat någon i organisationen?
- Har du tillgång till dokumentation till stöd för anmälan, eller information om var sådan dokumentation kan finnas?
- Ditt namn och kontaktuppgifter till dig.
-
Skriftligt via brev
Använd dubbla kuvert. Lägg alltså ditt brev i ett kuvert, förslut det och märk det med "Visselblåsarfunktionen. Lägg det i ytterligare ett kuvert och adressera till:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
651 81 KarlstadOm du är medarbetare på MSB kan du skicka ditt brev via internposten. Märk det förslutna kuvertet med "Visselblåsarfunktionen” och lägg det i ett internkuvert adresserat till cRA-RE1.
-
Muntligt via telefon
Kontakta MSB:s visselblåsarfunktion på telefon 020-34 70 10. Telefonen är öppen under kontorstid.
-
Muntligt via fysiskt möte
Det är möjligt att begära ett fysiskt möte med handläggare på visselblåsarfunktionen på MSB:s kontor antingen i Karlstad eller i Solna. Kontakta MSB:s visselblåsarfunktion på telefonnummer 020-34 70 10 för att boka en tid.
Så hanterar vi din rapport
Bekräftelse och återkoppling
Du som rapporterar om missförhållanden och har lämnat kontaktuppgifter kommer inom sju dagar att få en bekräftelse på att visselblåsarfunktionen har tagit emot din rapport. Detta gäller under förutsättning att du inte har avsagt dig en sådan bekräftelse eller att MSB har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja din identitet.
Du kommer också att få återkoppling om ärendet senast inom tre månader från den dag då rapporteringen gjordes till MSB.
Om du har uppgett kontaktuppgifter där visselblåsarfunktionen kan nå dig kommer du vid behov att bli kontaktad för dialog och eventuell komplettering.
Utredning och åtgärder
Din rapport hanteras av MSB:s visselblåsarfunktion. Funktionen är placerad på MSB:s avdelning för rättsligt stöd och består av ett begränsat antal handläggare. I varje ärende säkerställer de att uppföljningen görs opartiskt och utan formellt eller informellt beroende till någon eller något. Ingen obehörig har åtkomst till informationen eller har insyn i ärenden som visselblåsarfunktionen hanterar.
Hantering av information
De uppgifter som har kommit in och som behövs för att hantera ärendet kommer att sparas i MSB:s ärende- och dokumenthanteringssystem och om du har valt att rapportera muntligen kommer det att dokumenteras.
En inkommen rapport utgör en allmän handling hos MSB och kan därför komma att begäras ut i enlighet med offentlighetsprincipen, men MSB gör alltid en noggrann sekretessprövning i varje enskilt fall för att se vilka uppgifter som kan sekretessbeläggas vid ett utlämnande.
Om en rapport rör något som faller utanför tillämpningsområdet för visselblåsarlagstiftningen kommer rapporten istället att hanteras som en sedvanlig inkommen handling till MSB. Om det konstateras att din rapport faller utanför såväl tillämpningsområdet för visselblåsarlagen som MSB:s verksamhet kommer du att få återkoppling om det.
-
Skydd för dig som rapportör
Som rapportör är du skyddad enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen). Genom visselblåsarlagen har du som rapportör av missförhållanden skydd i form av ansvarsfrihet liksom skydd mot hindrande åtgärder och repressalier, under vissa förutsättningar. Du kan som rapportör också ha rätt till skadestånd om din arbetsgivare bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier.
Skydd i form av ansvarsfrihet
Som rapportör kan du, under vissa förutsättningar, inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt. Skyddet förutsätter att du som rapportör vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.
Skyddet gäller inte för så kallad kvalificerade tystnadsplikt som det inte råder meddelarfrihet för och inte heller för tystnadsplikt som avser försvarsuppfinningar. Skyddet för ansvarsfrihet gäller inte heller om du gör dig skyldig till brott genom rapporteringen eller otillåtet lämnar ut sekretessbelagda handlingar.
Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier
En verksamhetsutövare (till exempel din arbetsgivare) får inte hindra eller försöka hindra din rapportering och får inte heller på grund av din rapportering vidta repressalier mot dig, någon som har bistått dig vid rapporteringen, en anhörig eller en kollega till dig, eller gentemot ett företag som du äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till. En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att du vänt dig till din arbetstagarorganisation för råd och stöd och får inte heller hindra eller försöka hindra ett sådant samråd.
Skyddet gäller inte om du genom din rapportering eller ditt inhämtande av information gör dig skyldig till brott.
Skadestånd
En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skyldig att betala skadestånd till dig som rapportör för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär. Detta avgörs dock ytterst i en domstolsprövning.
Förutsättningar för att omfattas av skydd
Skyddet för dig som rapportör i form av ansvarsfrihet respektive förbud mot hindrande åtgärder och repressalier gäller under vissa förutsättningar (4 kap. i visselblåsarlagen). Här följer en kort sammanfattning av dessa:
- De missförhållanden som du rapporterar förekommer i en sådan verksamhet som omfattas av visselblåsarlagen. (2 §)
- Du ska vid tidpunkten för din rapportering ha skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena är sann. (3 §)
- Rapporteringen sker via interna rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de övriga sätt som lagen i vissa fall möjliggör. (4-5 §§)
- Rapportering sker via externa rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de övriga sätt som lagen i vissa fall möjliggör. (6-8 §§)
- Skyddet gäller också i vissa specifika fall om du rapporterar genom att offentliggöra informationen. (9 §)
-
Särskilda sekretessbestämmelser vid visselblåsning
Sekretess för dig som rapporterar
För dig som rapporterar in missförhållanden som visselblåsare är din identitet skyddad med så kallad absolut sekretess. Detta gäller oavsett om uppgifterna om dig förekommer i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen eller i ett efterföljande ärende hos myndigheten. Att sekretessen är absolut betyder att uppgift om din identitet aldrig får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig. Som exempel på uppgifter som kan avslöja din identitet kan särskilt nämnas namn, adress, telefonnummer men också uppgifter om din tjänst, arbetsställe eller arbetsuppgifter.
Sekretess för andra personer
För uppgifter om andra personer, fysiska eller juridiska, i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen eller i ett efterföljande ärende hos myndigheten, gäller sekretess med ett så kallat omvänt skaderekvisit. Det betyder att uppgiften inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men för den enskilde.
Med ”andra personer” avses alla personer som kan förekomma i ett ärende om uppföljning eller åtgärder, till exempel personer som påstås ha orsakat ett missförhållande, personer som åberopas som vittnen eller personer som bistått den rapporterande personen.
Uppgifter om andra personer kan också komma att omfattas av sekretess om myndigheten själv gör bedömningen att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.
Vilka uppgifter som omfattas av sekretess framgår av 17 kap. 3b § och 32 kap. 3b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) på Riksdagens webbplats
-
Visselblåsning ersätter inte det grundlagsreglerade meddelarskyddet
Visselblåsarlagstiftningens skydd utgör ett komplement till befintliga former av skydd, bland annat det så kallade meddelarskyddet som följer av grundlagen. Meddelarskyddet kan sägas bestå av följande delar: meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätten till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud.
Meddelarfrihet
Meddelarfriheten innebär att var och en har rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i de medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I vissa fall kan dock en meddelare straffas för sitt uppgiftsutlämnande. Det rör sig om fall där utlämnandet av uppgifter omfattar vissa grövre brott mot Sveriges säkerhet, ett oriktigt utlämnande av säkerhetsskyddsklassificerad handling eller ett uppsåtligt åsidosättande av kvalificerad sekretess, det vill säga sådan sekretess som bryter meddelarfriheten.
Anskaffarfrihet
Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter för publicering i ett medium som omfattas av TF eller YGL. En anskaffare kan dock straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot Sveriges säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanlig lag tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Det innebär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom till exempel stöld eller dataintrång.
Rätten till anonymitet
Rätten till anonymitet innebär en rätt för en meddelare att vara anonym och ett förbud för den som har tagit befattning med utgivning eller motsvarande att avslöja vem som är meddelare. Det betyder att en journalist inte får avslöja namnet på en uppgiftslämnare som inte vill framträda öppet. Tystnadsplikten är straffsanktionerad i grundlagarna. Det finns möjlighet att i speciella fall göra undantag från tystnadsplikten, bland annat när det behövs för att lagföra vissa typer av brott. En viktig del i anonymitetsrätten är det förbud mot efterforskning av källor som gäller för det allmänna.
Efterforskningsförbud
Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får efterforska identiteten hos en sådan meddelare som omfattas av rätten till anonymitet. Uttrycket ”efterforska” har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat en uppgift eller offentliggjort sådana. Det finns även här möjlighet att göra undantag i speciella fall, bland annat om ett vanligt brott har anknytning till en framställning som omfattas av TF eller YGL. Överträdelser av förbudet är straffbelagda.
Repressalieförbud
Repressalieförbudet innebär att uppgiftslämnandet inte får leda till negativa konsekvenser för meddelaren som inte har stöd i grundlagarna. Förbudet betyder att en myndighet eller annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att denne har utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet. Förbudet avser alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för den enskilde. I detta inbegrips i princip varje form av kritik mot en arbetstagare för att denne har haft kontakter med massmedia. Det är dock endast åtgärder som innebär avskedande, meddelande av disciplinpåföljd och liknande som är straffbelagda.