Visselblåsning – rapportera om missförhållanden

Som rapportör är du skyddad enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen). Genom visselblåsarlagen har du som rapportör av missförhållanden skydd i form av ansvarsfrihet liksom skydd mot hindrande åtgärder och repressalier, under vissa förutsättningar. Du kan som rapportör också ha rätt till skadestånd om din arbetsgivare bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier.

Skydd i form av ansvarsfrihet

Som rapportör kan du, under vissa förutsättningar, inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt. Skyddet förutsätter att du som rapportör vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.

Skyddet gäller inte för så kallad kvalificerade tystnadsplikt som det inte råder meddelarfrihet för och inte heller för tystnadsplikt som avser försvarsuppfinningar. Skyddet för ansvarsfrihet gäller inte heller om du gör dig skyldig till brott genom rapporteringen eller otillåtet lämnar ut sekretessbelagda handlingar.

Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier

En verksamhetsutövare (till exempel din arbetsgivare) får inte hindra eller försöka hindra din rapportering och får inte heller på grund av din rapportering vidta repressalier mot dig, någon som har bistått dig vid rapporteringen, en anhörig eller en kollega till dig, eller gentemot ett företag som du äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till. En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att du vänt dig till din arbetstagarorganisation för råd och stöd och får inte heller hindra eller försöka hindra ett sådant samråd. 

Skyddet gäller inte om du genom din rapportering eller ditt inhämtande av information gör dig skyldig till brott. 

Skadestånd

En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skyldig att betala skadestånd till dig som rapportör för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär. Detta avgörs dock ytterst i en domstolsprövning.

Förutsättningar för att omfattas av skydd

Skyddet för dig som rapportör i form av ansvarsfrihet respektive förbud mot hindrande åtgärder och repressalier gäller under vissa förutsättningar (4 kap. i visselblåsarlagen). Här följer en kort sammanfattning av dessa:

• De missförhållanden som du rapporterar förekommer i en sådan verksamhet som omfattas av visselblåsarlagen. (2 §)
• Du ska vid tidpunkten för din rapportering ha skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena är sann. (3 §)
• Rapporteringen sker via interna rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de övriga sätt som lagen i vissa fall möjliggör. (4-5 §§)
• Rapportering sker via externa rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de övriga sätt som lagen i vissa fall möjliggör. (6-8 §§)
• Skyddet gäller också i vissa specifika fall om du rapporterar genom att offentliggöra informationen. (9 §)

Sekretess för dig som rapporterar

För dig som rapporterar in missförhållanden som visselblåsare är din identitet skyddad med så kallad absolut sekretess. Detta gäller oavsett om uppgifterna om dig förekommer i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen eller i ett efterföljande ärende hos myndigheten. Att sekretessen är absolut betyder att uppgift om din identitet aldrig får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig. Som exempel på uppgifter som kan avslöja din identitet kan särskilt nämnas namn, adress, telefonnummer men också uppgifter om din tjänst, arbetsställe eller arbetsuppgifter.

Sekretess för andra personer

För uppgifter om andra personer, fysiska eller juridiska, i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen eller i ett efterföljande ärende hos myndigheten, gäller sekretess med ett så kallat omvänt skaderekvisit. Det betyder att uppgiften inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men för den enskilde.

Med ”andra personer” avses alla personer som kan förekomma i ett ärende om uppföljning eller åtgärder, till exempel personer som påstås ha orsakat ett missförhållande, personer som åberopas som vittnen eller personer som bistått den rapporterande personen.

Uppgifter om andra personer kan också komma att omfattas av sekretess om myndigheten själv gör bedömningen att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.  

Vilka uppgifter som omfattas av sekretess framgår av 17 kap. 3b § och 32 kap. 3b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) på Riksdagens webbplats

Visselblåsarlagstiftningens skydd utgör ett komplement till befintliga former av skydd, bland annat det så kallade meddelarskyddet som följer av grundlagen. Meddelarskyddet kan sägas bestå av följande delar: meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätten till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud.

Meddelarfrihet

Meddelarfriheten innebär att var och en har rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i de medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I vissa fall kan dock en meddelare straffas för sitt uppgiftsutlämnande. Det rör sig om fall där utlämnandet av uppgifter omfattar vissa grövre brott mot Sveriges säkerhet, ett oriktigt utlämnande av säkerhetsskyddsklassificerad handling eller ett uppsåtligt åsidosättande av kvalificerad sekretess, det vill säga sådan sekretess som bryter meddelarfriheten.

Anskaffarfrihet

Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter för publicering i ett medium som omfattas av TF eller YGL. En anskaffare kan dock straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot Sveriges säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanlig lag tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Det innebär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom till exempel stöld eller dataintrång.

Rätten till anonymitet

Rätten till anonymitet innebär en rätt för en meddelare att vara anonym och ett förbud för den som har tagit befattning med utgivning eller motsvarande att avslöja vem som är meddelare. Det betyder att en journalist inte får avslöja namnet på en uppgiftslämnare som inte vill framträda öppet. Tystnadsplikten är straffsanktionerad i grundlagarna. Det finns möjlighet att i speciella fall göra undantag från tystnadsplikten, bland annat när det behövs för att lagföra vissa typer av brott. En viktig del i anonymitetsrätten är det förbud mot efterforskning av källor som gäller för det allmänna.

Efterforskningsförbud

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får efterforska identiteten hos en sådan meddelare som omfattas av rätten till anonymitet. Uttrycket ”efterforska” har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat en uppgift eller offentliggjort sådana. Det finns även här möjlighet att göra undantag i speciella fall, bland annat om ett vanligt brott har anknytning till en framställning som omfattas av TF eller YGL. Överträdelser av förbudet är straffbelagda.

Repressalieförbud

Repressalieförbudet innebär att uppgiftslämnandet inte får leda till negativa konsekvenser för meddelaren som inte har stöd i grundlagarna. Förbudet betyder att en myndighet eller annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att denne har utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet. Förbudet avser alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för den enskilde. I detta inbegrips i princip varje form av kritik mot en arbetstagare för att denne har haft kontakter med massmedia. Det är dock endast åtgärder som innebär avskedande, meddelande av disciplinpåföljd och liknande som är straffbelagda.