Närstående till insatspersonal

När en närstående åker på insats med MSB kan många frågor uppstå före avresa, under insats och efter hemkomst.

Före insats

Innan det är dags för avfärd kan det uppstå många frågor kring hur det kommer att vara när din närstående är på insats. Avsätt gärna tid för att tillsammans gå igenom praktiska detaljer före avresan. Kom överens om hur just er kommunikation ska fungera. Diskutera när det passar bäst att prata i telefon för båda parter och hur ofta ni har möjlighet till det. Det kan vara värdefullt att ha en separat kommunikationsplanering för barnen i familjen så att de kan ha egen tid med sin förälder. I de flesta insatsområden finns det goda möjligheter till att både ringa, använda Skype och skicka e-post. Tänk även igenom vilka tider som passar med hänsyn till eventuell tidsskillnad.

Har du frågor som rör insatsen, be gärna din närstående ta upp dessa på informationsträffen som hålls innan insatsen påbörjas. 

Under insats

I de insatser där det finns möjligheten till hemresor har du som närstående något att se fram emot och insatstiden känns då troligen inte lika lång. MSB:s insatspersonal har i sitt anställningsavtal inskrivet om det finns möjligheter till hemresor under insatsen.

Har du frågor som rör insatsen, kontakta ansvarig HR- handläggare eller projektledare på MSB. Kontaktuppgifter till dessa personer ges före avfärd.
Utanför kontorstid finns en tjänsteman i beredskap (TIB) på MSB som tar emot samtal från insatspersonalen och som bevakar säkerhetsläget i insatsländerna.

Efter hemkomst

När din närstående kommit hem från insats underlättar det om du är beredd på att det kan komma att ta tid för denne att vänja sig tillbaka till vardagen och er relation. Det kan vara en omställning att komma hem till andra rutiner och förhållanden än de som hen levt med under insatsen.

Under de första dagarna hemma kan det vara bra om alla är förberedda på att inte överväldiga er närstående. Man bör ha tänkt igenom vilka förväntningar man har och vara beredd på att den närstående kanske inte orkar vara delaktigt i allting i vardagen och relationen, direkt efter hemkomst. Det kan vara betydelsefullt att inte planera för mycket under den första tiden utan ge personen som varit på insats gott om tid att komma in i vardagen igen. Hur mycket tid som behövs är högst individuellt och det är värdefullt att prata igenom det när det är en tredjedel av insatstiden kvar. Er närstående har då en bättre uppfattning om hur hen mår mot slutet av insatsen och det ger dig tid att förbereda både mentalt och i vardagen för första tiden hemma.

Som närstående är det positivt om du tar dig tid att lyssna på vad som har hänt under insatsens gång. Det kan vara viktigt att få möjligheten att dela sina upplevelser. Samtidigt är det viktigt att inte pressa med för många frågor utan låta din närstående få berätta i sin egen takt och när hen orkar/vill.

Är det din partner som kommit hem kan det vara bra att veta att det kan ta tid att komma tillbaka till ett avspänt förhållande. Ni kan behöva lite tid att lära känna varandra igen. Det är många, både psykologiska och fysiologiska, processer som behöver vänja sig tillbaka till livet hemma igen, och det kan ta varierande tid.

Relationen till barn 

Om det finns barn till personen som varit på insats kan det vara bra att känna till att barn (beroende på ålder) ofta upplever tiden som föräldern varit borta som väldigt lång. Barnet kanske tyr sig extra mycket till dig som varit hemma eftersom det kan ha känt sig lite övergivet.

Återigen är det viktigt att ge både barnet och den närstående det tid och låta barnet få hitta tillbaka till relationen igen. Försök att svara på så många frågor möjligt som barnet har kring ämnet och ge utrymme uner veckan för frågor. Försök att inte leverera färdiga beskrivningar med för mycket information utan samtala omsådant som barnet kan relatera till beroende av sin ålder. I de yngre åldrarna kanske barnet undrar över mer vardagliga saker som t.ex. vad föräldern äter, var hen sover eller ser på för TV-program. I äldre ålder kanske barnet är mer undrande kring om den närstående saknar familjen eller barnet och om det är säkert där hen är.

Du som partner kan gärna stötta och sträva efter att barnet och mamma eller pappa som varit på borta får lite extra tid tillsammans, men tänk på att inte gå för snabbt fram eller tvinga fram något hos barnet. Oftast hittar man tillbaka till relationerna genom att göra något kul tillsammans t.ex. se på film hemma i soffan eller gå till badhuset tillsammans. För de yngre barnen kan man börja med att t.ex. vara med vid bad/dusch eller nattningen. 

Till toppen av sidan