Nordiskt samarbete

För att vara bättre förberedda i kommande kriser och för att bättre kunna utveckla samhällsberedskapen, kommer vi inom Haga-samarbetet behandla covid-19-lärdomarna på samhällsberedskapsområdet.

Det är viktigt att vi tillsammans delar erfarenheter och information om de pågående analyserna i de olika nordiska länderna. Fokus i arbetet bör dock ligga på att analysera hur erfarenheterna av pandemin kan ge upphov till, eller ge stöd för eventuella behov av kommande förändringar av strukturer eller nya rutiner i samhällsberedskapen i respektive nordiskt land och därefter implementera relevanta åtgärder.

Det är i första hand viktigt att diskutera frågan på departementsnivå, med fördel på Haga chefstjänstemannanivå, som i relevant omfattning kan involvera den operativa nivån.

Island, som kommande ordförandeland, ser över hur frågan kan behandlas på bästa sätt inom Haga-samarbetet.

Arbetet med utvecklingsmålet konkretiseras under det kommande isländska Haga- ordförandeskapet, då innehållet och samarbetsformerna diskuteras vidare tillsammans med den operativa nivån.

Arbetet tar utgångspunkt i ”Københavnserklæringen- erklæring om styrket nordisk beredskabssamarbejde i lyset af klimaforandringerne og mere ekstreme vejrforhold, februar 2020” och andra relevanta redan existerande samarbetsförhållanden. 

Koppling kan göras mellan Haga-samarbetet och EU:s mål för klimatanpassning som har samband med Agenda 2030 och Sendairamverket samt ländernas nationella övergripande strategier.

På så sätt lyfts behoven av att kunna förebygga, förbereda sig på och hantera även omfattande naturolyckor på grund av klimat- och väderrelaterade händelser. Förmågeresurserna, inklusive rescEU, kan också vara aktuella att i detta sammanhang ses över. Det internationella samarbetet, inklusive värdlandsstöd, kan vara av intresse i arbetet.

I Haga-ministermötets Köpenhamnskonklusionerna från 2020 uppmanade man beredskapsmyndigheterna att mot bakgrund av utvecklingen av riskbilden och erfarenheterna från pandemin att se över gemensamma avtal, förfaranden etc.

för att säkerställa att operativt stöd över gränserna kan genomföras effektivt. Ministrarna poängterar att frågan är viktig. Arbetet ska ta i beaktande det redan existerande arbetet, i exempelvis EU- och Natosamarbetet.

Genom projektet Haga Train the Trainers (HTT) och ekonomiskt stöd från Erasmus+ så har fler för lärare i de nordiska länderna tagit del av hur man arbetar i andra nordiska länder.

Huvudsyftet med projektet Train the Trainers var att öka lärarnas kompetens inom olika områden inom samhällsskydd och beredskap. Genom att ta del av hur andra arbetar skapas förutsättningar för idéspridning och utveckling.

De lärare som har deltagit i andra länders utbildning har redovisat och delat med sig av sina erfarenheter i den egna organisationen och inspirerat andra att göra liknande utbyten.
Inom gruppen har det också utvecklats ett samarbete mellan respektive länders skolchefer. Skolcheferna träffas årligen och diskuterar gemensamma utvecklingsbehov för deras lärare. I gruppen diskuterar man även utvecklingen av utbildningsanordningar och pedagogiska utmaningar inom området.

Om Erasmus+

2011 genomfördes ett seminarium i Danmark. Syftet var att utbyta tankar och erfarenheter för att stimulera utvecklingen av det pedagogiska arbetet och utbildningen i respektive land. Danmark hade under en tid arbetat ambitiöst med frågorna och hade många goda idéer att dela med sig av. På seminariet presenterade bland annat de pedagogiska riktlinjer och utbildningsmoduler som används inom räddningstjänstområdet.

2012 genomfördes ett seminarium i Norge. Syftet var att utbyta tankar och erfarenheter för att stimulera utvecklingen av distansutbildning och e-lärande i respektive land. Sverige delgav sina erfarenheter från distansutbildning på grundutbildningen för brandmän, SMO. På seminariet presenterades också de nordiska länderna sina plattformar för distansutbildning.

2013 genomfördes ett seminarium på Island. Där fortsatte arbetet med e-lärande, man diskuterade vilka hinder och möjligheter som finns med arbetssättet.

2014 genomfördes ett seminarium i Finland. Temat var simulering, olika typer av simuleringsanläggningar besöktes, bland annat brandsimuleringshus, autentiska dockor som används vid utbildning i akut omhändertagande visades upp.

2015 genomfördes ett seminarie i Sverige. Temat var examinationer, teoretiska och praktiska och hur de görs idag på olika utbildningar i de olika länderna. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

2016 genomfördes två seminarier. Ett seminarium genomfördes i Danmark, då var temat Effective learning, hur gör vi idag och hur ser vi på framtiden inom respektive land. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

Det andra seminariet 2016 genomfördes i Norge. Temat var hur man kan arbeta med erfarenhetsåterföring. Föredrag hölls om inträffade händelser och tillämpade metoder i utbildning. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

2017 och 2018 har arbetet fokuserat på att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet inom gruppen. Fokus har varit att öka skolchefernas påverkan på den framtida utvecklingen.

2019 ( våren) så är strategin antagen av respektive land och projektgruppen kan arbeta med att strategin realiseras.

I oktober 2018 hölls ett seminarium med rapporten Så bygger vi säkerhet i Norden som underlag. Seminariet hade fokus ett särskilt fokus på beroenden och samarbete inom områdena transport och logistik, energiförsörjning, hälsa och sjukvård, räddningstjänst och livsmedel.

Nästan 60 representanter från svenska bevakningsansvariga myndigheter, ett antal departement och från de frivilliga försvarsorganisationerna i Sverige var med på seminariet. Dessutom deltog representanter från MSB:s motsvarigheter i Danmark, Finland, Norge och Island samt från Försörjningsberedskapscentralen i Finland.