Utlysning av forskningsmedel - kriget i Ukraina och lärdomar för svensk civilt försvar
MSB avser att under tre års tid finansiera forskning inom området ”kriget i Ukraina och lärdomar för svensk civil beredskap/försvar”.
Utlysningen omfattar 41 miljoner kronor.
På den här sidan
Så här kan du skriva ut webbsidan
Om du sitter vid en dator kan du skriva ut sidan genom ctrl + p för PC och kommando + p för Mac.
Revidering
2024-11-08: Tillagda länkar till refererade rapporter.
Fakta om utlysningen
MSB avser att under tre års tid finansiera forskning inom området ”Kriget i Ukraina och lärdomar för svensk civil beredskap/försvar”. Utlysningen omfattar 41 miljoner kronor.
MSB bedömer att ca 8–9 projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen.
Utlysningen öppnar 2024-11-05 och fullständig forskningsansökan ska vara MSB tillhanda senast 2025-01-14.
Beslut om medel beräknas kunna lämnas i slutet av maj 2025, dessförinnan bör besked kunna ges till de sökande vars ansökningar inte går vidare till bedömning för vetenskaplig kvalitet.
Beräknad tidigast start för utvalda forskningsprojekt är satt till juli 2025, och senast projektstart bör vara i oktober samma år.
MSB:s uppdrag
MSB har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara. En del av MSB:s arbete omfattar stöd till forskning inom vissa områden.
MSB finansierar forskning som ska vara möjlig att tillämpa i samhället. Forskningen utgår från ett behov i samhället som på sikt ska leda till ny förståelse, nya metoder eller nya produkter. MSB finansierar forskning och det är externa aktörer, t.ex. universitet, högskolor eller forskningsinstitut, som utför forskningen.
Bakgrund till utlysningen
Det storskaliga kriget i Ukraina har stor påverkan på Ukraina och omvärlden, och kan ligga grund för lärdomar för Sveriges civila försvar. En inledande rapport av MSB, ”Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret” (Fö2023/01325), redovisar ett antal lärdomar. Det är nödvändigt att fördjupa dessa och andra lärdomar i längre forskningsprojekt.
Det finns en påtaglig risk för att den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter att försämras. Den ryska aggressionen mot Ukraina har pågått i mer än tio år och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inne på sitt tredje år. Ryssland har ställt om samhälle och ekonomi för en långvarig krigsinsats. Eskalationsrisken kvarstår.
Detta slår Försvarsberedningen fast i sin rapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad (Ds 2024:6) från april i år. I december 2023 presenterade Försvarsberedningen sin delrapport om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret, Kraftsamling (Ds 2023:34). I april 2024 lämnade MSB till regeringen en samlad bedömning av genomförbarhet och konsekvenser av förslagen i Kraftsamling, med beaktande av MSB:s förslag på åtgärder för det civila försvaret i rapporten Framåtanda (Fö2023/01000) från oktober 2023. Dessa rapporter behöver läsas tillsammans med MSB:s bedömning av det civila försvarets förmåga 2024, där MSB uppmärksammar allvarliga brister i relation till målet för det civila försvaret. Samtliga uppdrag speglar den intensiva uppbyggnaden av det civila försvaret. Regeringen framhåller i propositionen (Prop. 2024/25:34) om totalförsvaret 2025–2030 att ”Uppbyggnaden av det civila försvaret sker från en mycket låg nivå och utvecklingstakten behöver skyndsamt öka och utgå från de krav som ställs i höjd beredskap och ytterst krig”.
Sverige står följaktligen inför en situation där vi behöver lära oss, utveckla och stärka landets civila försvar. Omvärlden har förändrats sedan Sverige sist hade ett fullt utvecklat civilt försvar, innan det kraftigt minskades i början av det nya milleniet. Nya och utvecklade omvärldsförändringar ställer nya krav och bidrar till nya möjligheter. Ett urval av dessa omvärldsförändringar är samhällets digitalisering, näringslivets roll i det offentligas produktion. globaliseringen, nya geopolitiska spänningar, elektrifieringen med nya råvarubehov, energipolitiska spänningar, en mer heterogen befolkning med flera omvärldsförändringar. Sverige står följaktligen inför en situation där vi måste utveckla vårt civila försvar på kort tid och till delar på ett nytt sätt. Hur?
Föreliggande forskningssatsning bidrar till denna samhällsutmaning genom att bidra med forskningsbaserad kunskapsutveckling som tar avstamp från lärdomar från kriget i Ukraina och ger förslag på hur civilt försvar och i förlängningen samhällelig resiliens kan byggas i Sverige. Det finns dock betydande skillnader mellan Ukraina och Sverige. En välfungerande lösning i Ukraina behöver inte nödvändigtvis falla väl ut i Sverige. Det betyder att när lärdomar ska nyttiggöras och omsättas i praktiska råd till projektets beredskapsaktörer, och eventuellt i en bredare krets, bör skilda kontexter ta hänsyn till.
Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad (Ds 2024:6), regeringens webbplats
Proposition om totalförsvaret 2025-2030 (Prop. 2024/25:34), regeringens webbplats
Om civilt försvar
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också stödja Försvarsmakten.
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:
- värna civilbefolkningen,
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
- upprätthålla en nödvändig försörjning,
- bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
- upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
- bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
- med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
I propositionen (2024/25:34) för totalförsvaret 2025–2030 ger regeringen ett förslag för omformulering av målen för det civila försvaret till att ha förmåga att: - säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga,
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar
Regeringen skriver i propositionen att skälen till förslaget för en omformulering är bland annat att medlemskapet i Nato bör återspeglas i målet för det civila försvaret.
Med civilt försvar avser MSB den civila verksamhet som behövs för att förbereda ett land för krig och skapa motståndskraft under krig. Den definitionen fungerar även för att studera Ukraina, trots att landet inte använder benämningen civilt försvar och inte heller har organiserat sitt försvar på samma sätt som Sverige.
Regeringsuppdraget Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret (Fö2023/01325) och föreliggande forskningsutlysning har samma övergripande tema, men är två separata insatser. Medan regeringsuppdraget angriper ämnet utifrån ett brett civilt försvarsperspektiv under ett års tid skapar utlysningen istället förutsättningar för fleråriga vetenskapliga undersökningar med djupare analys av det civila försvarets respektive områden. Båda insatserna delar målet att lärdomarna ska komma det svenska civila försvaret till nytta, och de ska därför ses som kompletterande.
Målen för det civila försvaret på regeringens webbplats
Utlysningens inriktning
Det civila försvaret är ett omfattande område. MSB kan inte finansiera forskningsbehov som svarar mot kunskapsbehov för hela det civila försvarets utveckling. MSB välkomnar därför ansökningar inom följande teman där det finns stora behov av forskningsbaserad kunskap och varav de flesta identifierades i regeringsuppdraget Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret (Fö2023/01325).
-
Inriktning 1, räddningstjänst i krig
Ukrainas räddningstjänst har haft en utmanande roll. Den ska klara ordinarie uppdrag samtidigt som den har fått, eller har tagit på sig, vidgade och fler uppgifter under krigets skede. Utifrån lärdomar från Ukraina, vilka förmågor behöver den svenska räddningstjänsten utveckla för att klara krig?
I krigstid ska räddningstjänsten verka i en mer riskfylld miljö. Det handlar bland annat om risken att komma i kontakt med farliga ämnen som kriget för med sig, tex kemiska, biologiska, radiologiska ämnen, men även explosiva ämnen såsom minor och ej exploderad ammunition (CBRNE). Vidare måste en räddningstjänst i krig agera i en osäkrad miljö, såsom byggnader som riskerar att rasa.
En rekommenderad utgångspunkt är förstå vilka förmågor som finns i svensk räddningstjänst idag för att i relation till ukrainska lärdomar förstå vilka förmågor som räddningstjänsten saknar. Studien om dimensionerande planeringsförutsättningar för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap kan vara en lämplig start. Vidare är studien om räddningstjänst i krig med lärdomar från Ukraina rekommenderad läsning. Studien baserade sina slutsatser främst på sekundära källor med några kompletterande intervjuer med personer som hade vissa erfarenheter att arbeta med räddningsinsatser i det krigsdrabbade Ukraina. Det finns såväl lärdomar i studien som går att fördjupas, och det finns framför allt utvecklade och andra lärdomar att göra med ett annat empiriskt underlag.
Ukraina har universitet kopplade till SESU (Ukrainas statliga räddningstjänst). De har vid MSB:s platsbesök efterfrågat utökat samarbete med Sverige. För valid och aktuell empiri kan samverkan med ukrainska lärosäten var fruktbar. Vidare finns kunskaper hos de tjänstemän vid MSB som arbetar med erfarenhetsåterföring från Ukraina.
-
Inriktning 2, den egna beredskapen
Ett samhälles resiliens utgörs av såväl internationella, nationella, regionala och lokala strukturer, samt den enskildes och familjers egen beredskap.
Den egna beredskapen handlar bland annat om förberedelser inför omfattande informationspåverkankampanjer, att kunna klara störda försörjningskedjor avseende mat och dryck, men även energi och elektricitet och därmed även störningar av värmeförsörjningen, betalningslösningar, nyhetsuppdateringar med mera.
Kraven på samhället och vad det ska bistå med kan komma att förändras i en långvarig konflikt. Hur? Kontraktet mellan individ och samhälle ändras när samhället är ansträngt. Den egna beredskapen handlar även om individuella förhållningssätt gentemot egen och samhällets roller i höjd beredskap och krig.
Vad kan vi lära oss från Ukraina avseende den egna beredskapen? Såväl den individuella som familjenära beredskapen är av intresse.
-
Inriktning 3, försvarsvilja
En vilja att försvara sitt land är förstås väsentlig för det militära försvaret, men lika viktig för det civila försvaret. Civil samhällsviktig verksamhet måste fortgå för att kunna tillgodose befolkningens grundläggande behov och för att annan samhällsviktig verksamhet, inklusive det militära försvaret, ska fungera.
Temat inrymmer många intressanta och viktiga forskningsfrågor. Hur förändras försvarsviljan över tid i ett land som utsätts för svåra prövningar? Vad får den dynamiska försvarsviljan för konsekvenser på civil samhällsservice, relationen mellan det civila och militära försvaret, och tex på ett lands internationella relationer? Vilken påverkan har landets internationella relationer i sin tur på försvarsviljan? Varför väljer en del av befolkningen att fly och inte försvara sitt land? Sverige är bitvis ett annat mer mångkulturellt land nu än när vi sista planerade för det civila försvaret, vilken inverkan kan det ha på försvarsviljan?
-
Inriktning 4, försörjningsberedskap och kontinuitetshantering
Krig kan skapa störda distributionsvägar för viktiga produkter och störningar i samhällsviktiga verksamheter. En god försörjningsberedskap innebär att tillgången till kritiska varor och produkter säkerställs. Det finns olika metoder och tillvägagångssätt, varav en väl genomtänkt lagerhållning är ett exempel. Samtidigt visar praktiska lärdomar från Ukraina att förväntningar på ett lands försörjning ändras. Ett resultat var att kraven från den ukrainska befolkningen på staten kom att sänkas och att inte ha för stora krav på staten eller på andra organisationer har troligen bidragit till den ukrainska befolkningens motståndskraft.
Länder är inte lika isolerade i sina civilförsvarsplaneringar som Sverige var tidigare under det kalla kriget. Sveriges Natoanslutning bidrar till att medlemsländer har avtalat att hjälpa varandra. På vilket sätt kan en försörjning av resurser organiseras framöver när försörjningsberedskap bygger på delat ansvar, specialisering mm?
Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå. Detta blir förstås extra viktigt för samhällsviktiga verksamheter som exempelvis vår energiförsörjning. Ukraina har visat betydelsen av en robust reparationsberedskap för att klara energiförsörjningen. Regeringen har tillsatt en utredning (N2022:08) med tilläggsdirektivet (Dir. 2024:70) som ska utreda och analysera förutsättningarna för att införa en byggnads- och reparationsberedskap i Sverige. Vilka andra verksamheter i Ukraina kan vi lära oss av för att utveckla vår kontinuitetshantering?
-
Inriktning 5, samhälleliga trauman och psykisk ohälsa
En viktig lärdom från kriget i Ukraina enligt rapporten ”Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret” (Fö2023/01325) är att i hög utsträckning beakta psykisk ohälsa i planeringen av det civila försvaret i Sverige. Yrkesgrupper som är direkt involverade i hanteringen av krigets effekter påverkas i hög grad psykiskt av sitt arbete och dessa löper därmed stor risk att drabbas av posttraumatisk stress. Även befolkningen i stort löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa som en följd av krigets påfrestningar. Särskilt unga riskerar att drabbas av oro för sin säkerhet, hälsa och möjligheter att försörja sig. En utbredd psykisk ohälsa medför negativa konsekvenser inte enbart på individnivå utan torde även påverka befolkningens försvarsvilja och motståndskraft.
Krig är något onaturligt och resulterar i trauman och psykisk ohälsa, som kommer att få effekter på civilbefolkningen. Några riktningsgivande och inramande frågor, men ej uteslutande eller uttömmande, kan vara: på en högre systemnivå, hur ska ett samhälle hantera en själslig skadad civilbefolkning, inbegripet den militära personal som blir civil? Hur påverkas ett lands befolkning när en stor andel omfattas av tjänstgöringsplikt inom det militära försvaret?
-
Inriktning 6, värdlandsstöd och mottagarkapacitet
Kriget i Ukraina visar betydelsen av omvärldens stöd av både civilt och militärt stöd. Men fokus på det civila stödet, så torde det krävas en väl utvecklad organisation att precisera behov, ta emot och fördela stödet. Mottagarkapaciteten kommer att vara viktigt för ett litet land som Sverige som i krig måste få stöd för att klara det civila samhället och kunna vara ett stöd för det militära försvaret.
Sverige har sedan 2016 ett värdlandsstödsavtal med Nato som gör det lättare att ta emot civilt eller militärt stöd från Nato i händelse av krig. Sverige är också sedan länge del av ett nära nordiskt-baltiskt samarbete. MSB och civilområdesansvariga länsstyrelser har tagit fram en strategi som behandlar mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd. Strategin fokuserar lägger viss tonvikt vid stärkt förmåga till värdlandsstöd vid höjd beredskap och fredstida kriser.
Ukraina är det närmaste exemplet där värdlandsstödet har behövts utvecklas i stor skala. Viktiga lärdomar finns att hämta från Ukrainas och Polens arbete med logistiska hubbar och samarbete med civilsamhället. Vad kan Sverige lära av exemplet i Ukraina?
-
Inriktning 7, samverkan och ledning
Civil-militär samverkan/koordinering (på engelska) CIMIC rör det civila försvarets samverkan med det militära försvaret. Ukrainas krigslagar innebär att militären har huvudansvar för landets försvar och att den civila verksamheten ska stödja landets väpnade motstånd. Det är militären som i hög utsträckning leder och koordinerar totalförsvarsarbetet. MSB ser ett behov av forskning om lokala och praktiska aspekter på CIMIC för svensk kontext. Det handlar om samverkan, samarbete, samordning och ledning mellan försvarsmakt, lokala organisationer, räddningstjänster med flera organisationer.
Rapporten ”Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret” (Fö2023/01325) framhåller att militära och civila aktörer behöver kunna samverka i en krigssituation. Ukraina har sedan 2014 aktivt och medvetet jobbat med att inom deras försvarsmakt skapa CIMIC-förband som utbildas för att integreras i civila förvaltningar och därigenom skapa förutsättningar för effektiv ledning och samordning. Ukrainas räddningstjänst och försvarsmakt har ett praktiskt samarbete när det gäller informationsutbyte i samband med utryckning till händelse. Vid larm till Ukrainas räddningstjänst kontaktas försvarsmaktens ledning där räddningstjänsten får reda på om försvarsmakten har någon relevant info om händelsen, om de förväntar sig fler angrepp eller annan relevant info som gör att räddningstjänsten kan agera säker och effektivt. Ukraina har vidare anställt särskilt ansvariga för civil-militär samverkan inom landets oblaster. Oavsett hur civil-militär samverkan genomförs, underlättar det om samverkansstrukturerna är tydliga och finns på plats så tidigt som möjligt.
Samverkan och ledning av det civila försvaret handlar även om koordinering inom det civila försvaret, och mellan olika förvaltningspolitiska nivåer. Exempelvis finns strukturer för samverkan, ledning och koordinering på central (myndigheter) till regional nivå (länsstyrelser) men saknas i stor utsträckning på lokal nivå mellan olika centrala aktörer. Sverige har behov av att utveckla CIMIC inom det svenska civila försvaret genom att skapa system och struktur för praktisk responsplanering (förberedande planering och övning) för att skapa förutsättningar för effektiv samordning i händelse av höjdberedskap och krig.
Inom detta tema är de förvaltningspolitiska strukturerna mellan Sverige och Ukraina så pass olika att lärdomar måste utvecklas och sättas in i ett svenskt sammanhang. Vi tror dock att hur samverkan och ledning av det ukrainska civila försvarets kan tjäna som ett fruktbart avstamp och grund för reflektion och slutsatser om det svenska civila försvarets samverkan och ledning.
Utformning av ansökan
Det är viktigt att notera att alla handlingar som kommer in till MSB är offentliga. Om en ansökan bygger på forskning som är helt eller delvis skyddad av sekretess måste ansökan formuleras på ett övergripande vis så att sekretesskyddade uppgifter inte riskerar att röjas.
Eftersom denna utlysning rör civilt försvar är informationssäkerhetsarbetet av vikt. Det faller på varje organisation involverad i sammanställning, utveckling och mottagande av kunskaper att bedöma om det finns uppgifter som skulle kunna medföra att myndigheternas, enskildas eller samhällets säkerhet skulle äventyras om de blev kända. Den information som skapas och hanteras kan behöva informationsklassas av den sökande så att informationen får det skydd den är i behov utav.
Den fullständiga forskningsansökan lämnas via MSB:s webbaserade ansökningssystem.
Guide till e-tjänsten för forskningsansökan – forskningsprojekt
Skriv gärna ansökan på svenska. Vi accepterar ansökningar på engelska men svenska ansökningar har större chans att bli mer tillgängliga för beredskapssystemets representanter vid läsning och bedömning.
Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska skrivas i Times New Roman, 11 punkter med enkelt radavstånd och bestå av följande:
- En projektbeskrivning av den forskning som ska bedrivas inom tänkt projekt. I beskrivningen ska forskningsfront, problemställning, relevans, behov av projektet, projektmål, metod för genomförande, förväntad effekt, målgrupper och kommunikation beskrivas. Är köns-, genus- och mångfaldsperspektiv relevanta för projektet? (max 8 sidor inklusive referenslista)
- Beskrivning av befintlig forskningsmiljö med övergripande förslag till organisering och bemanning av forskningen. Denna ska även innefatta en beskrivning av befintlig kompetens och nätverk i anslutning till frågeområdet. (max 2 sidor)
- CV med publikationslista för huvudsökande. Ett urval av de publikationer som har mest relevans för ansökan, max 10st.
- CV för samtliga medsökande. (max 2 sidor/medsökande)
- Översiktlig tidplan (bilaga)
- Budget - Projektbudget bifogas i MSB:s budgetmall i Excel, som en övrig bilaga.
Guider och mallarI budgeten ingår bland annat lönekostnader, OH-kostnader, kostnader för resor och kostnader för kommunikation. Även kostnader för en referensgrupp ska anges.
Målet med denna forskningssatsning är att bidra till utvecklingen av Sveriges civila försvar, varför samverkan med relevanta behovsägare från beredskapssystemet kan vara angeläget. Denna samverkan förs förslagsvis i en referensgrupp.
-
Formella krav samt vissa begränsningar
MSB:s formella krav på forskningsansökningar är att:
- Det ska tydligt framgå i projektbeskrivningen inom vilket av utlysningens tema ansökan tillhör. Varje ansökan kan endast tillhöra ett tema.
- Huvudsökande ska vara disputerad och tillhöra en svensk högskola/universitet eller forskningsinstitut. Både högskola/universitet och forskningsinstitut måste delta i kapacitet av sin icke ekonomiska verksamhet.
- Projektansvarig forskare ska arbeta minst 15 % i projektet.
- Medsökande i projektet som finansieras av MSB ska arbeta minst 10 % av en heltidstjänst i projektet under den tid de ingår i projektet.
- Ansökan ska vara godkänd av firmatecknare vid högskola/universitet eller forskningsinstitut. Blanketten bifogas i ansökan och du finner den här:
Guider och mallar - Samtliga sökande måste godkänna hantering av personuppgifter i enlighet med GDPR.
- MSB kan ej ge bidrag till ekonomiska verksamheter.
- Ofullständig ansökan beaktas ej
Skatteverkets rättsliga vägledning med definition av ekonomisk verksamhet
-
Att tänka på
MSB ger full kostnadstäckning, för direkta och indirekta kostnader, kopplat till forskningsprojektet. Ange den procentsats för OH-påslag som ditt högskola/universitet eller forskningsinstitut tillämpar.
Stödberättigande kostnader ska vara uppkomna inom projekttiden, ska vara faktiska och kunna styrkas och uppkommit hos högskolan/universitetet eller forskningsinstitutet.
Det är projektansvarig forskare som är ansvarig för att tillse att etikprövning görs i de fall det behövs. Det bör framgå i ansökan om etikprövning är aktuellt och hur den ska genomföras.
Forskaren ska vid projektstart leverera ett faktablad och vid projektslut ett uppdaterat faktablad samt en populärvetenskaplig slutrapport. MSB publicerar dessa på MSB:s hemsida och de behöver därmed vara tillgänglighetsanpassade enligt krav i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS).
Urval och beredning
Beredningen av inkomna forskningsansökningar hålls samman av en MSB-intern beredningsgrupp. Bedömningen av inkomna ansökningar sker i tre steg. Först stäms ansökan av mot utlysningen formella krav. Möter ansökan inte de formella kraven får den ett avslag redan i detta skede. I det andra steget genomgår ansökningarna en myndighetsintern granskning mot kriterierna 1) Relevans, 2) Behov, 3) Samverkan och kommunikation och 4) Nyttiggörande (se kriterierna förklarade nedan). Ett urval av ansökningar som bäst svarar mot dessa kriterier väljs. För valda ansökningar inhämtas därefter i det tredje steget bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet i enlighet med kriteriet 5) Vetenskaplig kvalitet. Den vetenskapliga bedömningen utförs av vetenskaplig expertis.
MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande.
MSB förbehåller sig vidare rätten att göra ett portföljurval för att täcka merparten av presenterade teman i utlysningen.
Kriterier för granskning
Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras.
Följande kriterier kommer att tillämpas:
- Relevans – I vilken utsträckning motsvarar ansökan/projektet forskningssatsningens inriktning, syfte och mål enligt utlysningstexten?
- Behov - I vilken utsträckning svarar projektet mot behov att stärka samhällets förmåga inom området samhällsskydd och beredskap genom att bidra med ny kunskap och/eller lösningar på problem?
- Samverkan och kommunikation – I vilken utsträckning tillgodoser projektet behov av samverkan och kommunikation med relevanta aktörer (tex behovsägare, offentlig och privat sektor m.fl.) samt MSB?
- Nyttiggörande av resultat – I vilken utsträckning motsvarar projektet MSB:s mål om nyttiggörande av forskning, dvs. att resultaten ska komma till användning genom exempelvis policyutveckling och utbildnings-, utvärderings-, övnings- eller utvecklingsverksamhet?
- Vetenskaplig kvalitet – Ansökan bedöms vetenskapligt efter:
• Problemställning – syfte, teori och nyhetsvärde
• Metod och genomförande – vetenskaplig metod, projektplan och budget
• Sökandes kompetens - sannolikheten att projektet kommer att genomföras enligt beskrivningen sett mot bakgrund av sökandens och medsökandes dokumenterade erfarenhet och vetenskapliga skicklighet
Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension. Internationella perspektiv bör därför beaktas i MSB:s forskningssatsningar. I föreliggande forskningssatsning är tillgång till valid empiri mycket angeläget. Ansökningar innehållande samverkan mellan ukrainska och svenska forskare premieras.
Mer information
Information om MSB:s forskningsverksamhet:
Kontakt
Erik Sundström, utlysningsansvarig, erik.sundstrom@msb.se, telefon: +46-10-24 05 371
Cecilia Hagsten, cecilia.hagsten@msb.se, telefon: +46-10-240 44 12
Alternativt forskning@msb.se