Forskningsområden

En stark tyngdpunkt för myndighetens forskningsfinansiering gäller det civila försvaret. Det förändrade omvärldsläget ställer nya krav på Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig. I det arbetet är forskningsbaserad och tillämpningsbar kunskap av stor betydelse. Forskning behöver stödja arbetet med att utveckla det civila försvaret genom kunskapsbaserade beslutsunderlag samt framåtsyftande analyser och bedömningar, liksom genom lösningar i teknikens framkant. Utvecklingen underlättas även av internationell samverkan, jämförande fallstudier och utblickar.

Att förstärka den civila beredskapen i kris och krig innebär att klara flera samhällsutmaningar, som till exempel att nödvändig infrastruktur ska fungera även under stark påfrestning, att försörjningen ska kunna upprätthållas samt att befolkningen ska kunna skyddas. Det är ett komplext och flerdimensionellt område som berör många nivåer och sektorer i samhället. Ur ett systemperspektiv ställs krav på nya former för samverkan. Det inkluderar aktörer i både militära och civila funktioner, från myndigheter till kommuner, samt frivilligorganisationer, näringsliv och civilsamhälle. Frågor kopplat till ansvarsfördelning, ledning och samordning inom civilt försvar blir därmed centrala.

Andra frågor i detta område är den mångfacetterade och svårbedömda hotbilden, samhällsviktig verksamhet och försörjningsberedskap, försvarsvilja och engagemang i samhället, kommunikation vid kris och krig, teknikutvecklingens och juridikens betydelse för det civila försvaret samt hur synergier mellan civil och militär forskning kan tas tillvara.

Det finns stora potentiella värden i att fortsätta digitaliseringen av näringslivet och samhällets tjänster samt verksamheter. Såväl inre som yttre effektivitet förbättras, och den fortsatta digitaliseringen har därmed blivit strategiskt viktig för landets konkurrenskraft. Med digitaliseringen ökar dock sårbarheter för olika typer av brott och avbrott. Sverige måste stärka sitt skydd mot oönskade händelser, men även sin beredskap att återställa system och tjänster om det har skett en störning. Det är en viktig beståndsdel i att säkerställa kontinuitet i samhället och ett starkt civilt försvar.

Detta forskningsområde handlar bland annat om cyberfysiska system – de system som ser till att samhällets viktiga tjänster fungerar, som elförsörjning, finanssystem med flera. Det handlar inte bara om antagonistiska cybersäkerhetsrelaterade hot, utan även exempelvis bristande policy och regelefterlevnad, bristande säkerhetskultur och andra aspekter som kan medföra bristande funktionalitet i våra viktiga samhällssystem.

Informationssäkerhet innebär att skydda värdefull information så att den klarar krav på tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet. Cybersäkerhet är ett brett begrepp för de verktyg, metoder och tekniker som organisationer använder för att skydda system och data från cyberincidenter.

Kunskapsutvecklingen inom detta område ska bidra till att stärka samhällets skydd och förmåga att förebygga, förhindra och hantera olyckor, kriser och krig. Inom räddningstjänstområdet kan forskning stödja utvecklingen av innovationer i form av nya tekniska lösningar och metoder för effektivare räddningsinsatser. Forskningen kan även bidra till att möta kraven på att utveckla förebyggande och långsiktiga insatser, exempelvis med fokus på räddningstjänstens roll inom det civila försvaret och vid höjd beredskap. Ytterligare en aspekt gäller civilpliktens betydelse i sammanhanget.

Ett annat område är konsekvenser av klimatförändringarna, till exempel hur svåra naturolyckor kan påverka samhällsviktig verksamhet och försörjningsberedskap. Utvecklingen är svår att bedöma vilket ställer krav på robusta beslutsstödsmetoder som tar höjd för osäkerheter och sårbarheter samt behovet av flexibla lösningar i den fysiska planeringen. Denna typ av beslutsstödsmetoder kan även användas för att genomföra anpassningar till andra typer av hot och risker, exempelvis i beredskapsplaneringen.