Särskilda Ukraina-relaterade projekt
Under 2022 beslutade MSB att finansiera sex kortare forskningsprojekt med anledning av det säkerhetspolitiska läget och kriget i Ukraina. På denna sida finns korta sammanfattningar av projektens syfte och frågeställningar.
Nordiska perspektiv på fördjupat internationellt samarbete inom civilt försvar och civil beredskap
Rickard Bengtsson, Lunds universitet
Syfte och problemställning
Forskningen tar sin utgångspunkt i det försämrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina och de svenska och finska säkerhetspolitiska omprövningsprocesserna under 2022. Projektet syftar till att undersöka dels hur allmänheten i de nordiska länderna ser på internationellt samarbete på det civila försvarets område, dels hur beslutsfattare i de nordiska länderna bedömer möjligheter och hinder för nordiskt och annat internationellt samarbete om civilt försvar. Med detta som bas analyseras likheter och skillnader mellan de nordiska länderna i olika avseenden liksom förhållandet mellan beslutsfattares och allmänhetens perspektiv på nordiskt samarbete om civilt försvar.
Det civila försvarets tröskeleffekt: Säkerhetspolitiska dimensioner av befolkningsskyddet
Peter Bennesved, FOI
Syfte och problemställning
Vad betyder egentligen ett utbyggt fungerande befolkningsskydd i en säkerhetspolitisk kontext, och vad kommer hända med synen på befolkningsskyddet när Sverige och Finland ansluter sig till Nato? Det pågående kriget i Ukraina har skakat om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning, och för totalförsvaret öppnar sig nu en ny framtid. Vad detta betyder mer specifikt för befolkningsskydd är dock höljt i dunkel. Dels vet vi väldigt lite om hur befolkningsskydd påverkar ett lands säkerhetspolitiska samtal och allmänhetens förtroende för ett lands förmåga att skydda sin befolkning, dels vet vi inte hur Nato förändrar detsamma. Historiskt sett har Natomedlemskap haft stor påverkan på länders civilförsvarssatsningar och det är nu avgörande att vi skapar en förståelse för hur detta kommer att påverka det svenska befolkningsskyddet.
Nya förutsättningar för hemberedskapskampanjer?
Mats Eriksson, Örebro universitet
Syfte och problemställning
Forskningen om hemberedskapskampanjer förespråkar ofta beteendeförändrande kommunikation med dels (1) kunskapsbudskap vilka uppmärksammar invånarna på risker, dels (2) motiverande riskbudskap (med ett visst mått av skrämsel inför exempelvis stormar, bränder, krig, smittor) inklusive budskap som skapar känsla av kapabilitet genom instruktioner om vad individen enkelt kan göra på egen hand. Kriget i Ukraina har ökat intresset för beredskapsfrågor bland befolkningen. Läget synes därmed vara annorlunda än när tidigare svenska studier om kommunikation och hemberedskapsfrågor genomförts. Projektet kommer att undersöka det kommunikativa ”nya” läget för hemberedskapskampanjer. Kärnfrågorna i projektet är: (1) Vad karaktäriserar de individer som hittills - efter pandemi och krigsutbrottet – valt att engagera sig i civila krisberedskapsaktiviteter och (2) hur ser deras motiv/argumentation ut för att engagera sig i detta initiala/akuta skede
Civilsamhället som resurs: betydelsen av socialt kapital
Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola
Syfte och problemställning
Studien syftar till att kartlägga och förstå vilken betydelse människors tillit, värderingar och deltagande i civilsamhället har för deras vilja att bistå vid samhällskriser och ytterst vid krig. Studien består av en riksrepresentativ kvantitativ delstudie som i likhet med tidigare studier beskriver den svenska försvarsviljan, men som därutöver kan bidra med en unik kunskap om vad som ligger till grund för försvarsvilja och hur den står i relation till medborgerligt engagemang vid samhällskriser i fredstid. Dessutom genomförs en kvalitativ fallstudie som på lokal nivå fördjupar kunskapen kring sådant engagemang. Frågeområdena inkluderar försvars- och insatsvilja i relation till värderingar, tillit och deltagande i det civila samhällets organisationer och nätverk. Studiens resultat kan bidra till kunskap om hur försvars- och insatsvilja hos befolkningen kan förstås och mötas av berörda aktörer i samhället, och förväntas bidra med unik kunskap med hög relevans för den internationella forskningsfronten.
För alla eventualiteter: Prepping, hemberedskap och hotet om konflikt
Elias Mellander, Göteborgs universitet
Syfte och problemställning
Projektet "För alla eventualiteter" syftar till att undersöka prepping som framväxande kulturell företeelse i en svensk nationell kontext. Detta för att belysa förtjänstfulla och problematiska aspekter hos det komplexa spänningsfält mellan hobbyverksamhet, subkulturell gemenskap och praktisk krisberedskap som preppingen utgör. Huvudprojektet utvidgas för att även omfatta på vilka vis Rysslands pågående invasion av Ukraina reifierat, bekräftat eller utmanat deltagarnas sätt att förstå och hantera krisberedskap i vardagen. Följande forskningsfrågor kommer att utforskas: På vilka vis har den ryska invasionen av Ukraina inverkat på de som preppars framtidssyn och beredskap? I vilken utsträckning uppfattas omvärldens samt den svenska offentlighetens reaktioner på invasionen påverka de egna livsvillkoren? Hur kontrasteras covid-19-pandemin och det försämrade säkerhetsläget mot varandra i termer av hot mot individ och samhälle?
Idéburen kraft för ett starkare samhälle (mottagande av flyktingar från Ukraina)
Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm
Syfte och problemställning
Mot bakgrund av det nu pågående kriget i Ukraina och flyktingmottagandet ska ett pågående projekt kompletteras. Syfte samt forskningsfrågor för detta tillägg är detsamma som för huvudprojektet: Vilka typer av resurser mobiliseras av och genom civilsamhällets organisationer för insatser i samband med kriser och hur går det organisatoriska lärandet till inom och mellan aktörerna?