Forskning inom klimatförändringars konsekvenser, naturolyckor

Att förstå den smygande krisen: Gränsöverskridande upptäckt, insats och hantering, 2019-2023

Ansvarig forskare: Magnus Ekengren, Försvarshögskolan

Traditionella kriser har ofta en tydlig orsak och en väntad konsekvens. Till exempel en jordbävning som drabbar ett specifikt område med många döda som följd.

Smygande kriser som samtidigt är utdragna är något helt annat och betydligt svårare att hantera. Krisens ursprung kan finnas långt utanför det egna landets gränser och flyga under radarn länge utan att bli upptäckt. Samtidigt kan krisen eskalera och ta oväntade vändningar. Exempel på den typen av kriser, som vi sett exempel på under senare år, är migrationsströmmar, gränsöverskridande terrorism, konsekvenser av klimatförändringar och cyberkriser.

Forskningsprojektet ska analysera den typen av kriser så att aktörer i Sverige kan upptäcka dem lättare, förbereda sig bättre och kunna hantera dem.

Från smygande kris till drabbande verklighet på European Societal Security Research Group webbplats

Se en film om smygande kriser som gjorts inom projektet

Faktablad: ”Smygande kriser” måste stoppas innan de exploderar

Podd om smygande kriser på Utrikespolitiska institutets webbplats

Boken Understanding the Creeping Crisis

Att hantera sårbarhet för multipla hydrometeorologiska naturhändelser i Sverige (HydroHazards), 2020-2024

Ansvarig forskare: Karina Barquet

Negativa effekter av multipla naturhändelser förväntas öka med ett växande beroende av samhällsviktiga verksamheter och kritisk infrastruktur och dess sårbarhet. Trots det fokuserar riskanalyser oftast på enskilda händelser samt deras effekter och missar därför kopplingar mellan olika händelser.

HydroHazards bidrar till policyer och åtgärder för svensk katastrofriskreducering med ett särskilt fokus på hanteringen av multipla hydrometeorologiska naturhändelser. Projektet undersöker hur exponering och sårbarhet för multipla hydrometeorologiska naturhändelser leder till olika sorters kumulativa och interaktiva effekter på samhällsviktiga verksamheter, kritisk infrastruktur och befolkning.

Faktablad på svenskaFactsheet in English

Beslutsstöd för framtidens naturolyckor (HazardSupport), 2015-2021

Ansvarig forskare: Lena Strömbäck, SMHI

I ett förändrat klimat, påverkat av människans utsläpp av växthusgaser, kommer vissa extrema väderhändelser och naturolyckor att bli allt vanligare. För att anpassa samhället till det behövs information om hur vanliga och intensiva naturolyckor blir i framtidens klimat.

Inom HazardSupport kommer information om framtidens naturolyckor att fokuseras på användarens behov (s k bottom-up), så att klimatinformationen blir skräddarsydd efter användarens behov. I det sammanhanget är en användare en organisation eller individ som behöver ta ett anpassningsbeslut som kräver dimensionerande information, till exempel på vilken nivå man ska bygga för att minska risken för att den blir översvämmad i framtiden.

Effektiv hantering av multipla naturhändelser, 2019-2024

Ansvarig forskare: Tobias Andersson Granberg

Multipla extrema naturhändelser kan till exempel vara en värmebölja som leder till torka vilket ökar risken för skogsbrand. I EMMUNE-projektet kommer forskarna att klargöra sambanden mellan händelserna och utveckla stöd för beslut hur de ska hanteras på bästa sätt. Målet är att kunna minska både antal händelser och konsekvenserna av de som inträffar. 

Målet med projektet är, förutom generering av ny kunskap, att de framtagna beslutsmodellerna ska kunna användas i praktiken. Det kan hjälpa beslutsfattare inom räddning och respons, inom nationella expertmyndigheter och lokal och regional krisledning att få en bättre uppfattning om var och när extrema väderhändelser kommer att inträffa, om och hur dessa kan förebyggas, och hur samhället och olika organisationer ska förbereda sig inför dem.

Faktablad: Fler extrema väderhändelser kräver bättre beslut

Extreme-Index - Ett nytt sårbarhetsindex för multipla naturolyckor, 2019-2023

Ansvarig forskare: Margaret McNamee

Klimatförändringen innebär att antalet och omfattningen av naturolyckor förväntas öka. Samhällets respons till naturolyckor gör anspråk på delvis samma resurser oavsett typ av naturfenomen. Ur planerings- och utbildningssynpunkt är det därför avgörande att kunna uppskatta inte bara risken för och omfattningen av naturolyckor utan även koppla dessa till insatsplanering och resursbehov.

Projektets syfte är att utveckla ett verktyg för att värdera risken för multipla naturolyckor. Med multipel naturolycka avses en situation med samtidiga och närliggande enskilda naturolyckor, som konkurrerar om samma resurser. Utvecklingen av verktyget kommer fokusera på skogsbrand och översvämning, men arkitekturen kommer att vara modulbaserad för att underlätta framtida utbyggnad till andra typer av naturolyckor. Verktyget kan vara användbart i planerings- och träningssyfte.

Faktablad: Värdering av risken för multipla naturolyckor och koppling till kapacitet och beredskap 

Extrema solstormar – forskning till skydd för samhällskritisk infrastruktur, 2016-2021

Ansvarig forskare: Emiliya Yordanova

En solstorm startar en kedja av händelser från solens inre, via koronan och solvinden, till jordens närhet och jordytan som kan påverka samhällskritisk infrastruktur. En av de mest allvarliga konsekvenserna av en extrem solstorm är långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln i och med samhällets allt större beroende av elektricitet.

Under fem år har MSB finansierat forskning för att studera denna kedja av händelser ända från solen till dess påverkan på jorden i syfte att förbättra rymdvädersprognoser för Sverige.

Faktablad: Extrema solstormar - Forskning till skydd för samhällskritisk infrastruktur

GIS för utvecklad hantering av risk för samhällsstörningar 2019-2021

Ansvarig forskare: Peter Månsson

Att analysera och kommunicera samhällsrisker är idag arbetsamma och tidsödande processer. Geografiska informationssystem (GIS) kan reducera bördan, men svenska myndigheter saknar ofta kunskaper för att nyttja det i arbetet med samhällssäkerhet. Detta projekt syftar till att täppa till kunskapsluckorna och effektivisera framtagningen av myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.

Faktablad: Synliggjorda risker – en språngbräda till ökad trygghet

Klarar branta jordslänter en skogsbrand och framtidens klimat? 2023-2027

Ansvarig forskare; Karin Lundström, SGI

Syftet med projektet är att förebygga att jordrörelser i branta naturliga slänter påverkar människors säkerhet, bebyggelse, infrastruktur, möjlighet att bedriva skogsbruk och andra samhällsviktiga funktioner med hänsyn till klimatförändringen.

Inom projektet kommer metoder för att ta upp jordprover och bestämma friktionsjordars tekniska egenskaper prövas och vidareutvecklas.

Dessutom ska metoder för att beräkna stabilitet i friktionsjordar både för dagens klimat och för ett framtida klimat föreslås.

Projektets mål är att förse myndigheter, den geo-tekniska branschen, skogsbranschen och Räddningstjänsten med verktyg, vägledningar, kartskikt och utbildningar med vilka man kan bestämma förutsättningarna för och mildra effekterna av jordrörelser i branta slänter som har och inte har brandhärjats.

Faktablad: Klarar branta jordslänter en skogsbrand och framtidens klimat?

Kritiska flöden och försörjningskedjor under hot i förändring 2019-2023

Ansvarig forskare: Niklas Eklund, Umeå universitet

Forskningen ska bidra till en ökad förståelse för vilka flöden, system och beroenden som är mest kritiska ur ett samhällsperspektiv.

Forskarna ska även studera vilka metoder och strategier som är mest angelägna för att stärka samhällets resiliens under såväl normala som mer extrema hotbilder.

Eftersom kritiska flöden och försörjningskedjor till stor del handlar om beroenden, prioriteringar och förhållande mellan olika aktörer och nivåer är det centralt för forskningen att inkludera alla relevanta sektorer:

• energiförsörjning,
• livsmedel,
• transporter,
• hälso- och sjukvård 
• omsorg,
• information och kommunikation.

Faktablad: Kritiska flöden och försörjningskedjor under hot i förändring 2019-2023

Kvantitativ riskanalys av naturolyckor, 2018-2020

Ansvarig forskare: Tonje Grahn, Karlstads universitet

Skador och ekonomiska förluster till följd av översvämningar har ökat i världen. I Sverige förväntas klimatförändringar i kombination med ökad befolkning och urbanisering samt ekonomisk tillväxt, att öka samhällets exponering för översvämningar men även öka konsekvenserna av översvämningar. Myndigheter ansvarar för att förebygga och hantera risker för naturolyckor.

Samhällets resurser är dock begränsade och avvägningar måste göras mellan olika risker. Sverige saknar standardiserade och tillämpbara metoder för analys av risk för naturolyckor. I USA finns lång och beprövad erfarenhet av kvantitativa analyser som exempelvis Hazus-metodologin.

I projektet ska möjligheten att överföra och tillämpa Hazus i Sverige analyseras. Målet är att minska subjektiva beslut kring reduktion av översvämningsrisker.

Slutrapport: Genomförbarhet, objektivitet och transparens i kvantitativa beslutsmodeller för riskreduktion (pdf)

Faktablad: Hauz - Kvantitiv riskanalys av översvämningar (pdf)

Faktablad: Kvantitativa beslutsmodeller för riskreduktion -genomförbarhet, objektivitet och transparens

Multipla naturhändelser: Visualisering, lärande och förståelse (CAZULU), 2019-2023

Ansvarig forskare: Lisa van Well, SGI

Syftet med CAZULU är att analysera och visualisera kaskadmönster av naturhändelser, det vill säga händelser som föregår ett jordskred, från extrem nederbörd, översvämningar, erosion i vattendrag, och de som händer efter skredet, såsom översvämningar, flodvågor, dämningseffekter, erosion, sediment-transport och potentiella risker för ett nytt skred.

Med fokus på internationella exempel och fallstudier i Göta älv och Ångermanälven utforskar projektet bland annat varför dessa kaskadhändelser inträffar? Hur, var och när inträffar de? Vilka är samhälls-konsekvenserna? Den tittar också på vad kan vi lära oss genom visualiseringar av kaskadhändelser för att bli mer resilienta mot dessa i Sverige.

CAZULU kommer att utveckla smart visualisering för att bättre uppfatta, förstå, lokalisera och hantera dessa händelser och deras effekter.

Faktablad: Multipla naturhändelser- Visualisering lärande och förståelse CAZULU

Facts Cascading Natural Hazards - Visualizing learning and understanding CAZULU

Relevanta verktyg för räddningstjänst och myndigheter för att tackla framtidens vegetationsbränder, 2023-2026

Ansvarig forskare: Johan Sjöström, RISE

Många olika faktorer påverkar om en vegetationsbrand slocknar i sin linda eller utvecklas till en samhällskris. Beslut om val av insats kräver verktyg som snabbt visar på brandpotential så att insatsen kan anpassas och utformas effektivt.

I detta projekt ska fjärranalysmetoder kombineras med skoglig inventering av markbränsle för att ta fram metoder och modeller för hur markbränslets beskaffenhet gällande brand kan utvärderas baserat på satellitdata.

Projektet kommer att utreda vilken information som räddningstjänster och länsstyrelser behöver och på vilket sätt denna behöver presenteras. Dessa behov kommer sedan att vägleda hur information kan sammanfogas för att ge aktörer rätt verktyg för beslut avseende förebyggande arbete eller släckinsatser vid pågende händelser.

Med information om bränslevariation, väderdata och annan geografisk information tillsammans med relevant data över vägnät, resurser och byggd miljö kan verktyg utformas för att matcha behoven hos räddningstjänst och myndigheter. Dessa kan sedan anpassas för att passa in i befintlig IT-infrastruktur hos samma aktörer.

Faktablad: Relevanta verktyg för räddningstjänst och myndigheter för att tackla framtidens vegetationsbränder

Skogs- och vegetationsbränder – nya möjligheter att möta ett växande hot, 2024-2027

Ansvarig forskare: Fredrik Asplund

FIRE analyserar samhällsförändringar som bidrar till risken för skogs- och vegetationsbränder. Ett ensidigt fokus på enbart enstaka underliggande trender som driver på dessa förändringar riskerar att leda till missriktade insatser. FIRE analyserar därför kombinationen av påverkan från klimatförändringar, elektrifieringen av samhället och försämringar i säkerhetsläget i vårt närområde. Baserat på denna fördjupade förståelse tar FIRE även fram nya sätt att arbeta med relaterad riskinformation. Dels en ny sensorplattform för att detektera antändningsrisk i vegetation på meternivå, och dels nya sätt att samarbeta. Detta säkerställer att relevanta aktörer, såsom beredskapsorganisationer, robottillverkare och industri, kan agera tillsammans runt ny teknik som t.ex. detaljerade brandkartor för antändningsrisk.

Resultaten från projektet kommer att nyttiggöras för allmänheten och i verksamhet hos räddningstjänst, skogsindustri, jordbruk, organisationer för civil krisberedskap och försvar samt relaterade delar av akademin. Detta säkerställs genom ett uppsökande av relevanta mötesplatser för praktiker; demonstrationer av projektets teknik för teknikföretag och myndigheter; och utveckling av utbildnings- och träningsmaterial för skogsindustrins och jordbrukets hantering av antändningsrisk.

Faktablad: Skogs- och vegetationsbränder – nya möjligheter att möta ett växande hot, 2024-2027

Säkrare sätt att hantera osäkra klimatrisker 2015-2021

Ansvarig forskare: Per Wikman-Svahn, KTH

Vi vet inte i detalj hur klimat och väder kommer att utvecklas framöver. Därför behövs beslutsmetoder som tar hänsyn till osäkerheter och som inte låser in oss i ohållbara vägval. Forskningsprogrammet kommer att förbättra kunskapen om beslutsfattares riskuppfattningar samt om hur beslut om klimatanpassning fattas idag.

I stället för att utgå från en given situation i planeringssammanhang innebär robusta beslut att samhället i beslutssituationer tar höjd för de osäkerheter som finns, till exempel om den framtida klimatförändringen. Robusta beslutsmetoder för att uppnå bättre klimatanpassning har inte tillämpats särskilt ofta i Sverige, men har rönt intresse internationellt.

Faktablad: Säkrare sätt att hantera osäkra klimatrisker

Faktablad: Robust decisions for managing climate risks in Sweden