Forskning inom civilt försvar, samhällsviktig verksamhet, krisberedskap

Alla människor i Sverige ska nås av riskkommunikation

I projektet Människa, mått och motståndskraft: Nya sätt att studera riskkommunikation, ansvar och beredskap, ska forskargruppen mäta människors kunskap, vilja och förutsättningar att kommunicera och hantera större samhällsstörningar. Vilka kommunikationsformer och budskap upplevs av människor som relevanta för att de själva ska vidta åtgärder för sin beredskap? Vilken betydelse har tidigare erfarenhet av risker och kriser för hur man tar till sig riskkommunikation?

Faktablad: Människa, mått och motståndskraft: Nya sätt att studera riskkommunikation, ansvar och beredskap

Att förstå och omsätta krisberedskap i praktiken, 2018-2022

Ansvarig forskare: Minna Lundgren, Mittuniversitetet

Projektet tar avstamp i mötet mellan riskkommunikation och kris. Det ska studera riskkommunikation i heterogena och komplexa miljöer utifrån mottagarens perspektiv. Tyngdpunkten ligger på hur olika grupper förstår och agerar i relation till de risker som kommuniceras.

För att studera mottagares upplevelse och förståelse för riskkommunikationen används en ny och nyskapande metod i form av samhällsvetenskapliga experiment. Projektet förväntas besvara frågor om hur olika grupper förstår och tolkar riskkommunikation och hur de agerar i relation till det som kommuniceras.

Faktablad Från kommunikation till handling i det heterogena samhället: Att förstå och omsätta riskkommunikation i praktiken

Slutrapport Från kommunikation till handling i det heterogena samhället: Att förstå och omsätta riskkommunikation i praktiken

Att hantera risker tillsammans, (2022-2027)

Ansvarig forskare: Henrik Tehler, Lunds universitet

För att kunna hantera de risker samhället står inför krävs samarbete mellan centrala aktörer såsom kommuner, regioner, länsstyrelser, nationella myndigheter och privata företag. Att bedriva riskhantering tillsammans är dock inte enkelt. I detta projekt skall ett ramverk för hur sådant samarbete kan ske på ett effektivt sätt tas fram. I dagens samhälle är de flesta aktörer beroende av andra för att kunna hantera de risker vi står inför. Oavsett om det handlar om att bygga förmåga att hantera allvarliga översvämningar i en kommun eller om att öka robustheten i viktiga infrastruktursystem krävs att man arbetar tillsammans. Ingen kan längre skydda det som är skyddsvärt utan samarbete. Ett problem är dock att de flesta arbetssätt för att bedriva riskhantering, oavsett om det exempelvis handlar om att identifiera eller analysera hot, ofta har utvecklats för tillämpning inom ramen för väl avgränsade system.

Inom projektet ”Integrerad och effektfull riskhantering i ett sammankopplat samhälle” vill forskarna bidra till att fylla kunskapsluckor när det gäller hur riskhantering bör bedrivas, för att åstadkomma effekt, i ett sammanhang där samarbete mellan aktörer är avgörande. Målet att kunna producera konkreta rekommendationer för hur vi i Sverige kan förbättra möjligheten att bedriva effektiv riskhantering, oavsett om man fokuserar på skydd mot olyckor, krishantering eller höjd beredskap. Rekommendationerna skall sammanfattas i ett ramverk för integrerad riskhantering.

Faktablad: Att hantera risker tillsammans

Civilt försvar med nya förutsättningar, 2018-2022

Ansvarig forskare: Rikard Bengtsson, Lunds universitet

Projektet fokuserar på hur det civila försvaret påverkas av förändringsprocesser i samhället. Förändringsprocesser återfinns inom tre områden:

• Medborgarnivån fokuserar på frågor om legitimitet, fragmentering och samhällssammanhållning. Det senare avser invånarnas vilja att bidra till samhällssäkerheten.
• Förvaltningsnivån fokuserar på decentralisering och privatisering, som har bäring på planering, organisering, styrning och implementering av operativ verksamhet.
• Den internationella nivån utgår från statens bi- och multilaterala interaktion med andra länder. I fokus för  delstudien står statens handlingsutrymme och beslutskapacitet.

Faktablad: Komplexa förutsättningar för det nya civila försvaret

Civilsamhället – en underutnyttjad samhällsresurs i kriser?

Ansvarig forskare: Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola

För att möta framtida kriser behöver förmågan hos civilsamhällets organisationer tas till vara. Kunskapen på detta område är idag dock begränsad. Ambitionen i det här projektet är därför att utveckla vår förståelse för både civilsamhällets beredskap och dess faktiska och möjliga roll före, under och efter en nationell kris. Mer konkret undersöks vilka drivkrafter, vilken beredskap och vilken kapacitet att hantera kriser som finns hos olika organisationer i civilsamhället och vilka möjligheter och hinder som kan föreligga för dessa aktörer att samverka med offentliga aktörer på kommunal, regional och nationell nivå i Sverige. Projektets resultat är primärt tänkt att gynna samverkan mellan civilsamhällets organisationer och kommuner, regioner och myndigheter med ansvar för samhällsskydd och beredskap.

Faktablad: Civilsamhället : en underutnyttjad samhällsresurs i kriser?

Det nya totalförsvaret och utmaningen med icke-militär krigföring

Med ‘icke-militär’ krigföring menas en konflikt som förs med andra medel än väpnat våld och inkluderar främst informations-, ekonomisk- och politisk krigföring. Detta hot medför två praktiska svårigheter. Det kan dels vara svårt att upptäcka att man är utsatt för detta eftersom det inte självklart involverar storskaligt våld, dels är det svårt att hantera för många stater idag som ofta har ett regelverk för samordning av myndigheter som förutsätter en skarp gräns mellan krig och fred. I detta forskningsprojekt analyseras hur olika stater hanterar denna dubbla utmaning i skenet av uppbyggnad av det nya totalförsvaret

Faktablad: Det nya totalförsvaret och utmaningen med icke-militär krigföring

Effektiv LägesInformation genom Systematiska Arbetssätt (ELISA)

En kommun behöver bevaka vad som händer i samhället för att upptäcka kriser och förebygga brott. Idag finns ingen tydlig metod för det: alla gör på sitt eget sätt. I ELISA projektet utvecklar forskarna praktiska råd hur en kommun kontinuerligt och systematisk kan samla in lägesinformation. Råden ska spridas så att fler kommuner i Sverige jobbar på ett enhetligt sätt.

Faktablad om systematiska Arbetssätt (ELISA)

Effektivare åtgärder genom ökad förståelse för den äldres syn på risker, 2020-2022

Ansvarig forskare: Johanna Gustavsson, Karlstad universitet

Projektet undersöker hur äldre personer ser på risker i sin vardag, vilken beredskap de har och hur de hanterar kriser. Pandemin har satt fingret på målgruppens sårbarhet. Äldre människor drabbas av nästan alla typer av olyckor och skador - men det finns begränsat med forskning om vad som motiverar en äldre person att öka sin beredskap och förmåga genom olika förebyggande åtgärder. Projektet ska skapa ny kunskap om problematiken.

Faktablad: Stöd till äldre personer vid risk och kris

Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet

Ansvarig forskare: Anna-Lisa Osvalder, Chalmers Tekniska högskola

Krisberedskap och krishantering berör alla invånare i samhället. Därför är det viktigt att möta individuella behov i arbetet med samhällsskydd. Detta forskningsprojekt utvecklar metoder, strategier och riktlinjer för hur grupper med varierande behov kan involveras som aktiva resurser i samhällets krishantering. Erfarenheter och kunskap hos personer med olika typer av funktionsnedsättningar kan därmed nyttiggöras för att förebygga, hantera och återhämta från allvarliga händelser.

Faktablad: Ökad användarmedverkan i kris- och beredskapsarbete

Hur kan idéburen kraft stärka vår beredskap?

Ansvarig forskare: Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm

I forskningsprojektet Idéburen kraft för ett starkare samhälle analyseras hur civilsamhället mobiliserade under både COVID- 19 pandemin och flyktingmottagandet. Vidare studeras de modeller för samverkan mellan civilsamhälle och offentlig sektor som användes samt hur det organisatoriska lärandet gick till och kan förstärkas vid samhällsstörningar.

Faktablad: Hur kan idéburen kraft stärka vår beredskap?

Hur kan tvärsektoriella övningar bidra till bättre krisberedskap? KOMET, 2016-2021

Ansvarig forskare: Niklas Hallberg, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Att ta tillvara lärdomar och erfarenheter från tvärsektoriella övningar utgör en god grund för att utveckla den svenska krisberedskapsförmågan. Det saknas dock såväl kunskap som erfarenhet för hur det ska effektivt ska skapas.

Forskare vid FOI studerar under fem år modeller för att långsiktigt lära från tvärsektoriella övningar inom och mellan krisberedskapsaktörer.

Forskningsprojektet KOMET ska bidra med kunskap om modeller som är anpassade till svenska förhållanden och som stödjer inriktning och samordning av utvecklingen av krisberedskapsförmåga.

Forskarna ska även systematiskt arbeta med tvärsektoriella övningar samt åskådliggöra och utveckla hanteringen av kunskap och erfarenheter som genereras vid övningarna.

Faktablad: Hur kan övningar bidra till ökad krisberedskap?

Hushållens krisberedskap, 2017-2019

Ansvarig forskare: Linda Kvarnlöf, Mittuniversitetet

Krisberedskap på samhälls- och individnivå är en central del av vår välfärd och av stor betydelse för såväl människors som samhällens välmående. 

Projekt ska fördjupa kunskapen om svenska hushålls krisberedskap i den praktiska vardagen. En del av hushållens krisberedskap kanske inte går att mäta?

I det här forskningsprojektet studeras krisberedskap utifrån hushållens egna perspektiv. Syftet är att kartlägga och synliggöra vardagens och hemmets krisberedskap i praktiken. 

Hemberedskap och vardagens praktiker - Urbana och rurala perspektiv

Faktablad om Hushållens krisberedskap

Hur tänker en ”prepper”?

Ansvarig forskare: Elias Melander, Göteborgs universitet.

Pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har gett ytterligare fart åt ett växande intresse i Sverige för hemberedskap, eller prepping. Men hur tänker en prepper? Ett nytt forskningsprojekt ska nu djupstudera de som ägnar sig åt prepping. Tror de på framtiden? Litar de på samhället?

Faktablad: Hur tänker en "prepper"?

För alla eventualiteter – Prepping, hemberedskap och konsumtion för ohållbara framtider

Kan framtidens risker förutspås på ett bättre sätt?

Projektledare: Finn Nilson, Lunds universitet.

I en värld full av både traditionella och nya risker har osäkerheten kring dessa blivit större, inte minst då de också blir alltmer globala, komplexa och svåra att förstå. Detta projekt syftar till att fördjupa sig i de varierande uppfattningarna om risker bland olika samhällsaktörer och allmänheten, utforska hur risker identifieras, uppfattas och hanteras, samt undersöka de verktyg som används i riskhanteringsprocessen. 

Faktablad: Kan framtidens risker förutspås på ett bättre sätt?

Krisberedskap i vardagslivet och konsumtion för ohållbara framtider

Ansvarig forskare: Elias Melander, Göteborgs universitet

I projektet undersöks den skärningspunkt mellan praktisk krisberedskap, subkulturell gemenskap och som den framväxande, svenska prepping-kulturen utgör. Tidigare forskning visar att steget från att förstå behovet av att stärka den egna beredskapen till att faktiskt förbereda sig är stort. Att förstå vilka incitament och drivkrafter som ligger bakom människors aktiva val att förbereda sig själva, sina nära och sitt hem för framtida krisscenarion kan därmed ge vidare förståelse för hur denna tröskel kan göras mer överkomlig för svenska hushåll i allmänhet.

Faktablad: Krisberedskap i vardagslivet och konsumtion för ohållbara framtider

Kritiska flöden, försörjningskedjor och samhällskriser (2019-2023)

Ansvarig forskare: Niklas Eklund, Umeå universitet

Säkerställandet av kritiska flöden inom energi-försörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård, omsorg, information och kommunikation är av yttersta vikt för ett väl fungerande samhälle. Men hur säkerställer man sådana när spektrat av olika hot och kriser breddas? Vilka prioriteringar kan  göras när aktörsbilder och roller blir diffusa vad avser att förutse, förbereda och hantera hot mot samhällsessentiella varor och tjänster?

I det svenska krishanteringssystemet är sektorstänkande och aktörsautonomi väl förankrade, samtidigt som behovet av helhetsperspektiv på kritiska flöden och gemensam förståelse av samtida förändring ökar.

Faktablad: Kritiska flöden, försörjningskedjor och samhällskriser

Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2017-2023

Ansvarig forskare: Misse Wester, Lunds universitet

Forskningsprojektet har studerat samverkan och ledning vid kriser där samverkan ses som en balans mellan olika perspektiv. I projektet har vi sett att en obalans mellan olika perspektiv kan leda till att flera hjälpbehov riskerar att ramla mellan stolarna. Olika aktörer har olika relation till samhället och det påverkar vad som ses som viktigt i hantering av en kris, både med avseende på vad som ska göras och vem som ska göra det.

I forskningsprojektet beskrivs detta i termer av genus, makt och normer. Genom att använda dessa perspektiv kan vi belysa vad som gör att exempelvis vissa aktörer enklare kan motivera vad de behöver för att kunna bidra till samhällets krishantering, medan andra har svårare att formulera sina behov eftersom de inte kan mätas på liknande sätt.

Genom att belysa maktrelationer och utmana normer kan vi skapa förutsättningar för en mer inkluderande krishantering som mer effektivt använder samhällets samlade resurser.

Faktablad om Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser

Slutrapport om Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser

Motståndskraftigt civilt försvar vid gråzonshot, 2018-2023

Ansvarig forskare: Daniel Jonsson, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Projektet ska bidra till en stärkt förmåga hos det civila försvarets samlade aktörer att identifiera, förstå och bemöta vår tids utmaningar och hot. Forskningen utgår från tre perspektiv, tre F:

• Förståelse av hotbild
• Försvarsvilja
• Försörjningsförmåga.

Förståelse av hotbild syftar till en fördjupad förståelse av gråzonens olika hotbilder, vilket är en förutsättning för att kunna bemöta komplexa händelseutvecklingar.

För att motverka en motståndares syften och säkerställa de viktiga samhällssystemens funktion behövs en försvarsvilja, det vill säga ett brett folkligt engagemang.

Ett motståndskraftigt samhälle behöver klara av att upprätthålla en tillräcklig försörjningsförmåga i olika lägen, från fred till krigsfara och krig.

FOI-studier stärker samhälle mot gråzons­problematik hos FOI

Faktablad: Civilt försvar i gråzon

Modell för kommuners riskkommunikation

Ansvarig forskare: Mats Eriksson, Örebro universitet

Allt blir mer digitalt samtidigt som allt fler lever i tätbefolkade städer, dessutom ökar klyftan mellan staden och landsbygden. Syftet med DURCOM-projektet (Digital Urban Risk Communication) är att studera utvecklingens effekter på kommuners  riskkommunikation.

Det digitala och urbana samhället kännetecknas av en stor mångfald både socialt, ekonomiskt och kulturellt. Därför utvecklas förmodligen också olika förhållningssätt till risker och beredskapsfrågor beroende på exempelvis var och hur man bor, på vilket sätt man lever sitt liv och i vilken grad man följer massmediernas rapportering eller deltar i sociala medier. Projektet undersöker hur riskhantering, beredskapsarbete och riskkommunikation organiseras och styrs hos svenska kommuner. Dessutom studeras individers riskuppfattningar och riskkommunikation, samt synen på sitt eget ansvar för att hålla beredskap.

Modell för kommuners riskkommunikation

Nya motiv för medborgarens hemberedskap?

Ansvarig forskare: Mats Eriksson, Örebro universitet

Ett nytt forskningsprojekt ska djupstudera medborgarnas ”nya” argument och motiv rörande engagemang i hemberedskapsfrågor. Allt fler hemberedskapskurser arrangeras och antalet deltagare synes ha blivit fler. Vilka är motiven till deltagarnas engagemang? Och hur ser deltagarna på sitt eget ansvar och vad förväntar de sig av samhället när det gäller krisberedskapen?

Faktablad: Medborgarengagemang i hemberedskap: ett kampanjperspektiv 

Nya risker i sammankopplade system, (2022-2027)

Ansvarig forskare: Jakob Axelsson, Mälardalens universitet

I dagens samhälle kopplas allt fler verksamheter samman och görs beroende av varandra. Detta leder till bättre tjänster och lägre kostnad, ofta genom stöd av digitalisering. Samtidig gör sammankopplingen att nya sårbarheter uppstår och komplexiteten ökar. Traditionella metoder för att analysera risker räcker då inte till. De metoder som idag används för riskanalys har svårt att hantera sammankopplade system. Det beror på att de fokuserar på fel i systemens delar, snarare än problem som uppkommer genom brister i samspelet i ett sådant system-av-system.
I det här projektet kommer forskarna att titta på nya metoder baserade på systemtänkande. Det innebär att de fokuserar mer på helheten och samspelet mellan delarna, än på de enskilda system som ska samarbeta. Metoden utgår ifrån en modellering av sammankopplade förmågor. Genom att titta på hur dessa samspelar, och vilken dynamik som uppkommer, kan nya typer av risker identifieras och åtgärdas. För att säkerställa att den nya metoden kan hantera verkliga, komplexa situationer kommer den redan från början att utformas med hjälp av fallstudier. Tre olika fall kommer att studeras:

1. Räddningsinsats vid skogsbrand
2. Sjukvård vid pandemi
3. Framtida autonoma transportsystem

Faktablad: Nya risker i sammankopplade system

Om betalsystemet kraschar - rollspel och datorsimulering för säkrare betalningssystem, 2016-2020

Ansvarig forskare: Joeri van Laere, Högskolan i Skövde

Vad händer om alla bankomater plötsligt slutar fungera och om vi inte längre kan betala med kort? Vilka konsekvenser får det för oss människor och för viktiga delar av samhället?

I det här forskningsprojektet ska aktörer från olika delar av samhället medverka i simuleringsspel. För att olika aktörer ska kunna uppleva en sådan situation på ett verkligt sätt skapar projektet en simuleringsmiljö. I simuleringsmiljön visar datorsimuleringen olika konsekvenser av en kris i betalsystemet och sedan diskuterar deltagare i en rollspelssimulering fram åtgärder för att hantera krisen.

CCRAAAFFFTING - Resilient betalningssystem på Skövde högskola

Om betalsystemet kraschar : Hur myndigheter, medborgare och näringsliv tillsammans skapar ett resilient betalsystem

Faktablad: Om betalsystemet kraschar

Riskkultur i Sverige: En studie av förutsättningar för en effektiv risk- och kriskommunikation i det multipublika samhället

Ansvarig forskare: Pavel Rodin, Göteborgs universitet

Allmänheten har olika förväntningar på hur myndigheter och andra aktörer bör agera och kommunicera i samband med krissituationer. Är det statens ansvar att förbereda medborgarna inför potentiella kriser och vilket beredskapsansvar ska läggas på individen? Forskningsprojektet undersöker olika definitioner och perspektiv av riskkulturbegreppet och hur riskkulturer kommer till uttryck i Sverige. Finns det en statsorienterad riskkultur eller har det skett en förändring till en mer individualistisk riskkultur? Dessutom ska projektet försöka fånga eventuella variationer av riskkulturer mellan olika grupper av befolkningen.

Faktablad: Vilken riskkultur finns det i Sverige?

Samhällsförtroende och kriskommunikation, 2017-2022

Ansvarig forskare: Bengt Johansson, Göteborgs universitet

Projektets övergripande syfte är att studera hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen och hur kriskommunikationen påverkar förtroendet på kort och lång sikt.

Vem litar man på vid kriser? Vad skiljer de tillitsfullas sätt att kommunicera under kriser från de misstroendes? Påverkas människors samhällsförtroende om det görs misstag då krisen kommuniceras? Är det kanske till och med så att olika erfarenheter av kriser och kriskommunikation får långsiktiga konsekvenser på människors förtroende för myndigheter, för nyhetsmedier och för tilliten till andra människor?

Faktablad: Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS)

Slutrapport: Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhälletBränderna sommaren 2018 – en forskningsrapport om kriskommunikation, förtroende och ansvar

Samhällsresiliens i Sverige, 2018-2022

Ansvarig forskare: Jörgen Sparf, Mittuniversitetet

I det här projektet kommer strukturer och processer som möjliggör samhällelig resiliens att studeras.  Ett samhälle som är välfungerande, robust och flexibelt kan sägas vara resilient. Det betyder att viktiga samhällsfunktioner präglas av stabilitet, samtidigt som de kan förändras och anpassas vid tillfälliga och mer långvariga störningar och påfrestningar.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att bidra till ett resilient samhälle genom fördjupad och nyanserad förståelse av de kontextuella och bakomliggande faktorer som skapar och upprätthåller resiliens respektive bryter ned och underminerar densamma.

Kort rapportversion

Faktablad: Kommunal organisation för Covid-19- respons

Faktablad om Samhällsresiliens i Sverige

Vad händer med vårdens prioriteringar i kris eller krig?

Eftersom vårdens resurser är begränsade är prioriteringar oundvikliga. Beslut om prioriteringar ska vara grundade på etiska principer. Sådana principer är normalt sett tänkta att användas i ett förhållandevis välfungerande hälso- och sjukvårdssystem. Men vad händer i en situation av långvariga samhällsstörningar och krig? Läs mer om projektet "Från knapphet till extrem knapphet – väl genomtänkta prioriteringar i händelse av kris och krig" i faktabladet.

Faktablad: Vad händer med vårdens prioriteringar i kris eller krig?

Vilka juridiska regler gäller vid kris och krig? Hur behöver de utvecklas?

En fungerande rättsordning utgör den demokratiska rättsstatens fundament. Den måste fungera även i situationer av hot, kris och krig. En bräcklig rättsordning underminerar myndigheters handlingsmöjligheter i kris- och krigssituationer och skadar allmänhetens tillit. Detta femåriga forskningsprojekt kommer kartlägga den rättsliga regleringen av den svenska kris- och försvarsberedskapen och föreslå inriktning på framtida reformer.

Faktablad: Vilka juridiska regler gäller vid kris och krig - och hur behöver de utvecklas?