Räddningstjänst vid trafikolyckor
Varje år inträffar ett antal olyckor med fordon inblandade i Sverige och räddningstjänsten larmas till många av dem. Det är viktigt att använda kvalitetssäkra metoder och tekniker vid trafikolyckor där det finns skadade och där det krävs losstagning. Det är både en teknisk och medicinsk utmaning.
På den här sidan
- Rapporter och mer information om trafikolyckor
- Vägledning: Gasdrivna fordon
- Vägledning: Säkerhet i vägtrafikmiljö
- Simuleringar av påkört räddningsfordon
- Räddningsinsats personbil
- Tung räddning
- Grundvattenförorening vid trafikolyckor
- Visa hänsyn på en olycksplats
- Räddning vid stora tågkrascher
- Anteckningar och presentationer från nätverk
För att kunna genomföra säkra och effektiva räddningsinsatser på lika villkor för kvinnor och män behöver räddningstjänsten ha kunskap om och använda kvalitetssäkrade metoder och tekniker.
Räddningstjänst, ambulanssjukvård och polis behöver samarbeta för att nå ett bra resultat vid insatser vid trafikolyckor. Målet är att korta tiden för losstagning och att omhändertagandet sker på ett säkert och effektivt sätt för den drabbade med en hög personal- och patientsäkerhet.
Samtidigt innebär insatser vid olyckor i vägtrafik en riskfylld situation för blåljuspersonal. För att kunna göra insatser på ett medicinskt riktigt och skonsamt sätt samtidigt som insatser kan ske i en säker arbetsmiljö behöver räddningspersonal utbildas och övas.
Nya fordonstekniska lösningar kräver ofta ny teknik vid losstagningsarbetet. Därför har MSB ett också ett samarbete med fordonsindustrin.
Rapporter och mer information om trafikolyckor
MSB finansierar forskning och studier och arbetar med att ta fram vägledningar och utbildningar inom området Trafikolycka.
- Rekommendationer för varselkläder på skadeplats.pdf
- I fortbildningstjänsten finns webbutbildningarna Räddning, losstagningsmetoder för personbil och akut omhändertagande
- Statistik: räddningstjänstens insatser till trafikolyckor
- E-fordon - om trafikolyckor och bränder
- Brandskyddskläders skyddskapacitet
- Jämförande studie avseende metoder för direktvisande indikering av fluoridjoner i samband med brand
- Losstagnings- och uttagsmetoder : en studie om att mäta nackkotpelarens rörelse vid losstagningsarbete efter trafikolycka
- Strömpenetration av räddningstjänstens skyddskläder vid olika typer av kontamination
- Studie Stålstrukturer i moderna fordon
Vägledning: Gasdrivna fordon
-
Gasdrivna fordon
Vägledning om räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon
Vid olyckor och bränder i gasdrivna fordon möter räddningspersonal andra typer av utmaningar och risker än vid olyckor och bränder i bensin- och dieselfordon. Risker för förorening av mark och vatten är vanligen mindre med gasfordon medan risker för jetflammor och i värsta fall tryckkärlsexplosion är nya.
För att belysa skillnaderna har MSB tagit fram denna vägledning som är baserad på känd kunskap och erfarenheter från inträffade händelser med gasdrivna fordon.
Vägledningen omfattar en faktadel som ligger till grund för MSB:s rekommendationer, samt en taktisk del och en operativ del. Den sistnämnda innehåller metodstöd till räddningspersonalen och andra berörda aktörer.
Hela vägledningen
Räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon – Vägledning (MSB1993)
Enbart delen som ger operativt metodstöd (Särtryck för operativ personal)
Räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon – Operativt metodstöd (MSB2002)
Fler rapporter om gasdrivna fordon
Gasdrivna fordon – händelser och standarder
Räddningsinsatser vid olyckor med gasfordon - En omvärldsanalys av metodik och olyckor
Zonindelning vid räddningsinsatser mot fordon med alternativa bränslen
Här finns en utbildningsfilm som förklarar vägledningen om räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon. Utbildningsfilmen är uppdelad i 7 delar som går att välja genom pilknapparna på sidorna i filmrutan eller via punkterna under filmrutan.
-
Olycksutredning: olyckor med gasdrivna fordon
Gasbussar i Kalmar län 2023/2024
Explosioner i gasbussar Kalmar län 2023-2024
Räddningsinsatser vid explosioner i gasbussar Kalmar län 2023-2024
2023
Återantändning vid brand i gasdriven personbil, Varberg 2023
2021
Brand i gasbuss i Göteborg 2021
Läckage från gasbil vid tankning i Nyköping 2021
Riskbedömningar vid brand i gasdriven sopbil, Karlsborg 2021
2019
Explosion och brand i gasbuss, Stockholm 2019
2018
Antänt gasmoln efter läckage från gasdriven sopbil, Skövde 2018
Tryckkärlsexplosion i biogasdriven sopbil, Skara 2018
2017
Brand i gasdriven sopbil, Östersund 2017
2016
Brand och explosion i gasbuss, Göteborg 2016
Brand orsakade explosion i gasdriven bil, Kramfors 2016
Feltankad gasbil orsakade explosion, Borås 2016
Tryckkärlsexplosion i biogasfordon, Katrineholm 2016
I september 2016 inträffade en tryckkärlsexplosion i en fordonsgastank med biogas under en sopbil i Katrineholm. Olycksutredningen visade på flera brister som gett nya erfarenheter, bland annat när det gäller skyddet kring själva gastankarna, krav i föreskrifter samt i kunskap kring hur gastankar kan explodera även vid kontrollerad beskjutning. Utredningen är gjord på beställning av MSB av Johan Nordström vid Räddningstjänsten Östra Götaland. Scania CV AB, Ragn-Sells AB, Transportstyrelsen, Polismyndigheten samt Västra Sörmlands Räddningstjänst bidrog med underlag i utredningsarbetet.
Tryckkärlsexplosion i biogasdriven sopbil i Katrinholm 2016, MSB1099
2015
Vägledning: Säkerhet i vägtrafikmiljö
-
Säkerhet i vägtrafikmiljö
MSB har tillsammans med Trafikverket och Brandskyddsföreningen tagit fram en vägledning för säkerhet i vägtrafikmiljö. Vägledningen innehåller flera rekommendationer för att öka säkerheten i vägtrafiken för räddningspersonal som arbetar med att ta hand om trafikolyckor och kör till olyckor.
Säkerhet i vägtrafikmiljö - vägledning
Beräkningsrapporter
Stoppsträcka för skyddsfordonKapning av vajerräcke Fullskaletester vajerklipp
Webbutbildning
MSB:s fortbildning: Trafikdirigering vid trafikolycksplats
Brandskyddsföreningen: Säkerhet i vägtrafikmiljö
Några olycksutredningar som legat till grund för analysen
Trafikolycka med räddningsfordon under utryckning Norrtälje 2017
Påkörd räddningspersonal vid trafikolycka Munkedal 2016
Påkörd räddningspersonal vid trafikolycka Sigtuna 2016
Räddningspersonal skadade av vajer vid trafikolycka Örkelljunga 2016
Singelolycka med räddningsfordon Eskilstuna 2016
Räddningspersonal skadades vid insats vid olycka med vajerräcke Robertsfors 2015
Trafikolycka med räddningsfordon Mellerud 2013
-
Olycksutredning: Vägtrafikolyckor
2024
Kollision mellan lastbil och tåg i plankorsning, Uddevalla 2024
2023
Komplicerad losstagning vid trafikolycka med tunga fordon, Trollhättan 2023
Krockkudde skadade räddningspersonal vid losstagningsarbete, Kungälv 2023
Olycka med räddningsfordon vid katastroföverfart, Vaggeryd 2023
Trafikolycka där lastbil föll från bro, Karlshamn 2023
Trafikolycka där lastbil körde genom broräcke, Trollhättan 2023
2022
Kollision mellan lastbil och personbil, Gotland 2022
Trafikolycka med räddningstjänstfordon vid larm, Mjölby 2022
2021
Förhindra nedkylning vid trafikolycka, Mjölby 2021
Kollision mellan tåg och lastbil, Uddevalla 2021
Metodval vid trafikolycka, Mjölby 2021
Olycka med trehjulig elcykel och parkerad elsparkcykel, Västerås 2021
Skada på räddningspersonal vid klipparbete vid trafikolycka, Kalmar 2021
2020
Kollision mellan motorcykel och personbil, Västerås 2020
Lastbilsolycka med brand på vattenskyddsområde, Motala 2020
Singelolycka med personbil, Avesta 2020
2013
Trafikolycka på Tranarpsbron, Skåne 2013
I januari 2013 inträffade en av de största trafikolyckor som inträffat i Sverige. På Tranarpsbron, E4:an i Skåne, var nästan 80 fordon inblandade i olyckan, varav många lastbilar. En person omkom och drygt 40 personer skadades. Räddningsinsatsen var stor och speciell med tanke på att olycksplatsen var på en bro med skilda körbanor och med begränsad tillgänglighet för räddningspersonal och räddningsfordon.
MSB, kommunal räddningstjänst, polis, Trafikverket och SOS Alarm utredde olyckan och räddningsinsatsen utifrån sina olika perspektiv.
Faktablad om trafikolyckan Tranarpsbron
Trafikolycka Tranarpsbron 2013-01-15: olycksundersökning, MSB622
Intervjuundersökning efter trafikolyckan på Tranarpsbron, MSB582
Olycksutredning Nivå3 - Tranarpsolyckan, Räddningstjänsten Skåne NV
Utvärdering av räddningstjänsten i Klippan och Åstorps kommuner vid insats på E4:an på Tranarpsbron
-
Olycksutredningar: Brand i fordon, vägtrafik
2023
Återantändning vid brand i gasdriven personbil, Varberg 2023
2022
Elbil började brinna vid trafikolycka, Vellinge 2022
2021
Brand i gasbuss i Göteborg 2021
Brand i transport av farligt gods med exploderande gasflaskor, Västerås 2021
Riskbedömningar vid brand i gasdriven sopbil, Karlsborg 2021
2020
Brand i carportslängor, Mörbylånga 2020
Simuleringar av påkört räddningsfordon
-
Simuleringar påkört räddningsfordon
Här finns simuleringar av påkört räddningsfordon i olika situationer. Simuleringarna är gjorda i programvaran PC-Crash.
Simuleringarna nedan utgår från att båda fordonen bromsas efter kollisionen vilket kan påverka resultatet mycket.
15 tons lastbil i 80 km/h, rak uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10-15 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 25 m eller längre.
15 tons lastbil i 80 km/h, sned uppställning med fronten mot trafiken
Räddningsfordonet är placerat snett över mötande körfält med fronten mot trafiken och blir påkört framifrån av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 15-20 m eller längre. I detta scenario är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen och det finns både risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet.
15 tons lastbil i 80 km/h, sned uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 15-20 m eller längre. I detta scenario är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen och det finns både risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet.
15 tons lastbil i 80 km/h, vinkelrät uppställning
Räddningsfordonet är placerat tvärs över vägbanan (90 grader) och blir påkört av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 5-10 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 15 m eller längre. I detta scenario är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen och det finns både risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet.
64 tons lastbil i 80 km/h, rak uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en tung lastbil med släp som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen med släp väger 64 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 35-40 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas upp mot 60-70 m eller längre.
64 tons lastbil i 80 km/h, sned uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en tung lastbil med släp som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen med släp väger 64 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 20 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas upp mot 60 m eller längre. Med sned uppställning av räddningsfordonet är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen. I detta scenario är det dock stor risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet.
3,5 tons personbil i 80 km/h, rak uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 2 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 4 m eller längre.
3,5 tons personbil i 80 km/h, sned uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 2 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 3 m eller längre.
3,5 tons personbil i 110 km/h, rak uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 110 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 4 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 7 m eller längre.
3,5 tons personbil i 110 km/h, sned uppställning
Räddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 110 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 3 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 5 m eller längre.
Lätt räddningsfordon och 3,5 tons personbil i 80 km/h, sned uppställning
Ett lätt räddningsfordon blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 80 km/h. Både räddningsfordonet och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10-25 m och roterar vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas längre.
Lätt räddningsfordon och 3,5 tons personbil i 110 km/h, sned uppställning
Ett lätt räddningsfordon blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 110 km/h. Både räddningsfordonet och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 20-50 m och roterar vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas längre.
Räddningsinsats personbil
-
Personbil
Rapporter om räddning vid olyckor med personbil
MSB-metoden mot Dragmetoden - en jämförelse mellan två metoder för losstagning av fastklämda bilåkare
Studien har genomförts vid MSB:s verksamhetsställe i Sandö. Ansvarig för sammanställning av resultat och utvärdering har varit professor Ulf Björnstig, Kunskapscentrum i Katastrofmedicin, Enheten för kirurgi vid Umeå universitet i Umeå.
Jämförelse mellan två metoder för losstagning av fastklämda bilåkare
Tung räddning
-
Tung räddning - buss, lastbil och tåg
Under ett antal år har det i genomsnitt inträffat en stor busskrasch med många drabbade personer årligen i Sverige.
MSB och Socialstyrelsens kunskapscentrum i Umeå har tidigare genomfört ett gemensamt projekt "Tung räddning – masskadesituation vid busskrasch". Projektets mål var att utveckla metoder för taktik, metod, teknik och samt testa olika materiel.
I projektet deltog förutom MSB och Socialstyrelsen även Trafikverket, busstillverkare, åkeribranschen, räddningstjänsten och sjukvårdsorganisationer.
Projektet "Tung räddning" har bland annat resulterat i utbildningar av svensk räddningstjänst. För att upprätthålla kunskapen inom området och diskutera nyheter inom området så genomför MSB och Socialstyrelsen årligen seminarier med instruktörer från räddningstjänsten och ambulanssjukvården.
Rapporter om olyckor med bussar
- Räddning vid stora busskrascher
- Haverikommissionens rapport om brand med två biogasbussar i stadstrafik i Helsingborg 2012
- Stora busskrascher i Sverige 1997-2007
- Utredning av insats vid bussolycka Tranemo 2014
- Haverikommissionens rapport om Tranemo 2014
- Haverikommissionens rapport bussolycka Sveg 2017
- Omvärldsanalys Bussar – en rapport om förändringar
Lärarhandledning för olyckor med buss
Bilder till lärarhandledning
-
Buss_handledning
- Bilder till lärarhandledning kap 1-5.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 6.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 7.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8-2.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8-3.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8-4.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 9.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap. 11.pdf
Erfarenhetsseminarium
Erfarenhetsseminarium för instruktörer 2018
Den 28 november 2018 genomfördes det årliga instruktörsseminariet för buss och tågräddning på Arlanda med ett 70- tal deltagare från räddningstjänst och ambulanssjukvård. Syftet med de årliga seminarierna är att i dialog sprida kunskap och dela erfarenheter av inträffade händelser samt hur samhällsutvecklingen påverkar insatsarbetet på en skadeplats. Fokus för årets seminarium var presentationer och betraktande av inträffade händelser men även de risker som uppstår med anledning av användandet av nya drivmedel för fordon på våra vägar.
-
Olycksutredningar: Olyckor och bränder i spår-, flyg- och båttrafik
Utredningen av Stena Scandica, augusti 2022
Branden på passagerarfartyget Stena Scandica och efterföljande händelseutveckling på Östersjön 2022 kom att beröra flera myndigheter och olika delar av samhällets räddningsresurser. MSB:s utredning visar på stort behov av tidig samverkan och proaktivitet mellan aktörer.
Olycksutredning: Samverkan i samband med branden på Stena Scandica
2024
Kollision mellan lastbil och tåg i plankorsning, Uddevalla 2024
2023
Erfarenheter från insats vid tågurspårning, Sigtuna 2023
Tillbud vid trafikstopp på järnväg, Eskilstuna 2023
2022
Utredning av insats vid brand i fartyg, Trelleborg 2022
2021
Kollision mellan tåg och lastbil, Uddevalla 2021
Utredning av dykinsats vid fartygskollision, Simrishamn 2021
Utredning av insats vid kantring av pråm i hamn, Trelleborg 2021
2020
Flygolycka med följdolycka drunkning, Sundsvall 2020
Utredning av insats vid kollision mellan tågvagnar med farligt ämne, Göteborg 2020
2019
Utvärdering av insats vid tågolycka Helsingborg 2019
2010
Grundvattenförorening vid trafikolyckor
-
Grundvattenförorening vid trafikolyckor
Olyckor på vägar kan i vissa fall innebära utsläpp av skadliga ämnen. Syftet med projektet har varit att kartlägga den verkliga spridningen av vattenburna föroreningar från väg vid större utsläpp på vägbana i olika vägmiljöer. Mätningarna gjordes sommaren 2009 längs ett antal vägsträckor representerande olika vägmiljöer i Sverige.
Grundvattenförorening vid trafikolyckor - Utveckling av ny bedömningsmetodik
Visa hänsyn på en olycksplats
Kalmar Brandkår har i samarbete med landstinget och Polismyndigheten i Kalmar Län gjort en informationsfilm som heter Visa hänsyn. Filmen vill visa hur viktigt det är att alla respekterar de avspärrningar som görs i samband med en trafikolycka. Filmen sätter fokus på räddningspersonalens arbetssituation vid trafikolyckor.
Räddning vid stora tågkrascher
Den tidigare webbutbildningen är numera ett kunskapsdokument.
Räddning vid stora tågkrascher
Anteckningar och presentationer från nätverk
-
Presentationer, nätverksträff 7 dec 2021
- HåkanWingfors_HFhud.pdf
- Hantering av kolfiberlaminat vid olyckor (7 december 2021).pdf
- Komplicerad losstagning.pdf
- Presentationer om vägledningsarbete för gasfordon.pdf
- Stålstrukturer i moderna fordon - påverkan på klippbarhet och extraktion.pdf
- Teknik och Metod - Losstagning moderna personbilar.pdf
- Uppdaterade Riktlinjer från HLR-rådet.pdf
-
Anteckningar från nätverk Tung räddning
Erfarenhetsseminiarum för instruktörer 2018
Den 28 november 2018 genomfördes det årliga instruktörsseminariet för buss och tågräddning på Arlanda med ett 70- tal deltagare från räddningstjänst och ambulanssjukvård. Syftet med de årliga seminarierna är att i dialog sprida kunskap och dela erfarenheter av inträffade händelser samt hur samhällsutvecklingen påverkar insatsarbetet på en skadeplats. Fokus för årets seminarium var presentationer och betraktande av inträffade händelser men även de risker som uppstår med anledning av användandet av nya drivmedel för fordon på våra vägar.
Erfarenhetsseminarium för instruktörer 2017
Den 5 december 2017 genomfördes på Arlanda det årliga instruktörsseminariet för buss och tågräddning, med ett 60-tal deltagare från räddningstjänst och ambulanssjukvård. Syftet med seminariet är att sprida kunskap och dela erfarenheter av räddningsinsatser vid denna typ av händelser. Fokus för årets seminarium var de större olyckor som inträffat i Sveg, Västerås och Linköping, men även studier och utvecklingsarbeten som pågår inom området presenterades.