Fakta och statistik om statsbidraget
Här finns fakta, statistik och frågor om svar om statsbidraget för naturolyckor.
För 2024 finns cirka 500 miljoner som kan betalas ut till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
Kommuner som har fått statsbidrag
I MSB:s karttjänst Statsbidrag till åtgärder mot naturolyckor visas de ärenden som har beviljats eller slututbetalats de senaste åren. Kartan är under uppbyggnad och fler exempel kommer att läggas till.
Karttjänst: Statsbidrag till åtgärder mot naturolyckor
Sammanställning för statsbidrag för naturolyckor
Här finns sammanställningar för de tre senaste åren. Dessutom summeringar för beslutade bidrag från 2015. Mellan 2015 och 2023 delades drygt 1,1 miljarder kronor ut i bidrag.
Om anslaget
Statsbidraget finansieras av anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Storleken på anslaget beslutas årligen genom statsbudgeten. Från 2022 är anslaget drygt 500 miljoner kronor per år. Tidigare har beloppet varierat, oftast mellan 25 till 75 miljoner kronor per år. Förutom anslaget styrs hanteringen även av ett bemyndigande, det vill säga en gräns för hur många miljoner MSB får lova bort till projekt som inte slutförs samma år som det har beviljats bidrag.
MSB får använda anslaget för utbetalning av statsbidrag enligt förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Anslaget är ettårigt och de pengar som inte kan betalas ut ett år går tillbaka till statskassan.
Historik
Kommunerna har kunnat söka statsbidrag sedan 1986. Statsbidrag infördes som ett extra skatteutjämningsbidrag till kommuner särskilt utsatta för jordskred och andra naturolyckor. Sedan 1994 har MSB (dåvarande Räddningsverket) beslutat och fördelat statsbidraget för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
Frågor och svar
-
Hur många ansökningar brukar lämnas in?
Nedan finns en sammanställning av hur många ansökningar som har inkommit sedan 2015. I tabellen finns även uppgifter om anslagets storlek, sökt belopp samt vilken typ av naturolycka som ansökningarna har avsett.
-
Går det att söka bidrag för naturbaserade lösningar?
Absolut! Naturbaserade lösningar ingår i begreppet ”fysiska åtgärder”. Det är viktigt att åtgärden minskar risken för naturolyckor i befintlig bebyggelse på ett varaktigt sätt.
-
Är uppdimensionering av dagvattenledningar bidragsberättigat?
Uppdimensionering av dagvattenledningar kan utgöra en del i ett paket av åtgärder som krävs för att minska konsekvensen av skyfall, ofta i kombination med öppna dagvattenlösningar, höjdsättningsåtgärder med mera. Enbart uppdimensionering för att till exempel klara ett tioårsregn är inte bidragsberättigat då det inte är en förebyggande åtgärd för naturolycka.
-
Kan privatpersoner eller företag söka bidraget?
Nej, bidrag kan endast sökas av och lämnas till kommuner. Fastighetsägare har ett långtgående ansvar att skydda sin egen fastighet eller egendom. Många kommuner har råd och information om förebyggande åtgärder på sina webbsidor.
-
Kan åtgärden finansieras med flera olika offentliga stöd och bidrag?
Ja, bidraget får kombineras med andra former av offentligt stöd under förutsättning att de sammanlagda stöden inte överskrider kostnaden för åtgärden och övriga bidragsberättigade kostnader.
-
Kan en kommun få bidrag för åtgärder som skyddar planerad bebyggelse?
Nej, bidraget är endast till för att skydda befintlig bebyggelse.
-
Kan en kommun få bidrag för temporära åtgärder?
Nej, bidrag lämnas till åtgärder som ger ett varaktigt skydd.
-
Kan kommunen få bidrag för utredningar?
Bidrag kan lämnas för kostnader för de utredningar som behövs för att den förebyggande åtgärden ska kunna vidtas. Exempel på sådan är en geoteknisk utredning på fördjupad nivå. Övergripande studier och riskanalyser omfattas inte av bidraget. Bidrag till en utredning lämnas i samband med att beslut fattas om bidrag för själva åtgärden.
-
Kan kommunen söka bidrag för åtgärder på annans mark?
Bidrag kan endast sökas av kommuner. Kommunen har möjligheter att vidta åtgärder på annans mark under vissa förutsättningar, vilka styrs av andra lagar och regelverk än förordningen om statsbidraget.
Av kommunallagen framgår att kommuner själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens geografiska område eller dess medlemmar. Om den kan anses vara ett allmänt intresse, kan en kommun ha hand om en angelägenhet även om åtgärden bara kommer en mindre del av kommunens område eller ett mindre antal av medlemmarna direkt till godo*. Kommunens möjligheter att vidta åtgärder på annans mark regleras bl.a. i plan-och bygglagen (2010:900), miljöbalken (1998:808) och anläggningslagen (1973:1149).
* Regeringens proposition 2017/18:163 Nationell strategi för klimatanpassning
-
Behöver åtgärden påbörjas samma år som man ansöker om bidrag?
Nej, en åtgärd kan påbörjas senare men kommunen behöver ha en tidplan för när åtgärden ska genomföras.
-
Hur bedömer MSB ansökningarna?
MSB går igenom alla inkomna ansökningar för att se om de uppfyller bestämmelserna i förordningen (SFS 2022:1395). Vid fördelningen av bidrag ska den eller de åtgärder prioriteras som bedöms ha bäst förutsättningar att på ett varaktigt sätt uppfylla syftet med stödet. SMHI, SGI och SGU stödjer MSB i arbetet.
För åtgärder som inte är bidragsberättigade lämnas avslag. Avslag kan också lämnas till lägre prioriterade ansökningar eller på grund av medelsbrist.
-
Kan ett beslut om bidrag överklagas?
Nej, MSB:s beslut om statsbidrag kan inte överklagas.
-
När får kommunen ett beslut?
En ansökan kan beviljas först när ansökan är komplett och alla underlag är inlämnade och granskade. Eventuella tillstånd för åtgärden behöver också vara beviljade innan MSB kan fatta beslut om bidrag.
Storleken på anslaget och bemyndiganderamen för statsbidraget påverkar också möjligheten att fatta beslut.
En kommun kan därför få vänta på beslut till dess att nästa års anslag finns tillgängligt.
-
Varför går det inte att söka bidrag för åtgärder mot andra typer av naturolyckor som exempelvis skogsbrand?
Bidrag ges endast till förebyggande åtgärder mot översvämning, ras, skred eller erosion vilket framgår av förordning (2022:1395) .
-
Vad är samhällsviktig verksamhet?
Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.