Solstormar

Larmtjänsten för extrema solstormar är ett verktyg för att dela prognoser över risk för inkommande solstorm samt larma för pågående solstorm. Prognoser och larm är baserade på en femgradig skala och larmtjänsten ger exempel på möjliga effekter i olika typer av infrastruktur och tjänster (ex. satellitnavigering, elnät och HF-radio).

Solstormar kan komma i tre olika former:

• Geomagnetisk storm (G)
• Radioavbrott (R)
• Solstrålningsstorm (S)

Aktörer kan i WIS-plattformen välja att bevaka ytan för extrema solstormar och då erhålla e-postnotiser när en solstorm bedöms nå eller har nått nivå 3 eller högre på den femgradiga skalan.

För att säkerställa att vi har en god beredskap för solstormar är det avgörande att vi samverkar internationellt för att kunna ta del av andra länders kunskap och expertis.

Extrema solstormar har kapaciteten att orsaka störningar på global nivå och kan direkt och indirekt påverka flertalet samhällsviktiga verksamheter. Vi har ännu i modern tid inte upplevt en så extrem solstorm.

I MSB:s arbete ingår att följa de typer av händelser som har en låg sannolikhet att ske, men som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt eller internationellt perspektiv.

Konferenser

MSB följer området solstormar genom att både delta i och organisera nationella och internationella konferenser. Exempelvis så deltog MSB i november 2016 på en konferens med temat Space Weather and Critical Infrastructures på EU:s Joint Research Center i Ispra, Italien. Bland annat föreläste representant från MSB under temat National approaches to space weather risk management: Sweden.

Konferensen organiserades av EU-kommissionens Joint Research Centre, brittiska Met Office och MSB med stöd av NOAA Space Weather Prediction Center. Från Sverige deltog även Luftfartsverket och Institutet för rymdfysik.

ESA:s program för rymdsäkerhet

Sverige är medlem i den europeiska rymdorganisationen ESA. Inom ESA genomförs olika rymdrelaterade forsknings- och utvecklingsprogram. MSB deltar tillsammans med Försvarsmakten och Rymdstyrelsen i ett sådant program som är benämnt Space Safety, eller programmet för rymdsäkerhet. Programmet har som mål att bidra till skyddet av vår planet, mänskligheten och tillgångar i rymden och på jorden från hot som härrör från rymden samt att bidra till ett säkrare Europa. För att realisera dessa målsättningar ska programmet bland annat utveckla och driftsätta nya satellitsystem för övervakning av rymdväder samt skapa en operationell förmåga att förvarna om kraftiga solstormar.

I den nationella risk- och förmågebedömningen 2014 genomförde MSB en scenarioanalys för en solstorm som visade att ett extremt kraftigt solutbrott kan leda till långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln. Det får allvarliga konsekvenser för samhället. Vi kan inte förhindra solstormar, men med ökad kunskap och möjligheten att skapa tillförlitliga prognoser och tidiga varningar kan Sverige på sikt öka förmågan att tidigt sätta in åtgärder vid en solstorm.

Ökad kunskap ger bättre prognoser

För att kunna göra bra prognoser av effekterna av ett solutbrott måste man ha god förståelse för den kedja av händelser som ger upphov till effekten. Trots att gedigen kunskap redan finns inom detta område fattas det fortfarande en del pusselbitar i vår kunskap kring de grundläggande fysikaliska processerna. 

MSB finansierade mellan 2016-2021 ett forskningsprojekt under ledning av Institutet för Rymdfysik (IRF) som utfördes av IRF samt Institutet för solfysik vid Stockholms Universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Projektet syftade till att studera fyra delar i rymdväderkedjan för att förbättra förmågan att ta fram tillförlitliga rymdväderprognoser.

Fyra delar i rymdväderkedjan

Projektet hade som målsättning att i samarbete med internationella partners förbättra kunskapen inom fyra delar av rymdväderkedjan där svenska forskare innehar världsledande expertis:

Solutbrottet

Projektet bidrog till ökad förståelse om de komplexa magnetfälten i ett solutbrott.

Solvinden

Projektet bidrog till ökad förståelse för hur partiklarna och magnetfälten från solutbrottet växelverkar med solvinden.

Magnetosfären

Projektet bidrog till ökad förståelse för hur energin från solutbrottet omvandlas i jordens magnetfält.

Jorden

Projektet bidrog till ökad förståelse för hur de inducerade strömmarna i marken påverkas av jordens geologi.

Projektets resultat

Projektets resultat kommunicerades och integrerades med internationell modellutveckling som i sin tur överfördes till nationella varningscentra. Projektet startade 1 maj 2016 och pågick under fem år.

Fakta om projektet

Projekttitel: Forskning för att utveckla, verifiera och kvalitetssäkra underlaget för varning inför extremt allvarliga solstormar
Projektperiod: 2016-2021
Projektansvarig: Emiliya Yordanovia, emiliya.yordanova@irfu.se
SU – Stockholms Universitet
IRF – Institutet för Rymdfysik
FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.

Extrema solstormar: forskning till skydd för samhällskritisk infrastruktur