Satellitdetektion av vegetationsbrand
Satellitdetektion av brand har flera nyttor, bland annat tidig upptäckt och positionering av skogsbränder. Satellitdetektionen är sedan 2022 driftsatt direkt i samhällets sammanhållna larmkedja via SOS Alarm. På så sätt nås kommunala räddningstjänster av informationen så snabbt som möjligt.
När bränder uppstår i skog och mark är det viktigt att upptäcka dem tidigt. Detta så att de kan släckas innan de växer sig stora och får en stor påverkan på samhället, miljö och människors liv, hälsa och egendom.
Det vanligaste sättet som bränder i skog och mark upptäcks är människor och allmänhet som larmar SOS Alarm. I Sverige används sedan många år det skogsbrandbevakande flyget för att upptäcka och positionera skogsbränder. Som ett komplement finns även andra detektionstekniker och satellitdetektion av brand har använts operativt sedan 2022 för att upptäcka och positionera bränder.
Larm via SOS Alarm
Satellitdetektion av brand är implementerad direkt i samhällets sammanhållna larmkedja.
Den tekniska utföraren av den svenska metodiken med satellitdetektionen av brand är SMHI (som utför detta på uppdrag av MSB). SMHI mottar signalerna från satelliterna, bearbetar och filtrerar datan och skickar sedan informationen till SOS Alarm. Kommunala räddningstjänster får sedan satellitdetektionerna som larm direkt via SOS Alarms system CoodCom. Den genomsnittliga tiden mellan satelliternas detektioner och larmen till räddningstjänsterna är cirka 15 minuter. Räddningstjänsterna beslutar i sin tur vilken åtgärd de gör baserat på satellitdetektionerna.
Mer detaljer om implementeringen av satellitdetektion av brand i samhällets larmkedja finns i dokumentet ”Hantering av satellitdetektioner av bränder via SOS Alarms system CoordCom”.
Det är även möjligt för aktörer och användare att få notiser om satellitdetektioner via e-post och sms.
Samtliga satellitdetektioner för innevarande kalenderår presenteras också i en egen flik med karta i tjänsten Brandrisk skog och mark.
Hantering av satellitdetektioner av bränder via SOS Alarms system CoordCom (publikation)
Information om ansökan till tjänsten Brandrisk skog och mark
Hur många bränder upptäcker satelliterna?
MSB gör årligen uppföljning och utvärdering av satellitdetektionerna mot inträffande bränder. Källor som används i utvärderingen är bland annat information från kommunala räddningstjänster, larm till SOS Alarm, information i media samt information från andra satelliter (Sentinel-2). I tabellen nedan ges en sammanfattning av utvärderingarna.
| 2022 | 2023 | 2024 (tom 241014) | |
|---|---|---|---|
| Antal satellitdetektioner | 445 | 539 | 465 |
| Antal detekterade händelser* | 210 | 233 | 178 |
| Andel satellitdetektioner verifierade som faktiska bränder | 89 % | 95 % | 92% |
| Antal räddningsinsatser | 108 | 126 | 84 |
| Antal detekterade vegetationsbränder | 39 | 61 | 34 |
| Andel vegetationsbränder som detekterades av satelliterna före att något annat larm inkom till SOS Alarm | 24 % | 30 % | 35% |
| * En händelse kan vara en brand, men även andra orsaker till satellitdetektion såsom värmekällor vid industrier eller solblänk. Antalet händelser är mindre än antalet satellitdetektioner eftersom en händelse kan ha mer än en satellitdetektion. | |||
Vilka värmekällor detekterar satelliterna?
Utvärdering av satellitdetektionen har visat att en övervägande del av satellitdetektionerna har varit faktiska bränder. För 2022 kunde 89 % av alla satellitdetektioner kopplas mot bränder (motsvarande siffra för 2023 var 95 %). En femtedel av alla satellitdetekterade händelser under 2022 var vegetationsbränder (över en fjärdedel om enbart skogsbrandssäsongen beaktas).
Det bör betonas att satelliterna även detekterar kontrollerade eldningar, totalt 22 % under 2022. 13 procentenheter av dessa var naturvårdsbränningar.
Andra typer av händelser som detekterades var bränder i byggnader (26 %), bränder av okänd typ (4 %), bränder på skjutfält (2 %) samt andra typer av värmekällor inklusive industri (2 %).
I vissa fall kan det även uppstå falska detektioner, exempelvis solblänk i blanka ytor. Dessa utgjorde 8 % av alla händelser 2022. De vanligaste typerna av objekt där detta kan uppstå är stora ljusa plåttak (såsom ladugårdar), stora växthusaläggningar och stora solpaneler.
Mer detaljer finns i rapporten Utvärdering av satellitdetektion av brand för säsongen 2022.
Utvärdering av satellitdetektion av brand för säsongen 2022 (publikation)
Statistik över detekterade bränder 2022.
Så fungerar satellitdetektionen
Satellitdetektionen av brand sker med tre vädersatelliter från NOAA/NASA; NOAA-21, NOAA-20 och Suomi-NPP. Satelliterna är utrustade med så kallade VIIRS-instrument (Visible Infrared Imaging Radiometer Suite) som använder både infrarött ljus och synligt ljus för att filtrera fram och detektera aktiva bränder.
Eftersom satelliterna har polära omloppsbanor innebär det att bränder enbart är möjliga att detektera när satelliterna passerar. Den exakta tidpunkten när satelliterna passerar över Sverige kan variera mellan olika dagar, men tidsfönstret för detta är alltid detsamma; mitt på natten och mitt på dagen. Notera att detektion således tyvärr inte möjlig på eftermiddagen, då de flesta bränder i skog och mark startar.
Osäkerheten i positioneringen av bränder är beroende av vilken scanningsvinkel som satelliten har i förhållande till branden som detekteras. Den maximala osäkerheten i positioneringen är ca 600 meter (som uppkommer om branden är längst ut i satellitens scanningssvep). Oftast är osäkerheten betydligt mindre.
Foto: NASA
Eftersom det primära syftet med satellitdetektionen är att detektera bränder i skog och mark har SMHI infört en så kallad maskning, så att värmekällor i tätorter och industrier filtreras bort. Notera att i sällsynta fall kan detektioner av dessa värmekällor ”passera filtreringen”, om pixeln för satellitens positionering av värmekällan hamnar precis i gränszonen för filtreringen eller om det är en nyetablerad tätort eller industri.
Satelliternas förmåga att detektera bränder beror på en rad faktorer. Först och främst måste satelliterna ha passage när branden är aktiv och det behöver vara klart väder (molnighet innebär ofta en begräsning av möjligheten till detektion). Chansen att en brand kan detekteras är större på natten än på dagen, likaså finns en säsongsvariation då chansen är större på sommaren än vintern (på grund av högre utomhustemperatur på sommaren). Branden i sig har också en påverkan, såsom dess temperatur och yta, samt egenskaperna hos bränslet/vegetationen som brinner.
Under 2023 genomförde RISE en studie på uppdrag av MSB där satelliternas förmåga att detektera bränder utvärderades baserat på förväntat brandbeteende och egenskaper hos vegetationen. Kontrollerade experimentbränder genomfördes också. En av slutsatserna var att bränder kan skymmas från satelliterna av skogens träd; allra störst chans till detektion är det vid kalhyggen eller välgallrade skogar.
Publikation
Detektioner av bränder med satellitsystemet VIIRS : 2023 års registrerade bränder och experiment
MSB2313, 2024
Studie om VIIRS-systemets registrering av välkontrollerade experimentbränder samt hur satelliterna detekterat bränder under 2023 utefter förväntat brandbeteende och vegetationskarakteristik.