Maj 2020
Regeringen fattar beslut om en ny förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
MSB.se är huvudwebbplats för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Här finns information om MSB:s verksamhet och det stöd som myndigheten erbjuder i arbetet med vägledningar, publikationer och föreskrifter. Vi samarbetar och levererar även andra webbplatser.
CERT-SE är Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team) med uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter.
Krisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga till allmänheten före, under och efter en stor händelse eller kris.
Lilla Krisinfo riktar sig mot barn och unga. Vi förmedlar myndigheters och ansvariga aktörers information i samband med kriser och allvarliga händelser.
Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor.
Beredskaps- och planeringszoner är de områden där skydd för allmänheten vid en svensk kärnkraftsolycka förbereds. Den 1 juli 2022 utökades dessa zoner.
Internationella erfarenheter visar att om en kärnkraftsolycka skulle inträffa kan en förstärkt planering förbättra möjligheterna att skydda människor som påverkas av olyckan. Regeringen beslutade 2020 att nya beredskaps- och planeringszoner som förbättrar dessa möjligheter ska vara införda senast den 1 juli 2022.
Områdena närmast de svenska kärnkraftverken är de som kräver mest planering och den 1 juli 2022 utökades beredskapszonerna från ungefär 15 km avstånd till 25 km från kärnkraftverken. I dessa områden ska jodtabletter och information delas ut på förhand. I områdena ska det också finnas ett system för att kunna varna allmänheten och det ska finnas en planering för utrymning och inomhusvistelse.
I större planeringszoner med 10 mils avstånd från kärnkraftverken ska strålningsmätningar kunna genomföras efter en olycka för att bedöma om människor som bor där behöver utrymmas på grund av det radioaktiva nedfallet. Det ska också finnas en planering för att vid behov dela ut extra jodtabletter och det ska finnas en planering för inomhusvistelse.
Målet med alla planerade åtgärder är att undvika akuta strålskador vid en kärnkraftsolycka och att sena strålskador ska kunna minskas så långt det är möjligt och rimligt. Zonerna har utformats med hänsyn till praktiska aspekter, till exempel så att skyddsåtgärder kan genomföras i praktiken, att samhället ska kunna återhämta sig efter en olycka och att allmänheten ska kunna informeras och under en händelse få kännedom om vilka egna åtgärder de kan vidta.
Genom utökningen av zonerna uppfyller Sverige internationella krav på beredskap samtidigt som lärdomar från kärnkraftsolyckan i Fukushima har omhändertagits.
I arbetet med införandet av de förändrade zonerna kring Sveriges kärnkraftverk arbetade MSB, utifrån sitt uppdrag, tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och berörda länsstyrelser.
Regeringen fattar beslut om en ny förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Regeringen fattar beslut i maj om en ny förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Avtal sluts med fastighetsägare om montering av utomhusvarning
Länsstyrelsen i Uppsala börjar distribuera jodtabletter och broschyr Vid larm från Forsmarks kärnkraftverk – det här behöver du veta till invånare i beredskapszon.
Länsstyrelsen i Kalmar börjar distribuera jodtabletter och broschyr Vid larm från Oskarshamns kärnkraftverk – det här behöver du veta till invånare i beredskapszon.
Länsstyrelsen Halland börjar distribuera jodtabletter och broschyr Vid larm från Ringhals kärnkraftverk – det här behöver du veta till invånare i beredskapszon.
Utomhusvarning monteras på fastigheter.
Nya beredskapszoner tillämpas operativt.
Utomhusvarning monteras på fastigheter.
Varningsmottagare för inomhusbruk distribueras till fastigheter i beredskapszonerna.