Det är också av vikt att svenska aktörer utgår från beredskapssystemet som helhet och deltar i och påverkar det internationella arbetet inom sina respektive ansvarsområdet i enlighet med denna strategi.
För att nå strategins samtliga mål behöver aktörerna ha en fungerande samverkan, agera tillsammans och ha tydliga roller som kompletterar och därmed stärker varandra, före, under och efter en händelse. Dessutom krävs kännedom och förståelse för de CBRNE-hot och risker som finns inom olika ansvarsområden/verksamheter och i olika geografiska områden. Detta är en förutsättning för att identifiera vilka förmågeutvecklingsbehov som föreligger samt vidta de åtgärder som krävs.
Det är också av största vikt att CBRNE-arbetet, både det aktörsgemensamma och det som bedrivs av enskilda aktörer, integreras i olika strukturer och processer för utveckling av krisberedskap och totalförsvar. CBRNE-förmåga ska så långt som möjligt integreras i den ordinarie verksamheten inom krisberedskap och totalförsvar och ska utgöra ett komplement till övriga förmågor.
-
Mål 1: Stärkt samverkan
Det finns flera anledningar till att samverkan behöver stärkas och utvecklas inom CBRNE-området. Området karakteriseras av att kunskapen och kompetensen är spridd bland många aktörer. En god samverkan är också en grund för att denna strategis övriga mål ska kunna uppnås samt för att CBRNE-arbetet ska integreras i planeringen av krisberedskap och totalförsvar.
Delmål inom Stärkt samverkan
Från lokal till nationell nivå
- Det aktörsgemensamma CBRNE-arbetet hålls samman och koordineras avseende planering, genomförande, utvärdering och uppföljning.
- Det finns strukturer för samverkan och informationsdelning mellan och inom alla nivåer.
- Offentliga aktörer, näringslivet och frivilliga aktörer samverkar i större utsträckning än idag, från lokal till nationell nivå.
- Berörda aktörer har kännedom om vilka samverkansforum inom CBRNE som är relevanta för ens egen organisation.
- Offentliga aktörer samverkar i gemensamma frågor, t.ex. i syfte att identifiera luckor eller eventuella överlapp i ansvarsfördelningen inom CBRNE-området.
- Berörda aktörer har kännedom om CBRNE-arbete inom EU och internationellt, samt om hur Sverige påverkar detta arbete och hur vi återför kunskap och omsätter den i svensk förmåga.
-
Mål 2: Förståelse för hot och risker
För att uppnå en effektiv planeringsprocess och hantering av de hot och risker som CBRNE-händelser kan utgöra, krävs en förståelse för den specifika CBRNE-hotbilden som riktas mot Sverige som helhet, en beredskapssektor, myndigheter eller enskilda aktörer.
Delmål inom Förståelse för hot och risker
Från lokal till nationell nivå
- Alla berörda aktörer tar kontinuerligt fram bedömningar av vilka hot och risker inom CBRNE-området som finns inom deras ansvarsområde och hur de kan bli påverkade av dessa hot och risker.
- En process finns för att ta fram en gemensam hot- och riskbild inom CBRNE.
- Framtagen hot- och riskbild uppdateras kontinuerligt och delges berörda aktörer.
- Det finns nationella hot- och riskbilder som är dimensionerande inom CBRNE-området.
-
Mål 3: Skapa förmåga
Utifrån en dimensionerande hot- och riskbild görs en bedömning av vilken förmåga som behövs, samt vilket behov av utveckling av den befintliga förmågan som krävs. Identifierade åtgärder som syftar till att stärka CBRNE-förmågan genomförs och följs upp.
Delmål inom Skapa förmåga
Från lokal till nationell nivå
- Berörda aktörer anpassar kontinuerligt förmåga utifrån identifierad hot- och riskbild och identifierade behov.
- Berörda aktörer identifierar genom övning och erfarenheter från verkliga händelser vilka behov som finns av förmågeutveckling inom CBRNE. Detta görs både enskilt och gemensamt.
- Aktörerna dokumenterar och följer kontinuerligt upp sitt arbete med att utveckla förmåga utifrån identifierade behov.
- Områden där det är av vikt att den nationella förmågan ökar eller upprätthålls är identifierade och fastställda. Arbetet med dessa områden följs kontinuerligt upp och utvärderas.
