Förutsättningar för att strategin ska förverkligas

För att det komplexa CBRNE-arbetet ska utvecklas synkroniserat samt ske samordnat och transparant behöver det koordineras och prioriteras avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering.

Utvecklingsarbetet inom området skulle gynnas av en tydlig inriktning från regeringen vad gäller strategisk ambition för CBRNE-beredskapen inom det civila försvaret. Det är därför viktigt i arbetet med inriktning och prioritering att dialog förs med respektive uppdragsgivare så att adekvat förmåga kan uppnås. I det aktörsgemensamma CBRNE-arbetet finns därmed ett stort behov av en sammanhållande kraft, som håller samman och driver på CBRNE-arbetet i Sverige. Vi aktörer behöver tillsammans och enskilt implementera strategin i våra egna organisationer. Vi behöver även ta fram gemensamma processer som möjliggör en tydligare koordinering och prioritering för att vidareutveckla och öka våra CBRNE-förmågor.

Effektivare arbete efter samövning

Aktörer som kan komma att agera gemensamt vid till exempel en skadeplats arbetar mer effektivt om de är samövade och har goda förutsättningar för att arbeta koordinerat tillsammans. Det hjälper exempelvis om sådana aktörer har

• koordinerade planer för olika insatser och händelser
• kunskap om andra aktörers roller och ansvar
• liknande utrustning och utbildning
• en gemensam uppfattning om hur skyddsnivåer bedöms
• system för varning och rapportering vid CBRNE-händelser som möjliggör att information kan delas mellan olika aktörer och att åtgärder kan vidtas.

Det bör tas initiativ till gemensamma upphandlingar när behov av utrustning identifierats som kan röra flera aktörer. Exempelvis kan inköp av skyddsutrustning bli aktuellt för fler aktörer än tidigare med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Aktörer som genomfört lyckade gemensamma upphandlingar bör dela med sig av sina erfarenheter till andra för att på sikt nå ökad harmonisering när det gäller utrustning.

MSB koordinerar det svenska arbetet

På EU-nivå pågår ett antal olika arbeten som rör CBRNE-området. Hit hör till exempel EU:s säkerhetsstrategi med underliggande agenda för terrorismbekämpning , vilka inkluderar alla fem ämnesområden inom CBRNE. När det gäller CBRN så finns CBRN-Action Plan, som antogs av kommissionen 2017. Det pågår arbete med att genomföra denna, liksom utveckling av förstärkningsresurser inom EU:s civilskyddsmekanism (rescEU).

MSB koordinerar det svenska arbetet med detta, men det krävs att fler svenska aktörer deltar aktivt i och bidrar till EU-arbete och övrigt internationellt arbete. Inom Nato-samarbetet behandlas också CBRNE-frågor, exempelvis utbildning och övning, både ur civilt och militärt perspektiv. Även här är det viktigt att svenska aktörer koordinerat är med och bidrar med vår kunskap och erfarenhet till helheten

Utbildningsbehovet är stort inom många delar av CBRNE-området, liksom behovet av övning och träning. Genom utbildning och övning ökar sannolikheten för att kunna hantera skarpa händelser på bästa sätt. Det är också viktigt att genomförda insatser utvärderas samt att nya kunskaper omhändertas och implementeras. CBRNE-händelser kan drabba ett stort geografiskt område och pågå under lång tid, så övningar behöver planeras och genomförs på ett sätt som anpassas mot detta. Samövning över gränser från lokal till internationell nivå bör därför ske för att på bästa sätt förbereda sig för omfattande CBRNE-händelser.

Det övergripande nationella behovet av CBRNE-utbildningar och övningar bör inventeras regelbundet, och en åtgärdsplan behöver tas fram och genomföras.

Forskning kan bidra till att målen uppnås

De beredskapsplaner som tas fram för olika typer av CBRNE-händelser behöver också övas i syfte att pröva och förbättra dessa.
För att uppnå strategins mål behövs även forskning inom områden där förmågan behöver förbättras, samt utveckling och implementering av forskningsresultaten i samverkan med aktörer inom CBRNE-området.

Forskning kan på olika sätt bidra till att målen i strategin uppnås, exempelvis genom att

• identifiera förmågebrister och kunskapsgap
• bidra till utvecklingen av förmåga, metoder, arbetssätt, utbildning och övning samt nya tekniska lösningar
• följa och utvärdera utvecklingsarbetet inom området för att identifiera utfall och effekter av målen som helhet eller delaktiviteter (exempelvis övningar).

Det finns ett utvecklingsbehov när det gäller hur exempelvis behovsinventering sker och hur resultaten implementeras i utvecklingsprojekt och praktisk verksamhet. För att stärka forskningen inom CBRNE-området behöver behovsinventeringen av forskningsuppdrag ske på ett koordinerat sätt. Exempelvis bör en sammanställning göras av forskningsfinansiärer, forskningsområden och vilka som bedriver forskning inom CBRNE-området. Koordineringen ska främja synergier mellan olika forskningsprojekt och öka tillgängliggörandet av forskningsresultat.

Slutanvändare bör involveras i forskningsprocessen

Det ska även finnas en struktur för hur forskningsresultat övergår till utvecklingsinsatser och implementering hos slutanvändare. Forskning och utveckling behöver ske i dialog med behovsställare och slutanvändare, som ofta finns på den lokala och regionala nivån. På så vis skapas goda förutsättningar för att forskningsresultaten implementeras i utvecklingsprojekt och praktisk verksamhet. Slutanvändare bör involveras i hela forskningsprocessen, vid behovsinventering, under pågående forskning och vid resultatdelning.

Det handlar många gånger om arbete som behöver byggas upp och bedrivas under lång tid för att nå i mål från identifierat behov, via forskning och exempelvis utveckling. Det ställer därmed höga krav på långsiktighet och finansiering, och förankring hos alla aktörer.

Det är också viktigt att det nationella forsknings- och utvecklingsarbetet inte sker isolerat från samarbeten som Sverige deltar i inom EU, internationellt eller bilateralt.

Det finns en stor mängd författningar som styr samhällets beredskap och olika delar av CBRNE-området:

• Olika myndigheters instruktioner
• Lagar riktade till kommuner och regioner
• Lagar inom arbetsmiljö, miljö, skydd mot olyckor, beredskap och totalförsvar
• Lagar för de specifika ämnesområdena C, B, R, N och E
• Internationella konventioner och riktlinjer.

En stor del av vårt arbete med att förbygga CBRNE-händelser och minska dess effekter styrs direkt eller indirekt av internationella krav, såsom konventioner inom ämnesområdena, avtal och EU-författningar. Det är därför mycket viktigt att svenska aktörer deltar i och påverkar EU-arbete och övrigt internationellt arbete inom sina respektive ansvarsområden.

Det finns ett flertal avtal och konventioner inom CBRNE-området som Sverige har åtaganden utifrån, till exempel konventioner inom BC-området, Internationella hälsoreglementet och riktlinjer från IAEA inom strålskyddsområdet. Exempel på lagstiftning från EU är förordningen om sprängämnesprekursorer, Sevesodirektivet, hälsohotsförordningen och strålskyddsdirektivet. Inom Nato-samarbetet behandlas också CBRNE-frågor, både ur civilt och militärt perspektiv.

Flera myndigheter har föreskriftsrätt inom olika områden. Att använda denna rätt kan vara ett sätt att påverka utvecklingen inom CBRNE-området. Vid framtagande av föreskrifter är det viktigt att de inte motsäger andra regelverk och inriktningar till exempel inom EU och internationellt.

Stäng bild

För att nå strategins mål är finansiering en grundförutsättning. Aktörerna ska i sin budget säkerställa kontinuitet i sitt arbete med samhällsviktig verksamhet. De aktörer som har specifika uppdrag inom CBRNE-området får anslag för denna verksamhet eller finansierar den genom intäkter på olika sätt.

Kommuner och regioner har stort ansvar i arbetet med att förebygga och hantera CBRNE-händelser och dess konsekvenser. De finansierar i huvudsak sin verksamhet med skattemedel och statsbidrag. Kommunernas ansvar omfattar bland annat uppgifter i förhållande till kommunal räddningstjänst (för effektivt förebyggande och hanterande av olyckor och kriser), ansvar inom samhällsbyggnad (för en sammanhållen riskhantering i planerings- och beredskapsfrågor) samt för kontinuitet i viss samhällsviktig verksamhet. Kommunerna har också en viktig roll avseende den enskilda individen och hemberedskap. Regionerna har ansvar för den katastrofmedicinska beredskapen och sjukvården vid CBRNE-händelser.

Medel från anslaget kan sökas för utvecklings- och samverkansprojekt

MSB hanterar anslag 2.4 Krisberedskap, som kan finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och försvarsförmåga. Medel från anslaget kan sökas för utvecklings- och samverkansprojekt av myndigheter som anges i bilaga 1 till Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och till myndigheter som pekats ut särskilt av regeringen eller MSB. Anslaget utgör ett viktigt strategiskt ekonomiskt styrmedel och kan användas för att komplettera aktörers egna satsningar inom CBRNE-området. De projekt som söks behöver förhålla sig till MSB:s finansieringsprinciper samt inriktning för projekten. Mer information finns på MSB:s webbsida.

För att stärka förmågan att möta nutida och framtida utmaningar inom samhällsskydd och beredskap genom vetenskaplig kunskap och kontaktytor mellan forskning och praktik finns även forskningsmedel att söka från bland annat MSB.

Det är också viktigt att svenska aktörer, på alla nivåer, aktivt och strukturerat söker pengar när EU gör utlysningar för satsningar inom CBRNE-området.