Till innehåll på sidan

Förvaring av explosiva varor

Den som hanterar explosiva varor behöver oftast någonstans att förvara dessa.

När explosiva varor inte används måste de förvaras på ett sådant sätt att de inte utgör en fara för omgivningen och obehöriga inte kan komma åt dem. Det åstadkoms genom att förvara dem i förråd där:

  1. Varorna är skyddade mot yttre påverkan och tillgrepp.
  2. Risken för oavsiktlig antändning minimeras.
  3. Omgivningen är skyddad om en explosion skulle inträffa i förrådet.

Skyddet i första punkten åstadkoms genom att ställa krav på förrådets konstruktion. Oavsiktlig antändning undviks genom att inte samförvara t.ex. sprängämnen och tändmedel, hålla god ordning och ställa särskilda krav på elinstallationer i förrådet.

Skyddet för omgivningen i tredje punkten åstadkoms genom att placera förrådet på en plats så att konsekvenserna för omgivningen begränsas om en explosion skulle inträffa i förrådet. ”Omgivningen” omfattar både människors liv och hälsa, egendom och miljön.

Regler för förvaring 

Förvaring är en typ av hantering enligt lagen 2010:1011 om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Regler som gäller förvaring av explosiva varor finns i LBE och i 9 kapitlet i MSB:s föreskrifter MSBFS 2019:1 om hantering av explosiva varor. 9 kapitlet innehåller bestämmelser för aktsamhetskrav, avstånd till skyddsobjekt, tillträdesskydd, brand- och åskskydd, skyltning, förvaring i bostad, i bergutrymme, vid försäljningsställe och tillfällig förvaring.

Inom Försvarsmakten tillämpas i stället IFTEX, Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av ammunition och övriga explosiva varor.
I enskilda fall och om det finns särskilda skäl till det kan undantag från förvaringsbestämmelserna medges av MSB.

MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor

Tillstånd till förvaring

  • Tillstånd till förvaring för verksamheter som använder eller saluför explosiva varor utfärdas av den kommun där förvaringen ska äga rum.
  • Tillstånd till förvaring i anslutning till tillverkning, destruktion m.fl. prövas av MSB, oftast i samband med prövning av tillstånd till tillverkning, destruktion m.fl.
  • Försvarsmaktens tillstånd till förvaring av explosiva varor på fasta platser prövas av MSB.
  • Ett tillstånd gällande förvaring i flyttbart förråd utfärdat av en kommun gäller även i andra kommuner.

Undantag från tillståndsplikten

Det finns tillfällen då förvaring får ske utan tillstånd. Undantagen finns i 13 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor och i 2 kapitlet i MSBFS 2019:1. Några av undantagen gäller den som:

  • har tillstånd att inneha skjutvapen (vapenlicens) behöver inget annat tillstånd för att förvara ammunition och tändhattar avsedda för dessa vapen,
  • har tillstånd att inneha skjutvapen och tillverkar ammunition för eget bruk till dessa vapen får förutom ammunition och tändhattar även förvara upp till 5 kg krut utan annat tillstånd,
  • förvarar pyrotekniska artiklar enligt bilaga 1 till MSBFS 2019:1 (bl. a. patroner för bultpistoler, salutskott, nödraketer och vissa fyrverkerier) behöver inte tillstånd enligt de särskilda villkor som gäller i bilagan.
  • inom näringsverksamhet, t.ex. verkstad, återförsäljare, bilskrot, eller undervisning förvarar högst 10 PU – pyroteknisk utrustning för fordon, t.ex. krockkuddar, behöver inte tillstånd till förvaring. Återförsäljare behöver dock alltid tillstånd till försäljning, oavsett antal.

Begärlighetsgrader

En explosiv vara graderas efter stöldbegärlighet i en av de tre begärlighetsgraderna A, B och C, där A är mycket stöldbegärliga, B stöldbegärliga och C mindre stöldbegärliga.

I bilaga 7 till MSBFS 2019:1 anges begärlighetsgraden för olika explosiva varor.

Begärlighetsgraden avgör hur starkt förrådets tillträdesskydd behöver vara.

Förvaring av stenspräckare

Vid förvaring av stenspräckare är det viktigt att tänka på att tändarna har en högre begärlighetsgrad än patronerna. Kravet på tillträdesskydd blir därför högre vid förvaring av tändare till stenspräckare eller stenspräckare med monterade tändare.

  • Mer om tillträdesskydd vid förvaring av stenspräckare

    Vid förvaring av stenspräckare är det viktigt att tänka på att tändarna har en högre begärlighetsgrad än patronerna. Kravet på tillträdesskydd blir därför högre vid förvaring av tändare till stenspräckare eller stenspräckare med monterade tändare.

    Tändare av den typ som används till stenspräckare tillhör begärlighetsgrad B, stöldbegärliga, enligt 9 kap. i MSB:s föreskrifter om hantering av explosiva varor MSBFS 2019:1. Vid förvaring av sådana tändare är det ett krav att förrådets tillträdesskydd ska motstå angrepp med handhållna verktyg och elverktyg i minst 10 minuter. Ett vapenskåp eller liknande säkerhetsskåp som uppfyller normen SSF 3492 anses tillräckligt. Tändare till stenspräckare och stenspräckare med monterade tändare måste därför förvaras i ett sådant säkerhetsskåp eller annat utrymme som uppfyller motsvarande skyddskrav.

    Endast stenspräckarpatroner utan tändare tillhör begärlighetsgrad C.

    Förrådet för enbart stenspräckare utan tändare ska ha ett tillträdesskydd motsvarande hänglås klass 2 eller högre och beslag i motsvarande klass.

    Stenspräckarpatroner utan tändare får även förvaras i plåtskåp med trepunktslås eller utrymme med motsvarande tillträdesskydd.

    I praktiken behöver därför alla som förvarar stenspräckare med tändare ha tillgång till förråd som uppfyller kraven för begärlighetsgrad B.

Förvaring i samband med försäljning av explosiva varor

Vid försäljning av explosiva varor i lokaler där allmänheten har tillträde uppstår en speciell situation. Föreskrifternas krav på avstånd till skyddsobjekt kan oftast inte uppfyllas, då skulle knappast någon försäljning av t.ex. fyrverkerier tillåtas. Därför finns särskilda bestämmelser för förvaring vid försäljningsställen i 9 kap. MSBFS 2019:1, 34-36 §§.

  • Mer om förvaring av explosiva varor vid försäljningsställen

    Vid försäljning av explosiva varor i lokaler där allmänheten har tillträde kan kravet på avstånd till skyddsobjekt vid förvaring oftast inte uppfyllas. Därför finns särskilda bestämmelser för förvaring vid försäljningsställen.

    I sådana lokaler får explosiva varor förvaras utan de avstånd till skyddsobjekt som annars krävs vid förvaring om

    • externa skyddsobjekt, dvs. skyddsvärda anläggningar, byggnader m.m. i närområdet samt
    • människor som vistas i angränsande lokaler i byggnaden

    ändå kan anses ha ett tillräckligt skydd mot explosion. Detta åstadkoms genom att endast tillåta förvaring av begränsade mängder explosiva varor som inte har så stor sprängkraft och genom särskilda krav på förrådens konstruktion.

    De explosiva varor som omfattas är produkter i riskgrupp 1.3 och 1.4 (mindre mängder svartkrut kan också tillåtas) såsom fyrverkerier, ammunition till handeldvapen, röksvagt krut och tändhattar.

    Enligt bestämmelserna i 9 kap. 34 § MSBFS 2019:1 får följande mängder (nettovikter) förvaras utan avståndskrav i eller i anslutning till försäljningslokal:

    • Högst 100 kg explosiva varor i riskgrupp 1.3 och 1.4 samt högst 10 kg svartkrut i riskgrupp 1.1.
    • Om varorna hindras från att spridas vid antändning, upp till 200 kg explosiva varor i riskgrupp 1.3 och 1.4.
    • Om förrådets brandskydd förstärks till minst EI60, varorna förvaras glespackat (högst 10 kg nettovikt/m3 förrådsvolym) och hindras från att spridas vid antändning, upp till 1000 kg i riskgrupp 1.3 och 1.4.

    Exempel på sätt att hindra de explosiva varorna att spridas vid antändning är att placera dem i burar av stål, rum med betong- eller tegelväggar och ståldörrar eller skåp av plåt. Gipsväggar och dörrar av trä anses otillräckliga för att säkert förhindra spridning. Om plåtskåp används måste dessa vara tillräckligt starka så att de inte öppnas av trycket från explosionerna vid en antändning. Burar är mest lämpliga till fyrverkerier medan säkerhetsskåp enligt SSF 3492 för ammunition och krut uppfyller både kravet på tillträdesskydd och hindrar varorna från att spridas vid antändning.

    Fyrverkerier får tas ur förrådet och ställas fram på en försäljningsplats när försäljning pågår om de hålls under uppsikt och endast är åtkomliga för försäljningspersonalen (9 kap. 35 § MSBFS 2019:1).

    Fyrverkerier i kategori F1 som får säljas utan tillstånd får förvaras åtkomliga utan uppsikt i försäljningslokal (9 kap. 36 § MSBFS 2019:1).

    MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor

Zonindelning av riskområden

Områden där explosiva varor hanteras så att risk för antändning kan uppstå ska indelas i zoner utifrån risken för spridning av explosivämnen i form av damm eller ånga m.m. Zonindelningen ska genomföras och dokumenteras i en klassningsplan enligt bestämmelser i 6 kap. i MSBFS 2019:1. Förvaring av explosiva varor i slutna förpackningar där explosiva ämnen normalt inte kan spridas klassas som zon E3.

  • Mer om zonindelning och utrustning inom riskområden

    Områden där explosiva varor hanteras så att risk för antändning kan uppstå ska indelas i zoner utifrån risken för spridning av explosivämnen. Särskilda krav ställs på utrustning som ska användas i dessa riskområden.

    Om det vid hanteringen finns risk att explosiva ämnen eller blandningar kan spridas inom ett område i form av damm, ånga, kondensat eller sublimat så att antändningsrisk kan uppstå, ska detta område delas in i en eller flera av zonerna E1, E2 eller E3. Valet av zon görs beroende på hur stor spridningsrisken anses vara där zon E1 innebär stor risk och zon E3 förekommer vid förvaring i slutna förpackningar där spridning inte kan ske.

    Zonindelningen ska dokumenteras i en klassningsplan som ska finnas tillgänglig på platsen. Lämpliga anvisningar för zonindelning och klassningsplaner finns i Svensk standard SS 421 08 24. Klassningsplan ska finnas även för förråd som saknar invändiga elinstallationer.

    Utrustning inom riskområden

    Elektrisk utrustning, maskiner och övrig utrustning som ska användas inom riskområden måste vara särskilt anpassad för detta så att utrustningen inte ska kunna orsaka antändning. Anvisningar för val av elutrustning till riskområden finns i Svensk standard SS 421 08 25.

    Zonindelning och elektrisk utrustning vid förvaring av explosiva varor

    Vid förvaring av explosiva varor i slutna förpackningar kan explosivämnen normalt inte spridas. Därför klassas alla vanliga förråd som zon E3. Elektrisk utrustning i zon E3 ska ha minst kapslingsklass IP 4X, vara fast installerad och endast avsedd för belysning, uttag, larm, sprinkler, lyftanordning eller portmanöver. Det ställs alltså inga särskilda krav på kapsling för elutrustning i zon E3 vilket innebär att speciellt utformad utrustning inte krävs. Alla installationer måste dock vara utförda av behörig elektriker.

    Föreskrifter för zonindelning och utrustning inom riskområden

    Bestämmelser om zonindelning och utrustning inom riskområden finns i 6 kap. i MSB:s föreskrifter om hantering av explosiva varor MSBFS 2019:1.

    MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor

Dagbok, identitetsmärkning och registerhållning

Den som förvarar sprängämnen, sprängkapslar eller detonerande stubin ska föra dagbok över sin förvaring och kunna redovisa dagsaktuella uppgifter om innehavet i varje förråd (9 kap. 13 § MSBFS 2019:1).

Den som förvarar identitetsmärkta explosiva varor för civilt bruk vilka omfattar sprängämnen, tändmedel och krut ska föra register över dessa enligt bestämmelserna i 7 kap. i MSBFS 2019:1.

Mer om identitetsmärkning och registerhållning

Skyltning vid förvaring

Vid tillståndspliktig förvaring av explosiva varor ska förrådet vara försett med varningsskylt för explosiva varor, förbudsskylt mot rökning och öppen eld och informationsskylt med den största mängd explosiva varor som får förvaras där (9 kap. 28-30 §§ MSBFS 2019:1).

Varningsskyltar för förvaring
Varningsskyltar för förvaring

Förvaring i bostad

I bostad får högst följande mängder förvaras

  • 5 kg krut och tändhattar i riskgrupp 1.3 eller 1.4,
  • 5 kg (nettovikt) pyrotekniska artiklar i riskgrupp 1.3 eller 1.4,
  • 20 kg (nettovikt) ammunition till handeldvapen i riskgrupp 1.3 eller 1.4. Detta gäller annan ammunition än till vapen innehavaren har tillstånd att inneha enligt vapenlagen.

Explosiva varor i riskgrupp 1.1 och 1.2 (t.ex. svartkrut, sprängämnen och sprängkapslar) får inte förvaras i bostad.

Riskgrupper

Explosiva varor indelas i riskgrupperna 1.1-1.6 beroende på vilka egenskaper de har. Indelningen har sitt ursprung i FN:s modellregelverk för transport av farligt gods.

För en närmare beskrivning av riskgrupperna, se föreskrifterna MSBFS 2019:1.

MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor

Senast granskad: 4 juni 2019

Till toppen av sidan