E85

Hantering av E85 på bensinstationer

Speciella rekommendationer finns för hantering av E85 på bensinstationer. En uppdaterad version av dessa har getts ut av SPI, Svenska petroleuminstitutet i samarbete med Räddningsverket.

De bensinstationer som planerar att börja sälja E85 måste kontakta den lokala räddningstjänsten så att de kan anpassa sin utrustning till de nya förhållandena. I de flesta fall krävs också ett nytt tillstånd till den förändrade hanteringen.

Materialpåverkan – ökad korrosionsrisk med E85

Det finns risk för att etanolen kan orsaka korrosion i de material som finns i cisterner, rörledningar och pumpar avsedda för bensin, vilket innebär att de kan rosta sönder. Materialet i cisterner och alla övriga delar av systemet som ska användas till E85 ska därför vara anpassat till och godkänt för E85.

Risk vid tankning av fordon

Något som speciellt uppmärksammats med E85 är riskerna vid tankning av fordon. Det är ovanligt, men det förekommer att gnistor från statisk elektricitet orsakar mindre bränder i påfyllningsrörets mynning. Skulle branden fortplantas ner i bränsletanken, kan den i värsta fall explodera.

För att minska risken med statisk elektricitet vid tankning saknar pistolventilerna till E85-pumpar upphakningsmekanism så att man måste hålla i pumphandtaget under hela tankningen.

Bilar som tillverkats och godkänts för etanolbränsle har konstruktionsanpassningar för att minska risken för gnistbildning vid tankning och brand i fordonets bränsletank. Därför är det också olämpligt att tanka E85 i bilar som inte är anpassade för etanoldrift, liksom att fylla och förvara E85 i reservdunkar.

Risker för och konsekvenser av en antändning av E85-ångor i cisterner

I en annan undersökning som SP gjort har man undersökt riskerna för och konsekvenserna av en antändning av ångor från E85 inne i en nedgrävd 6 m3 cistern. Försök gjordes vid två tillfällen.

I det första försöket var det svårt att få antändning. Vid det andra tillfället späddes därför bränsleångorna ut med luft varefter antändning erhölls. Antändningen gav upphov till en snabb tryckökning i cisternen som medförde en kraftig utströmning av förbränningsgaser med hög hastighet via avluftningsledningen under ett antal sekunder.

Slutsatsen av undersökningen var att, överfört till en tänkt situation på en bensinstation, man kan anta att eventuella skador skulle begränsa sig till vissa egendomsskador på cisternen och en del tillhörande utrustning. Risken för personskador eller skador på annan utrustning, liksom brandspridning till omkringliggande objekt, måste betecknas som mycket liten.

E85 som drivmedel

När den så kallade "pumplagen" kom 2005 blev förstahandsvalet för många bensinstationer E85. Egenskaperna hos och riskerna med E85 skiljer sig i vissa viktiga avseenden från bensin.

Allt fler väljer att köra bilar som drivs med etanol, E85, och efterfrågan på detta bränsle visar fortsatt ökning. I slutet av 2008 fanns i Sverige ca 1500 tankställen med E85 och nyregistreringen av etanolbilar var mer än 50000 under 2008.

Totalt fanns vid årsskiftet 2008-2009 knappt 140000 etanolbilar registrerade.

E85 – nytt drivmedel med förändrade risker

Främsta anledningen till att använda E85 är miljöskäl, men användningen av E85 som drivmedel medför också vissa förändrade risker jämfört med bensin.
E85 kan bilda explosiva ångor i ett slutet utrymme vid högre temperaturer än ren bensin. Slutna kärl innehållande E85, exempelvis bränsletankar i bilar, kommer därför att innehålla explosiva ångor vid fler tillfällen under året.

Faktablad om brännbarheten för E85

E85 - egenskaper och säkerhet

Vid introduktionen av E85 på marknaden var kunskaperna om dess egenskaper inte kartlagda i detalj. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut har genomfört en del undersökningar om E85 och Miljöförvaltningen i Stockholm har arrangerat ett seminarium om säkerhet och risker med E85.

Antändning av E85 – undersökning av brännbarhetsgränserna

Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) har genomfört försök med bland annat bestämning av brännbarhetsgränserna för E85 och antändning av gasblandningar i bränsletankar.

Några viktiga fakta om risker finns SP:s rapport:

• Bränsleångorna i ett slutet kärl med E85 innehåller till största delen bensinfraktioner, i storleksordningen 70–90 %. Den undre brännbarhetsgränsen av sommarkvalitet E85S uppmättes till ca -18˚C och den övre brännbarhetsgränsen till ca 2 -5˚C. Bränsleångorna från E85 är antändbara vid högre temperatur än bensin, vilket innebär en viss förhöjd risk jämfört med bensin.
• En antändning av bränsleångorna vid påfyllningsröret eller inne i en bränsletank kan i värsta fall leda till en tryckökning inne i tanken så att denna deformeras eller brister. Även bilens bottenplatta kan deformeras. Kortvariga flammor från påfyllningsrör och/eller sprickor i tanken kan förväntas.

E85 - information för Räddningstjänst

E85 har andra fysikaliska egenskaper än bensin och kräver därför delvis andra metoder vid släckning av bränder.

Risker vid släckning

SP har genomfört undersökning av brandförlopp vid spillbrand under en bränsletank med E85. Viktiga slutsatser från dessa försök är:

• En spillbrand under en bränsletank med E85 kan, under ogynnsamma temperaturförhållanden och brandpåverkan, leda till antändning inne i tanken, kortvariga flammor och vissa stänk av brinnande bränsle. Samma förutsättningar kan även finnas för bensin. Detta kan innebära en viss risk för till exempel insatspersonal som befinner sig alldeles i bilens närområde, men påverkar sannolikt inte den totala riskbilden av en personbilsbrand.

Vid insatser mot bilbränder ska räddningstjänstpersonalen ha komplett beklädnad med fullgod personlig skyddsutrustning omfattande larmställ, tryckluftsapparat med andningsskydd, samt säkert släckvatten. Är man klädd och utrustad på detta sätt så har man minimerat risken att skadas i samband med insatser där E85-fordon brinner.

Läs mer i SP:s rapporter.

Hur mycket besvärligare är det att släcka bränder med E85?

Vid etanolinblandning ökar skumnedbrytningen jämfört med ren bensin beroende på att etanolen är vattenlöslig och således bryter ner skumblåsor, speciellt om skummet "dyker" ner i bränslet vid påföringen.

Vid lägre etanolinblandningar tycks inte gelbildningen från skummet vara tillräcklig för att skydda resterande skum utan spädningseffekten tycks vara den viktigaste. Vattnet från det nedbrutna skummet bidrar alltså till att späda ut etanolen i bensinen och successivt avtar således bränslets aggressivitet. Denna effekt är speciellt tydlig vid släckning av mindre spillbränder, bilbränder, säkring av spillytor med mera.

Ur effektivitetssynpunkt är användning av detergentskumvätskor inte något problem för många brandscenarier. Normalt sett har man tillgång till ett eller två mellanskumrör på varje släckbil med ett flöde på vardera ca 200 l/min, vilket innebär en rejäl överkapacitet vid till exempel en bilbrand.

Även om bensinen i fordonet innehåller 5-10 % etanol eller MTBE kommer inte detta att vara något större problem med tanke på den begränsade bränslemängden.

Vid ett större utflöde av ren etanol, till exempel från en etanoldriven buss, kan man sannolikt räkna med en viss effektivitetsförsämring med detergentskum eftersom släckningen i detta fall till stor del kommer att bero på utspädning av bränslet.

När det gäller miljöaspekterna av skumanvändning bör man alltid överväga vad som ger minst totalskada i varje enskilt fall. För ytterligare information, läs SRV-Aktuellt 2-2003 "basutrustning för släckning av spillbrand efter tankbils- eller järnvägsolycka".

Skumsläckning av bensin med etanolinblandning

SP har på uppdrag av dåvarande Räddningsverket tagit fram rapporten "Skumsläckning av bensin med etanolinblandning". I sammanfattningen av rapporten lyfter man fram några egenskaper som har stor betydelse för en lyckad släckning.

Om samtliga faktorer och erhållna resultat vägs ihop kan man konstatera att det primärt finns tre viktiga aspekter att beakta för att nå så effektiv släckning som möjligt vid en inblandning av upp till ca 10 % etanol i bensinen:

• Använd 3 % skuminblandning, men räkna med behov av ökad påföringshastighet, speciellt om inte en mjuk påföring kan åstadkommas (för basutrustningen med en given flödeskapacitet innebär detta en reducering av maximala ytan som kan släckas).
• Använd skumutrustning som ger ett bra skumtal och ett stabilt skum (undvik skumutrustning som är "icke-aspirerande", till exempel dimstrålrör, etc).
• Använd mjuk skumpåföring (reducerar behovet av ökad påföringshastighet).

Tidningsartikel om E85

I Sirenen nr 1 2008, sidan 8,  finns en artikel om E85: "Riskerna med E85 mindre än befarat". Riskerna med miljöbränslet Etanol E85 är inte så stora som befarats. Trots att E85 kan innehålla upp till 86 % etanol beter det sig mer som bensin än den betydligt "brandfarligare" etanolen.

ETANKFIRE
Cisternbränder med polära produkter är mycket svårsläckta.