Brandfarliga gaser
Här finner du föreskrifter och annan information om hantering av brandfarliga gaser.
På den här sidan
Fakta
Med brandfarliga gaser avses sådana gaser som vid en temperatur av 20ºC kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Även gaser i vätskefas, som till exempel gasol, räknas som brandfarliga gaser. Exempel på brandfarliga gaser är acetylen, metan (naturgas/biogas), gasol, ammoniak och vätgas.
Tillstånd
Beroende på vilken mängd brandfarlig gas du hanterar kan du behöva söka tillstånd hos kommunen för hanteringen. Via länken nedan kan du få reda på om du behöver ha tillstånd för dina brandfarliga gaser.
Observera att kraven i övriga föreskrifter gäller oavsett om du behöver tillstånd eller inte.
Tillstånd för hantering av brandfarliga varorMSBFS 2013:3 föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor
-
Informationsmaterial om hantering av gasol
Här finner du informationsmaterial om hantering av gasol.
Gasol för hem och fritid
Denna broschyr vänder sig till dig som på något sätt handskas med gasol i din hem- och fritidsmiljö. Broschyren ger information om gasolens egenskaper och vägledning kring hur du ökar säkerheten vid användning av den.
Bestämmelser för hantering och förvaring av gasol finns i lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor.
Gasol i skolor
Gasolanläggningar i skolor är utsatta för slitage och åverkan som är betydligt mer omfattande än på många andra arbetsplatser. Vid projektering måste man därför ta hänsyn till skolmiljön. Informationen innehåller förslag på hur man kan installera, underhålla och använda gasolanläggningar i skolor.
Gasol i restauranger
Gasolanläggningar i restauranger omfattas av de strängaste reglerna till skydd mot brand och explosion. Informationen är avsedd att ge restauranger ett enkelt underlag för att göra en godtagbar gasolinstallation och visar ett sätt att uppfylla lagstiftningens krav.
För vissa tillfälliga restaurangverksamheter finns särskilda undantag gällande tillstånd för hantering av gasol.
Tillstånd för gasol i vissa tillfälliga publika verksamheter
Kontroll av gasolcisterner
I informationen finns exempel på checklistor för kontroll av gasolanläggningar med cisterner samt vägledning för utformning av tillståndsbeslut.
Skyltar
För information om skyltar.
Förbuds- & varningsskyltar, ladda ner
Explosionsfarlig miljö
För att undvika brand och explosion är det viktigt att risken för att gas läcker ut och antänds minimeras. Ett led i detta är bedömningen av explosionsfarlig miljö, dvs. var risken finns att brandfarlig gas blandas med luft, och vilka tändkällor som kan förekomma.
Explosionsfarlig miljö (ATEX)Termisk påverkan från läckande gasolledningar
Försäljningsställen
Här finns regler för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen.
SÄIFS 1996:2 föreskrifter om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen
Hantering i anslutning till vissa transportmedel
Dessa föreskrifter reglerar hur ett tankfordon för brandfarlig gas och vätska får hanteras, samt lastning och lossning av fartyg med brandfarlig gas och vätska.
Naturgas
Föreskrifterna gäller för transmissions- och distributionsledningar för naturgas, med ett övertryck överstigande 4 bar.
MSBFS 2009:7 föreskrifter om ledningssystem för naturgas
Systemgranskning och kontroll
Gasapparater, som till exempel gasspisar, ska vara CE-märkta enligt gasapparatförordningen* och installerade enligt tillverkarens anvisningar. För industriinstallationer där brännarsystemet inte omfattas av gasapparatförordningen, men följer Energigasnormen (EGN), finns en branschöverenskommelse om att verksamhetsutövaren istället ska visa att anläggningen är säker genom att den är systemgranskad. Detta gäller från ventil före brännarsträckan fram till och med brännaren.
Grunden för detta sätt att säkerställa säkerheten hos icke CE-märkt utrustning kommer från naturgasområdet men har även kommit att användas bredare. Systemgranskning är ett kravmoment utifrån EGN som nu omfattar naturgas, biogas samt gasol i gasfas efter reglersträckan och förångaren. Systemgranskning är inget direkt lagkrav men den har koppling till MSB:s allmänna hanteringsföreskrifter i MSBFS 2020:1 och är ett sätt att kontrollera att en funktion uppfyller aktsamhetskravet i 6 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) om åtgärder och försiktighet för skydd mot brand och explosion.
Apparat för uppgraderad/renad biogas ska vara CE-märkt utifrån gasapparatförordningen. Apparat för orenad biogas som installerats i ett biogassystem, systemgranskas istället enligt EGN.
Andra delar av en gasinstallation dvs. ledningssystem som ska förse apparaten med brandfarlig gas, som utförts enligt EGN, ska inte systemgranskas utan bedöms vid konstruktionskontroll och tillverkningskontroll av behörig besiktningsman enligt Energigas Sveriges system.
Energigas Sveriges Auktorisationsnämnd utfärdar behörighet till systemgranskare och besiktningsmän. Behörighet som besiktningsman finns inom fem olika kategorier. Systemgranskning utförs av behöriga systemgranskare.
Vid systemgranskningen ska säkerhetssystemets funktion för hela apparaten och applikationen bedömas avseende risken för brand, explosion samt koloxidbildning.
Branschorganisationen Energigas Sverige ger ut EGN och har kontaktuppgifter till behöriga systemgranskare och besiktningsmän, se nedan länk.
En godkänd systemgranskning resulterar i ett systemgodkännande samt en märkning på brännarinstallationen (se bilden nedan).
*Europaparlamentets och rådets förordning 2016/426 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen.
Systemgodkännandemärke
Kontakt
-
Vilka regler gäller för gasflaskor?
För hantering av gasflaskor med brandfarlig gas (till exempel gasol, acetylen, vätgas) gäller MSB:s föreskrifter:
MSBFS 2020:01 föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosolerFöreskriften ersätter från och med 1 augusti 2020 SÄIFS 1998:7.
För själva gasflaskorna finns även på krav på konstruktion, återkommande kontroll, märkning och fyllning med mera, som gäller för alla gasflaskor, det vill säga både de för brandfarlig gas och de för andra gaser. Kraven härrör från direktiv 2010/35/EU (TPED) och har införts i Sverige genom MSB:s föreskrifter MSBFS 2011:3 om transportabla tryckbärande anordningar. Kraven anges i ADR/RID som är bilagor till dessa föreskrifter. Föreskriften gäller för alla transportabla tryckbärande anordningar (med vissa undantag, se definition av transportabel tryckbärande anordning i föreskriften) som någon gång ska transporteras och som sätts och används på marknaden. Reglerna gäller även befintliga behållare enligt föreskriftens tillämpningsområde i 1 kap. 1-3-§§.
Regler för transportabla tryckbärande anordningar (bland annat gasflaskor)För förvaring, fyllning och återkommande kontroll med mer, av gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparatur finns även krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter i AFS 2017:3, 3 kap.
-
Får vem som helst göra en gasolinstallation?
Bara den som har tillräcklig kunskap. Någon formell behörighet behövs inte.
-
Måste jag ha skylt på dörren om jag har gasflaskor i huset/lägenheten?
För privatpersoner gäller krav skyltar som upplyser om förbud mot rökning och öppen eld samt förekomst av brandfarlig vara och gas under tryck, vid förvaring eller annan hantering av mer än 60 liter gasol eller mer än 10 liter annan brandfarlig gas.
-
Hur får jag installera gasol i mitt hus/min lägenhet?
Bygg din gasolanläggning i huset så här:
- Behovet styr hur många flaskor du får ha. Detta innebär vanligtvis två flaskor, en i drift och en i reserv. Behöver du fler måste du ha tillstånd till detta.
- I enbostadshus har man vanligtvis högst flaskor av P11-storlek, i flerfamiljshus högst 5-liters-storlek (de är blå). Radhus räknas som enbostadshus.
- I broschyren Gasol för hem- och fritidsmiljö kan du läsa om hur du får förvara flaskorna.
- På flaskan sätter man en manometer eller läckindikator med vilken man kontrollerar tätheten i systemet var gång man byter flaska. MYCKET billig liv- och brandförsäkring, överlägsen alla gasvarnare som förebyggande skydd.
- Efter manometern monteras en reducerventil.
- Efter reducerventilen monteras en gasolslang som vanligen är orange. Slangen ska klara -30°C vilket syns på slangen genom att den är märkt med "-30 °" eller "kaltbeständig".
- Slangen ska med slangnippel fästas på rörledningen som leder till gasapparaten. Rörledningen kan man köpa på rulle och dras helst i ett stycke hela vägen till gasapparaten. Om man måste skarva ledningen ska skarvarna vara väl synliga. De får inte vara dolda bakom paneler eller i väggar eller golvsocklar. De ska ligga fritt i rummet eller i till exempel köksskåp. Detta för att lätt hitta läckor i systemet. Om du vill lägga rörledningen i väggar eller golv måste du ha skyddsrör, till exempel av plast, som hindrar ett läckage att sprida sig till okända platser i huset.
- Mellan rörledningen och gasapparaten får man ha slang. Samma krav ställs då på den slangen som i punkt 6. Har man en spis kopplad med slang ska spisen ha vajer som hindrar att man drar av slangen då spisen dras ut.
- Gasapparaten ska vara CE-märkt med fyra siffror efter. CE-märkning utan siffror är bluff. Dessutom ska det stå B/P och 30 mbar på märkplåten.
- Gasapparaten ska vara installerad enligt tillverkarens anvisningar.
-
Behöver en gasolcistern vara inhägnad om den är placerad inom ett inhägnat industriområde?
Om området har bevakad inpassering krävs ingen separat inhägnad för cisternen.
-
Vad är ett ämnes temperaturklass?
Temperaturklass är en indelning som visar vid vilken temperatur en gas eller ånga antänds (tändtemperatur eller tändpunkt).
Temperaturklasser delas in enligt tabellen här nedanför.
Temperaturklass Gradintervall T1 450°C – T2 300 – 450 °C T3 200 – 300 °C T4 135 – 200°C T5 100 – 135 °C T6 85 – 100 °C -
Vilka krav ställs på gasfacklor?
Gasfackla ska vara utanför klassat område. I övrigt ska facklan inte vara för nära antändbart material. Som riktmärke kan ett avstånd på 5-10 meter till antändbart material vara lämpligt, beroende på facklans storlek. Inget typgodkännande finns för gasfacklor. Praxis är att systemgranska gasfacklor enligt Energigas Sveriges (tidigare Svenska Gasföreningens) Energigasnormer (EGN).
-
Vilka krav ställs på ventilationens tillgänglighet vid hantering av brandfarlig gas?
Ventilationen skall ha nära 100 % tillgänglighet. Detta innebär tryckdifferensmanometer eller rotationsvakt som stoppar och varnar om fläkten slutar fungera. Reservel är ett annat alternativ.
-
Krävs gasvarnare vid hantering av brandfarlig gas?
Krav på gasvarnare återfinns i arbetsmiljöverkets föreskrifter om gaser (AFS 1997:7), som gäller för arbetsplatser:
-
Får plastöverklädda rör, så kallade prisolrör, användas för brandfarlig gas?
Ja, men plasten måste bort varje gång röret passerar en vägg. Detta för att läckande gas inte ska ledas in till angränsande rum.
-
Kan en mindre gasledning förläggas inuti en större?
Ja, under förutsättning att båda gasledningarna klarar samma tryck.