Lärarstöd för temadag på tema beredskap för kris och krig

Till varje avsnitt av ljuddramat finns också ett eftersnack där en krisexpert från MSB kommer med användbara tips och diskuterar med skådespelarna Beri Gerwise och Malte Gårdinger.

Avsnitt 1: ”Om ni lyssnar på det här är jag död" 
Sårbarheter i samhället, att betala när banksystemen ligger nere och olika egenskaper som behövs i en kris.

Avsnitt 2: ”Jag tror jag blödit genom jackan” 
Första hjälpen, hur samhället fungerar i en kris, att ha vatten när det är slut i kranarna och annan hemberedskap.

Avsnitt 3: ”Kan vi snälla bara vara tysta” 
Källkritik, vikten av samarbete och om att höja lägstanivån i hemberedskapen.

Avsnitt 4: ” Vad det än är ska jag slå ihjäl det” 
Laga mat utan el och vatten, kommunens ansvar för vattenförsörjning i kris och om att få bättre kriskoll.

Avsnitt 5: ”Ingen brinner upp. Inte än” 
Konspirationsteorier, civilkurage och totalförsvar. 

Förslag på inledande diskussionsfrågor

• Varför behöver samhället ha en planering för kris och krig?
• Vilka är dina rättigheter och skyldigheter i en krissituation?
• På vilket sätt påverkar individernas agerande hela landets beredskap?
• Vad är viktigt att veta för att vara väl förberedd?
• Ensam är stark – stämmer det?
• Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vad tänker du utifrån dig själv? På vilket sätt kan du bidra?
• Vad är det viktigaste du tar med dig från ljuddramat eller diskussionen?

Alternativ: Alla kan göra något - se filmen och diskutera

På MSBs webbplats finns filmen Hela Sverige tillsammans – en liten film om beredskap för kris och krig, och civilförsvar.

Film: Hela Sverige tillsammans på MSB:s YouTube-kanal

Förslag på diskussionsfrågor t.ex. enskilt, i par och/eller alla

• En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Ge exempel på allvarliga kriser och hur de kan vända vardagen upp och ner. Behöver man förbereda sig på olika sätt beroende på vilken typ av kris det är?

• Hur skulle du och personer i din närhet kan klara ensituation när samhällets normala service inte fungerar som vanligt?

• Varför tror att det är vid 16-års ålder som man ingår i det civila försvaret?
• Vad kan du som ungdom göra för att hjälpa till innan/under en kris?
• Ensam är inte stark – samarbete är allt. Kan ni ge exempel på en allvarlig kris eller krig, i Sverige eller internationellt, när samarbetet har varit viktigt?
• Kan ni ge exempel på när förberedelse i en kris har varit viktig för att det har gått bra?

1. Gör quizet: Vem är du i krisen?
2. Dela in i om möjligt jämna grupper med prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren.
3. Diskutera i gruppen – alla kommer till tals. Vem är du i krisen? Är du prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren:
   • Hur kan de olika personlighetstyperna underlätta krissituationen?
   • Vad tror ni är svårast för de olika personlighetstyperna att hantera i en krissituation?
4. Diskutera i gruppen – alla kommer till tals. Vad är dina skills? Kan du göra knopar i mörkret, talar du kinesiska, kan du laga mat av nästan ingenting, kan du tidtabellerna i huvudet, klurar på grejer, klättra, orientera, fixa teknik, får människor på glatt humör eller att göra sitt bästa, eller vad som helst?
   
   • Ge exempel på vad ni gruppen har för skills som ni skulle ha nytta av vid en kris.
   • Hur kan ni samarbeta i gruppen?

Quiz: Vem är du i krisen?

 

Steg 1: Vad kännetecknar ett bra skydd? Förbered med att läsa på om vad som kännetecknar ett bra vind/regnskydd (läge, material etc.). På Naturskyddsförenings webbplats finns ett lektionsupplägg för hur man bygger vindskydd. Bygga vindskydd (Naturskyddsföreningen)

Steg 2: Hitta bästa platsen: Bygg ett vindskydd av presenning och rep som skyddar mot vind, nederbörd och hjälper att hålla värmen. När man gör det tillsammans blir det även en övning i samarbete och problemlösning. Hur har olika grupper löst utmaningen, vilka olika sätt finns det?

Steg 3: Titta på andra grupper hur de lös uppgiften och diskutera vad som funkade och inte?

MSB har tagit fram ett krisspel/diskussionsduk för mer övergripande grupparbete kring beredskap för kris och krig. Eleverna får under 1,5–2 timmar diskutera 12 frågeställningar i fyra områden: någon gång händer det, så påverkas du av en samhällskris, så förbereder du dig och så klarar du en kris. Separat lärarhandledning och elevpresentation samt frågeduken finns digital för utskrift. Dessutom finns en tryckt version av spelplanen att beställa och ingår i bokkassen Klara färdiga.

Ladda ner diskussionsduken 

Steg 1: Bli expert på stormkök

Hur sätter du upp ett stormkök och vad behöver man tänka på vad gäller säkerhet, bränsle och tvätta ett stormkök?

På MSBs webbplats finns en film om hur du sätter upp ett stormkök. Filmen visar hu du lär dig hantera brandfarliga vätskor (t.ex. tändsprit och tändgelé) när du gör upp eld utomhus. Filmen ska minska risken för att barn och vuxna brännskadas på utflykter.

Film: Om stormkök och brandfarliga vätskor på utflykten på MSB:s YouTube-kanal

Steg 2: Energisnål matlagning

Hitta på eller sök efter recept på internet, utifrån krislådans ingredienser som kräver lite energi (hur kan man på ett smart sätt använda flera delar av stormköket kokkärlen).

Livsmedelsverket har information om matlagning utan el på sin webbplats.

Laga mat utan el på Livsmedelsverkets webbplats

Steg 1: Det du kan, kan vara allt någon kan behöva

Se dokumentären Klara, färdiga och diskutera, till exempel:

• Ett budskap i filmen ”det du kan, kan vara allt någon annan behöver”, fundera på vad du skulle kunna bidra med i en krissituation?
• Är det något du gör redan idag som kan hjälpa andra?
• Hur skulle man kunna få fler att känna att de behövs och verkligen hjälpa till?

Steg 2: Hur kan vi bidra för vår frihet?

• Hur kan du engagera sig i civilsamhället och vilka frivilliga organisationer kan vara aktuella för det? Titta på MSBs webbplats. Välj en organisation och läs om den. Vad betyder den organisationen för hur vi i Sverige kan klara en kris eller krig?Ungdomsverksamhet - organisationer
• Vilka styrkor och förmågor har du som du skulle kunna bidra med?

Steg 3: Utforska verkligheten

Bjud in eller intervjua en person från en frivillig försvarsorganisation som verkar lokalt/i kommunen, till exempel bilkårister/A-traktorer och hemvärnet. Vad är den personens drivkrafter? Vad betyder det för personen att vara engagerad? Vad betyder personens engagemang för andra människor och för samhället i stort?

Steg 1

Varje år dör ca 3000 människor i Sverige efter olika typer av skador. Många av dem avlider i sviterna av svåra blödningar som kan leda till döden på bara några minuter. Det kan vara bra att förbereda sig mentalt för att någon gång behöva stoppa en blödning - att man vågar agera och hålla tryck kan rädda liv.

Film: Stoppa blödningen på MSB:s YouTube-Kanal

Förslag på diskussionsfrågor

• Hur känner du igen en livshotande blödning?
• Hur ska du agera om du är först på plats?
• Hur skapar du tryck på såret?
• Hur hanterar man den skadade?
• Vad är en tourniquet?

Steg 2

Öva i grupp (rollspel), där eleverna får rotera att spela skadad. Man kan även låta eleverna öva på ett scenario med flera skadade: kan man behöva prioritera, vilka kläder eller hjälpmedel kan man använda, hur gör man om man inte har telefon för att larma?

I broschyren Om krisen eller kriget kommer finns exempel på vad man behöver ta med sig när man akut måste utrymma en plats.

Steg 1: Förbered tre olika stationer med en hög av olika saker – både viktiga och oviktiga vid en utrymning. Dela in eleverna i olika grupper om tre personer och förse varje grupp en ryggsäck. Låt gruppens deltagare springa till var sin station där de får plocka tre viktiga saker och sedan spring tillbaka till gruppen där de lägger ihop dessa saker till en optimal packning.

Exempel på viktiga saker att fördela mellan de tre olika stationerna:

1. Mat och vatten för några dagar.
2. Id-handlingar, bankkort och kontanter.
3. Mediciner och hjälpmedel, exempelvis hörapparat.
4. Radio som drivs med batteri, solceller eller vev.
5. Varma kläder, regnkläder och ombyte.
6. Hygienartiklar.
7. Mobiltelefon och laddare.
8. Karta, kompass.
9. Viktiga uppgifter på papper, exempelvis telefonnummer och försäkringsbevis.

Steg 2: Ge poäng till gruppen utifrån tid och antal rätt delar utifrån listan ovan. Låt eleverna diskutera deras val och jämför med listan i broschyren.

Kahoot-tävling mellan alla grupperna

Oväder, strömavbrott, terrorattack, jordskred, krig, brand eller torka kan hastigt få stor påverkan på hela samhället. En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra. Vid en kris eller krig måste därför så många som möjligt kunna ta hand om sig själva så att sjukvård och räddningstjänst kan koncentrera sig på att hjälpa dem som behöver mest hjälp. Genom att ha koll och vara förbered bidrar du till Sveriges beredskap.

Här är 20 frågor kring beredskap för kris och krig:

 

1. Viktigt Meddelande till Allmänheten – VMA – när testas signalen?

• Den första helgfria måndagen i januari, april, juli och oktober, kl. 12:00
• Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 12:00
• Den första helgfria måndagen i januari, april, juli och oktober klockan 15:00
• Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15:00
• Den första helgfria måndagen i alla månader klockan 15:00

Svar: VMA-signalen betyder gå inomhus, stäng dörrar, fönster och ventilation och lyssna på radio P4 (för att få reda på vad som hänt).

2. Du måste akut lämna hemmet. Du tar med mobil och vevradio, men du hinner bara få med dig en av följande, vad väljer du?

• Sovsäck
• Liggunderlag

Svar: Förutsatt att du har något varmt redan på kroppen som en tjock jacka/tröja så är liggunderlaget bäst. Det handlar om att kylan kommer underifrån och är ni flera kan ni sova nära varandra som gör det varmare.

 

3. Vilken är Sveriges officiella beredskapskanal?

1. Sveriges Radio P1
2. SVT 1
3. SVT 2
4. Sveriges Radio P4

Svar: Radion, särskilt lokalradion, har en viktig roll i Beredskapssverige eftersom den finns på ett femtiotal platser i landet.

 

4. Vilket av följande nummer kan du ringa för att få krisinformation?

• 112
• 113 13
• 114 14
• 1177

Svar: 1177 går till sjukvårdsrådgivning, 112 går till SOS Alarm (gäller även för polis och ambulans vid nödsituationer) och 114 14 går till polisen.

 

5. Vilka livsmedel är bra exempel på mat att ha hemma om en kris hindrar att man kan handla som vanligt?

• Bananer
• Tortilla
• Krossade tomater i burk/tetra
• Mjölk
• Marmelad
• Havredryck

Svar: På MSBs webbplats finns en checklista med krismat att ha hemma. Det är mat som har lång hållbarhet, innehåller mycket näring och energi och helst går att tillaga och äta utan uppvärmning (utan el).

Tillgång till mat i kris

 

6. Om du har vatten men är osäker på vattnets kvalitet - hur bör du då koka det för att vara säker på att det inte är dåligt?

• Låta det sjuda, det vill säga koka med småbubblar, i cirka 20 min
• Låta det koka hårt med stora bubblor

 

7. Hur mycket vatten behöver en vuxen om dagen?

• 0,5-3 liter
• 3-5 liter
• 5-10 liter

 

8. Hypotermi - vad är det?

• Du lider av vätskebrist, men kan inte dricka.
• Du är överhettad, men du känner dig kall och vill ta på dig mer kläder.
• Du är nerkyld, men känner dig svettig och vill ta av dig kläderna

Svar: Vid nedkylning är det viktigt att sätta på sig mössa, kläder, vira in sig i en filt. Nedkylning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd som kan ge hjärtstopp. Se mer på 1177.

 

9. Hur håller man värme om det är strömlöst och nerkylt inomhus? (fler svar möjliga)

• Plocka fram och använd varma kläder
• Samla alla i samma rum, då är det lättare att hålla värmen
• Gör en koja under ett bord och sover där
• Isolera fönster som läcker ut värme med textilier

 

10. Vad är totalförsvaret?

• Flygvapnet, armen och flottan tillsammans
• Det svenska militära försvaret tillsammans med vår internationella samarbetspartners försvar
• Det militära och det civila försvaret tillsammans

Svar: Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas.

Det svenska civila beredskapssystemet

11. Vilka är målen med det civila försvaret? Flera alternativ är möjliga.

• Stärka samhällets förmåga att hantera svåra kriser i fred
• Upprätthålla en nödvändig försörjning vid krig
• Bidra till internationella fredsfrämjande och humanitära insatser
• Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna i krig
• Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar
• Bidra till det militära försvarets förmåga vid krig

Svar: Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig.

Det svenska civila beredskapssystemet

 

12. Vilka av följande aktörer utgör det civila försvaret? Flera alternativ är möjliga.

• Statliga myndigheter
• Regioner
• Privata företag
• Kommuner
• Frivilliga organisationer
• Individer

Svar: Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig.

 

13. Välj vilka områden som det civila försvaret ansvarar för? Flera alternativ är möjliga.

• Sjukvård
• Barnomsorg
• Transporter
• Mat
• Internet, radio och tv
• Vatten och värme

Svar: Vårt samhälle måste fungera även vid samhällsstörningar, det vill säga olyckor, kriser eller krig. För att kunna upprätthålla samhällets funktionalitet oavsett störning är vissa verksamheter viktigare än andra – de är samhällsviktiga.

Identifiera samhällsviktig verksamhet

 

14. En beredskapsmyndighet är en myndighet som har stor betydelse för totalförsvaret. Hur många finns det i Sverige?

1. 10
2. 20
3. 30
4. 40
5. 50
6. 60

Svar: Det finns 60 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

 

15. Vem ingår i totalförsvaret och har en plikt att hjälpa till om regeringen beslutar om höjd beredskap?

1. Alla, oavsett ålder, som bor i Sverige.
2. Alla svenska medborgare, mellan 18-75 år
3. Alla som är 16-70 år och som bor i Sverige
4. Alla 18-65 år och som bor i Sverige
5. Alla 20-60 år och som bor i Sverige

Höjd beredskap

 

16. Alla som fyller _____ får ett brev med information om mönstringsunderlag och mönstring från Plikt- och prövningsverket.

• 16 år
• 18 år
• 20 år
• 25 år

Pliktverket - Mönstring och värnplikt

 

17. Hur länge dricksvatten håller sig har mer att göra med lukt/smak än med hälsorisk. Men ett ungefärligt riktmärke är:

• Ungefär sex månader, men bra att kolla vattnets kvalité varannan månad.
• Endast en månad
• En dryg vecka
• Ett par dagar

 

18. Vid en större samhällskris, hur länge förväntas vi kunna klara oss själva utan vatten, el och mataffärer?

• Två dygn
• Tre dygn
• Fem dygn
• Minst en vecka

Svar: Det är en solidarisk handling mot andra om de som kan klara sig själva gör det. Då kan samhällets hjälp gå till dem som behöver den bäst.

Förbered dig för kris

 

19. Gäller beredskapen för kris och krig, även husdjur?

• Ja
• Nej

Svar: Du som har husdjur är ansvarig för att djuret mår bra både i vardagen och vid kris eller krig. Tänk igenom vilka behov just ditt eller dina husdjur har och skaffa det som behövs.

Krisberedskap för dina husdjur

 

20. Du behöver söka skydd. Vilket skyddsrum får du använda?

• Endast det som finns vid min skola/mitt jobb där jag är registrerad som elev/arbetstagare
• Endast det som finns i huset om jag bor i flerbostadshus
• Vilket som helst som finns i närheten

Svar: Skyddsrum är bara ett av flera sätt att skydda befolkningen vid fara under höjd beredskap, andra är till exempel utrymning. Det finns också andra möjligheter att söka skydd, till exempel i förstärkta byggnader, i en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

Skyddsrum

Förslag på uppföljande frågor eventuellt polls i Kahoot

• Har du vatten hemma så att du och din familj klarar en vecka? Ja/Nej/Vet inte
• Har du en krislåda hemma? Ja/nej/vet inte
• Har du koll på skyddsrum i närheten? Ja/nej/vet inte
• Vad är det viktigaste du tar med dig från quizet?

Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som vi fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

Läs mer om totalförsvarsplikten

Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Om oro på Krisinformation.se

Vad händer året du fyller 18 år? Information om mönstring från Plikt- och prövningsverket

Nyfiken på militärtjänst? Information om värnplikten från Försvarsmakten

Vill du bidra redan nu? Gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet på frivilligutbildning.se

Vad är din roll i totalförsvaret på frivilligutbildning.se