Lärarstöd för svenska på tema beredskap för kris och krig

Läs boken (beställ en klassuppsättning)

• En helklass läser i snitt 20–30 sidor på en lektion á 60 minuter. Eleverna har två eller tre lektioner på sig att läsa, alternativt att man börjar läsningen en lektion och resten läses hemma som läxa.
• Följande lektion kan man starta med en kort sekvens ur ljuddramat och diskutera innehållet. Man kan diskutera i små grupper och sedan återger grupperna det väsentliga ur gruppdiskussionen för helklassen eller föra hela diskussionen i med alla i klassen.
• Som diskussionsstart kan man också lyssna på Eftersnacket till ljuddramat och fortsätta diskutera frågorna som togs upp i podden eller fortsätta med diskussionsfrågorna som finns här i lärarstödet.

Kapitel 1

• Vad händer på Yasminas jobb?
• Hur tror du att du skulle ha reagerat i samma situation?
• Varför är Wilma upprörd?
• Hur försöker Wilma lugna ner sig?
• Var är Ali?
• Varför skadar Wilma sig och vad gör Yasmina?
• Vad gör Nils?
• Hur skulle du beskriva berättarstilen?

Kapitel 2

• Vad händer när Yasminas ska putsa Wilmas sår?
• Hur tycker Wilma att de ska lösa vattensituationen?
• Hur kontrollerar Nils att det han säger i ljuddagboken är fakta?
• Hur fixade Yasmina vatten?
• Vad sa grannarna om Wilmas familjs beredskap?
• Vad hände på tåget?
• Funkar boken lika bra som ljuddrama, eller bättre?

Kapitel 3

• Vem stirrade på Ali och Dejan?
• Vilket gemensamt språk har Dejan och tjejen på tåget?
• Vad slutar fungera på tåget?
• Hur tänker Yamina kring vatten när hon ska koka nudlar?
• Varför vill Nils ha en läderjacka?
• Vilka dystopiska tankar delar Nils med sig av i sin ljuddagbok?
• Ali förhindrar en liten katastrof, vad hände när de stigit av tåget?

Kapitel 4

• Vad ser Ali och Dejan när de kommer fram till huset?
• Vad tänker killarna att kan ha hänt?
• Vilka förberedelser har Yamina gjort inne i huset?
• Vad är kapitlets ”cliff hanger”?

Kapitel 5

• Vilken är Wilmas reaktion när hon hör Nils ljuddagbok och varför tror du att hon reagerar så?
• Vad trodde Nils och hans on-line-polare att hade hänt?
• Vem var den mystiske figuren som kröp i trädgården utanför Yaminas?
• Vad har Wilma lärt sig av allt som hände?
• Hur slutar ljuddramat?

1. Lyssna tillsammans eller som flippat klassrum. Fokusera på avsnitt 3 och 5, med tillhörande eftersnack.
   Avsnitt 3: Att vara källkritisk, vikten av samarbete och om att höja lägstanivån i hemberedskapen.
   Avsnitt 5: konspirationsteorier, civilkurage och totalförsvar.
2. Gör quizet – Vem är du i krisen?
   Vem är du i krisen?

Förslag på diskussionsfrågor till avsnitt 3 och 5

• Nils målar upp ett apokalyptiskt scenario med sina teorier i ljuddagboken. Vilka fakta har han som stöder teorierna? Vad kunde han göra istället för att spekulera?
• I Eftersnack del 3 pratas det om säkra källor. Vad är en säker källa och hur vet man det?
• Spekulera kring vad som kunde ha hänt om Nils i Klara, färdiga hade publicerat sin ljuddagbok på nätet så att alla hade hört den?
• På vilket sätt kan konspirationsteorier påverka samhället negativt? Vilka konsekvenser kan konspirationsteorier får för medborgarnas tillit till myndigheter, vilja att rösta och samarbeta med andra?

Förslag på diskussionsfrågor till quizet

• Vem är du i krisen? Är du prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren. Vad bidrar du med och vad kan du lära av andra?
• Hur kan de olika personlighetstyperna underlätta krissituationen? Vad tror du kan vara svårast att hantera i en krissituation och varför?
• Hur skulle man kunna skapa spännande karaktärer utifrån de olika förmågorna?
• Hur skulle ett samarbete mellan dessa karaktärer kunna se ut i en berättelse?

Förslag på diskussionsfrågor till dokumentären

• Ett budskap i filmen ”det du kan, kan vara allt någon annan behöver”, fundera på vad du skulle kunna bidra med i en krissituation?
• Är det något du gör redan idag som kan hjälpa andra eller känner du någon gör det? Vad är det i så fall?

Dokumentärens berättande – utveckla

• Hur skulle du beskriva personerna – Maria, Bella, Lenny och Naser– i dokumentären med några meningar?
• Om du gjorde en ny men likande dokumentär, vilka andra personligheter skulle vara med och vad skulle de bidra med till vår gemensamma beredskap?

Skapa en kampanj som ska öka motståndskraften

I broschyren Om krisen eller kriget kommer står det ”Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska”. Hur skulle man kunna skriva om detta budskap som reklamcopy och kombinera det med en slagkraftig bild. Jämför till exempel med ”En svensk tiger” som användes under beredskapstiden på 1940-talet.

Skriv ned och/eller diskutera

• Vilka ord (adjektiv) skulle du sätta på karaktärerna?
• Hur skulle du beskriva personer vi lär känna i dramat?
• Hur är dynamiken mellan personerna?
• Vilken roll/uppgift i dramat har karaktärerna?

Dagen då allt vändes upp och ner

En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Händelser i omvärlden kan ge brist på vissa livsmedel som gör att det kan blir svårt att skaffa, laga och förvara mat. Skogsbränder blir vanligare, likaså översvämningar. Störningar i viktiga it-system kan påverka elförsörjningen, betalkort och bankomater fungerar inte, mobilnät och internet fungerar inte. Elen kan försvinna som kan göra att värmen försvinner. Det går inte att tanka och kollektivtrafik och andra transporter står stilla Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning. Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig, Skriv en kort berättelse om en påhittad kris. Beskriv hur du och personer i din närhet kan klara er i en situation när samhällets normala servicetjänster inte fungerar som vanligt.

Novell

När du har läst eller lyssnat på Klara, färdiga skriv en fortsättning på berättelsen. Berättelsen slutar med att det är någonting som har hänt, men vad? Du är välkommen att skriva ett kapitel till som tar berättelsen vidare.

Faktatext

Skriv en faktatext om till exempel elsystemet, banksystemet eller internätsäkerhet. Leta reda på fakta och skriv. Vad behöver vi veta om detta för att vara förberedda?

Debattartikel

Skriv en debattartikel som skulle kunna publiceras i en dagstidning och utgå från händelserna i Klara, färdiga. Till exempel om varför vi behöver kontanter, varför vi ska ha hemberedskap för en vecka eller varför det är bra att många engagerar sig i till exempel hemvärnet.

Konspirationsteorier

Vilka konspirationsteorier skulle kunna uppstå ur händelserna i boken/ljuddramat? Är det något i det Nils tar upp i sin ljuddagbok som skulle kunna spridas och blir en konspirationsteori eller ett viralt rykte? Du kan diskutera detta eller välja att utveckla en egen konspirationsteori.

Källkritisk diskussion/MIK med utgångspunkt från ljuddramat

I Klara, färdiga börjar Nils spela in en ljuddagbok för att dokumentera de sista dagarna. De sista dagarna säger han, eftersom det är så det känns för honom. Nils faktakollar inte sina påståenden alls, utan målar upp det ena scenariot efter det andra. Han syster Wilma däremot, kollar upp vad som är sant av alla rykten som går.

På nätet finns det oändligt med information och vi måste lära oss att skilja på vad som är sant och vad som kan vara osant. Filmklipp går att manipulera så att de ser helt trovärdiga ut, så kallad deepfake, på svenska djupfejk. Även IRL är det enkelt att bli lurad om man inte hela tiden är källkritisk. Myndigheten för psykologiskt försvar har en bra sida, bliintelurad.se där det finns bra exempel.

Webbplatsen Bliintelurad.se

Diskutera

• Hur tänker du om klipp du ser på nätet och deras sanningshalt?
• Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deepfake-videon?
• Spekulera kring vad som kunde ha hänt om Nils i Klara, färdiga hade publicerat sin ljuddagbok på nätet så att alla hade hört den?

Spela in en ljuddagbok/vlogg från ett valt krisscenario

I ljuddramat Klara, färdiga börjar det med bankerna. När folk inte längre kan betala påverkas alla olika. Yamina sitter i kassan och alla kunder blir arga på henne, som om det är hennes fel. Wilma kan inte få tag på medicin till sin lillebror. Alis och Dejans tåg stannar mitt ute i ingenstans. Nils börjar spela in en ljuddagbok för att dokumentera det som händer, för att dokumentera hur allting tog slut. Eleverna får ett scenario där felinformation kan få stora konsekvenser eller en krissituation där de löser problem genom att samarbete. Eleverna spelar in en fiktiv ljuddagbok som de illustrerar med ljudeffekter eller filmar en vlogg. Vid redovisningen kan klassen diskutera källkritik, hur vet vi att detta inte har hänt på riktigt?

Exempel på scenarion

• Värmen försvinner.
• Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.
• Betalkort och bankomater fungerar inte.
• Tunnelbana och annan infrastruktur ligger nere.
  Mobilnät och internet fungerar inte.
• Det blir elavbrott och du fastnar i hissen.
• Vad händer med våra husdjur om vi snabbt måste fly vårt hem?
• Tänk om krisen gör att du kanske inte träffar din familj mer.
• Du är ensam hemma och det blir strömavbrott och ni har inget vatten, vilka grannar tar du kontakt med?

Till eleven

Hur skulle din ljuddagbok låta eller vad skulle du säga i din vlogg? Välj ett scenario och skissa på ett händelseförlopp. Spela in din vlogg eller din röst och ljudsätt med ljudeffekter om du vill. Du kan jobba ensam eller med en kompis.

Redovisa, analysera och diskutera

• Var händelse trovärdig? Skulle det kunna hända på riktigt eller har det hänt?

• Hur förhåll sig personen som pratade till problemet?
• Vad hade man kunnat göra annorlunda?
• Hur skulle man kunna sprida detta om man vill få folk att tro att det är sant?
• Hur tänker du om klipp du ser på nätet och deras sanningshalt?
• Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deepfejk-filmklipp?

Värderingslinje 1-10

(där 1 = fullständigt osannolikt/nej, aldrig i livet, och 10 = mycket sannolikt/ja, absolut)

Eleverna ställer upp sig på en imaginär linje i klassrummet och man kommer överens om var ett och tio är på linjen. När man hör frågan eller påståendet ställer man sig på den punkt på linjen som motsvarar ens åsikt och värdering. Efter varje påstående kan man kort diskutera varför man valde som man gjorde. Efter kan man prata om vad man lärde sig om sig själv och andra av denna värderingslinje-övning.

• Hur troligt är det att du skulle rycka in och hjälpa till att till exempel släcka en brand?
• Om någon faller ihop och behöver HRL, tror du att du tar initiativet?
• Skulle du förbereda dig hemma med vatten, krislåda etc.?
• Minskar oron av att förbereda sig?
• Skulle du säga till en kompis som sprider falska/osäkra rykten att sluta göra det?
• Skulle du hjälpa ett barn som inte hittar sin förälder vid en terrorattack?

• Skulle du gå till ett skyddsrum eller stanna hemma om du hör Hesa Fredrik?

MSB har tagit fram ett krisspel för övergripande grupparbeten om beredskap för kris och krig. Eleverna får under 1,5–2 timmar diskutera 12 frågeställningar i fyra områden:

• någon gång händer det
• så påverkas du av en samhällskris
• så förbereder du dig
• så klarar du en kris.

Spelet har en lärarhandledning. Du kan beställa en tryckt version av spelplanen och det går också att ladda hem spelet i en digital version för utskrift på en vanlig skrivare.

Ladda hem den digitala versionen

Hur vi lättlurade är vi?

På nätet finns det oändligt med information och vi måste lära oss att skilja på vad som är sant och vad som kan vara osant. Filmer går att manipulera så att de ser helt trovärdiga ut, så kallad deep-fake. Även IRL är det enkelt att bli lurad om man inte hela tiden är källkritisk.Myndigheten för psykologiskt försvars webbplats bliintelurad.se Upptäck konspirationsteorier på EU kommissionens webbplatsVad är propaganda? på UR.seFörslag på diskussionsfrågor:

• Hur tänker du om klipp du ser på nätet och deras sanningshalt?
• Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deep-fake?
• Hur källkritisk är du?
• Vad litar du på?
• Har du någon gång trott att någonting var sant som sedan visade sig vara falskt?
• Vad är ditt ansvar när du postar i sociala medier?

Säker källa

Vad är sant, vad är påhitt eller propaganda och hur vet jag det?

Leta efter exempel på nätet där du misstänker att innehållet manipulerats. Diskutera hur och varför. Vad var syftet med desinformationen?

Bra sajter att utgå från:

EUvsDisinfo.euKällkritik, en filmserie för högstadiet på UR.seGuide för källkritik för lärare på Skolverkets webbplats

Internetstiftelsen digitala lektionsbank har mycket material och övningar kring källkritik på deras webbplats. Du kan till exempel träna på att granska konspirationsteorier.

Digital lektionsbank på digitalalektioner.se

Granska konspirationsteorier på digitalalektioner.se

Mediernas roll vid en kris 

• Vad är VMA? Finns det olika signaler – hur ska man agera?
• Vilka sajter kan man lita på vid en kris?
• Vilken är Sveriges beredskapskanal
• Hur kan du sprida viktig information till vänner på sociala medier?

Medier och sociala medier

Alternativa kanaler

Skriv ett VMA från en verklig händelse

Stormen Gudrun drabbade Sydsverige i januari 2005. Det ledde till att en halv miljon elkunder blev av med sin ström och en kvarts miljon teleabonnenter drabbades av avbrott. Skadorna av stormen blev mycket omfattande. Rapporter från MSB visade att Informations- och varningssystemet ”Viktigt Meddelande till Allmänheten”, VMA, inte utnyttjades av någon länsstyrelse under den senare fasen av krisen.

Övning:

• Gör research om vad som hände
• Skriv text/material som ska skickas till etermedier för att snabbt få ut budskapet.

Förstår alla vad vi menar?

Människor har olika förutsättningar att läsa och förstå text. Hur du kan göra för att skriva enkel och begriplig text för att nå fram viktiga budskap om risker?

Tips på hur du skriver begripligt

Förenkla och förtydliga

• Hitta texter om risker från myndigheter.
• Analysera vad som inte är begripligt
• Förbättra texten

Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som vi fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

Läs mer om totalförsvaret och totalförsvarsplikten

Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Om oro på Krisinformation.se

Vad händer året du fyller 18 år? Information om mönstring från Plikt- och prövningsverket

Nyfiken på militärtjänst? Information om värnplikten från Försvarsmakten

Vill du bidra redan nu? Gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet på frivilligutbildning.se

Vad är din roll i totalförsvaret på frivilligutbildning.se