Till innehåll på sidan

Lärarstöd för samhällskunskap/SO på tema beredskap för kris och krig

På sociala medier såg jag att ett oidentifierat föremål har landat på ett kärnkraftsverk. Det har börjat brinna och kommer att sprängas i luften, kan det vara sant?

En tjej i ett klassrum som läser någonting.
Hur fungerar samhället om krisen eller kriget kommer?
En tjej i ett klassrum som läser någonting. Hur fungerar samhället om krisen eller kriget kommer?

Vår vardag kan påverkas av många olika krisartade händelser, det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

Ljuddramat och dokumentären Klara, färdiga samt broschyren Om krisen eller kriget kommer öppnar upp för samtal och lärande om dessa viktiga frågor, och går att koppla till flera delar av ämnet samhällskunskap: källkritik, media- och informationsvetenskap (MIK), och att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i en demokrati.

  • LGR22 för samhällskunskap/SO

    Klara färdiga har flera kopplingar till läroplanen för samhällskunskap/SO i årskurs 6-9.

    • Ge förståelse för vad det innebär att vara en ak­tiv och ansvarstagande medborgare.
    • Utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och me­diala förhållanden och strukturer i samhället.
    • Ge verk­tyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhälls­utveck­lingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor.
    • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen.
    • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
  • Läroplan för gymnasieskolan, Samhällskunskap I

    Klara färdiga kopplar till syfte och centralt innehåll i läroplanen för gymnasieskolan, samhällskunskap I.

    • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
    • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
    • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Lektionsinnehåll – skaffa kriskoll med dina elever

  • Lyssna på ljuddramat och se dokumentären Klara, färdiga, gör quizet och se filmen Hela Sverige Tillsammans.
    1. Lyssna på ljuddramat tillsammans eller som flippat klassrum. Fokusera på avsnitt 3 och 5 med eftersnack.
      Avsnitt 3: att vara källkritisk, vikten av samarbete och om att höja lägstanivån i hemberedskapen.
      Avsnitt 5: konspirationsteorier, civilkurage och totalförsvar.
      1. Se dokumentären Klara, färdiga.
    2. Gör quizet – Vem är du i krisen? När krisen slår till är det lätt att känna sig hjälplös och otillräcklig, men kristider är också samarbetstider. Alla har vi förmågor och kunskap som är till hjälp när det är skarpt läge, både för att kunna klara oss själva och för att kunna hjälpa andra. Alla i klassen gör testet Vem är du i krisen enskilt och reflekterar sedan över vilka vi är i en krissituation och hur vi kan samarbeta med varandra. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!
      Quiz - Vem är du i krisen?
    3. Alla kan göra något - se filmen och diskutera. 
      Film:  Hela Sverige tillsammans på MSB:s YouTube-kanal
  • Diskussionsfrågor för ljuddramat

    Förslag på diskussionsfrågor till avsnitt 3 och 5

    • Nils målar upp ett apokalyptiskt scenario med sina teorier i ljuddagboken. Vilka fakta har han som stöder teorierna? Vad kunde han göra istället för att spekulera?
    • I Eftersnack del 3 diskuteras vikten av säkra källor. Vad är en säker källa och hur vet man det?
    • Spekulera kring vad som kunde ha hänt om Nils i Klara, färdiga hade publicerat sin ljuddagbok på nätet så att alla hade hört den?
    • På vilket sätt kan konspirationsteorier påverka samhället negativt? Vilka konsekvenser kan konspirationsteorier få för medborgarnas tillit till myndigheter, vilja att rösta och samarbeta med andra?
  • Diskussionsfrågor för "personlighetsquizet"

    Förslag på diskussionsfrågor, t.ex. enskilt, i par och/eller alla

    • Vem är du i krisen? Är du prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren. Vad bidrar du med och vad kan du lära av andra?
    • Hur kan de olika personlighetstyperna underlätta krissituationen? Vad tror du kan vara svårast att hantera i en krissituation och varför?
    • Varför är det bra att samarbeta?
  • Diskussionsfrågor för filmen Hela Sverige tillsammans

    Förslag på diskussionsfrågor till exempel enskilt, i par och/eller alla.

    • En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Ge exempel på allvarliga kriser och hur de kan vända vardagen upp och ner. Behöver man förbereda sig på olika sätt beroende på vilken typ av kris det är?
    • Hur skulle du och personer i din närhet kan klara en situation där samhällets normala servicetjänster inte fungerar som vanligt?
    • Varför tror att det är vid 16 års ålder som man ingår i det civila försvaret?
    • Vad kan du som ungdom/ung vuxen göra för att hjälpa till före och under en kris?
    • Ensam är inte stark – samarbete är allt. Kan ni exempel på allvarlig kris, i Sverige eller internationellt, när samarbetet har varit viktigt?
    • Kan ni ge exempel på när förberedelse i en kris har varit viktig för att det har gått bra?

    Film: Hela Sverige tillsammans på YouTube

  • Diskussionsfrågor för dokumentären Klara, färdiga
    • Ett budskap i filmen ”det du kan, kan vara allt någon annan behöver”, fundera på vad du skulle du kunna bidra med i en krissituation?
    • Är det något du gör redan idag som kan hjälpa andra eller känner du någon gör det? Vad är det i så fall?
    • Vilken roll har civilsamhället i vår beredskap? Vad bidrar myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga med?
    • Känner du dig säker på att andra i samhället skulle hjälpa dig om det är en krissituation? Varför eller varför inte?
    • Hur skulle man kunna få fler att känna att de behövs och verkligen hjälpa till?
  • Krisberedskap, källkritik, totalförsvaret - quiz

    Kahoot eller vanligt quiz med 15 frågor om beredskap, källkritik, totalförsvaret mm

    Vid oväder, strömavbrott, terrorattack, jordskred, brand eller torka kan hastigt få stor påverkan på hela samhället. En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra. Vid en kris måste därför så många som möjligt kunna ta hand om sig själva så att sjukvård och räddningstjänst kan koncentrera sig på att hjälpa dem som behöver mest hjälp. Genom att ha koll och vara förbered bidrar du till Sveriges beredskap.

    1. Vad är exempel på samhällskris som vi alla behöver ha beredskap för?

    • Stora skogsbränder
    • Långvarig frånvaro av el
    • Mord och rån
    • Cyber-attacker
    • Stora översvämningar
    • Gasutsläpp

    Kriser kommer plötsligt och riskerar att få stora konsekvenser. Ofta behöver stora delar av samhället arbeta tillsammans för att snabbt försöka lösa krisen.

    2. Vad är totalförsvaret?

    • Flygvapnet, armén och flottan tillsammans
    • Det svenska militära försvaret tillsammans med vår internationella samarbetspartners försvar
    • Det militära och det civila försvaret tillsammans

    Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas.

    Det svenska civila beredskapssystemet

    3. Vilka är målen med det civila försvaret? Flera alternativ är möjliga.

    • Stärka samhällets förmåga att hantera svåra kriser i fred
    • Upprätthålla en nödvändig försörjning vid krig
    • Bidra till internationella fredsfrämjande och humanitära insatser
    • Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna i krig
    • Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar
    • Bidra till det militära försvarets förmåga vid krig

    Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Samhället ska fungera så vanligt som möjligt trots stora påfrestningar. Sjukvård, räddningstjänst, transporter av mat och liknande behöver i möjligaste mån fortfarande fungera. 

    Det svenska civila beredskapssystemet

    4. Vilka av följande aktörer utgör det civila försvaret? Flera alternativ är möjliga.

    • Statliga myndigheter
    • Regioner
    • Privata företag
    • Kommuner
    • Frivilliga organisationer
    • Individer

    Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig.

    Det svenska civila beredskapssystemet

    5. Välj vilka områden som det civila försvaret ansvarar för? Flera alternativ är möjliga.

    • Sjukvård
    • Barnomsorg
    • Transporter
    • Mat
    • Internet, radio och tv
    • Vatten och värme

    Vårt samhälle måste fungera även vid samhällsstörningar, det vill säga olyckor, kriser eller krig. För att kunna upprätthålla samhällets funktionalitet oavsett störning är vissa verksamheter viktigare än andra – de är samhällsviktiga.

    Identifiera samhällsviktig verksamhet

    6. En beredskapsmyndighet är en myndighet som har stor betydelse för totalförsvaret. Hur många finns det i Sverige?

    • 10
    • 20
    • 30
    • 40
    • 50
    • 60

    Det finns 60 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

    Det svenska civila beredskapssystemet

    7. Vem ingår i totalförsvaret och har en plikt att hjälpa till om regeringen beslutar om höjd beredskap?

    • Alla, oavsett ålder, som bor i Sverige.
    • Alla svenska medborgare, mellan 18-75 år.
    • Alla som är 16-70 år och som bor i Sverige
    • Alla 18-65 år och som bor i Sverige
    • Alla 20-60 år och som bor i Sverige

    Höjd beredskap

    8. Alla som fyller _____ får ett brev med information om mönstringsunderlag och mönstring från Plikt- och prövningsverket.

    • 16 år
    • 18 år
    • 20 år
    • 25 år

    Om mönstring och värnplikt på Plikt- och prövningsverkets webbplats

    9. Hur länge förväntas vi kunna klara oss själva utan vatten, el och mataffärer vid en större samhällskris?

    • Två dygn
    • Tre dygn
    • Fem dygn
    • Minst en vecka

    Det är en solidarisk handling mot andra om de som kan klara sig själva gör det. Då kan samhällets hjälp gå till dem som behöver den bäst.

    Hemberedskap - preppa för minst en vecka

    10. Gäller beredskapen för kris och krig, även husdjur?

    • A. Ja
    • B. Nej

    Du som har husdjur är ansvarig för att djuret mår bra både i vardagen och vid kris eller krig. Tänk igenom vilka behov just ditt eller dina husdjur har och skaffa det som behövs.

    Krisberedskap för dina husdjur

    11. Vilken är Sveriges officiella beredskapskanal, där man kan ta del av nyheter som är viktiga vid en allvarlig kris.

    • Sveriges Radio P1
    • SVT 1
    • SVT 2
    • Sveriges Radio P4

    Radion och särskilt lokalradion har en viktig del i Beredskapssverige eftersom den finns på ett femtiotal platser i landet. Därför är det bra att ha en radio du kan lyssna på utan el, t ex en vevradio, batteridriven radio eller bilradio.

    12. Viktigt Meddelande till Allmänheten – VMA – när testas signalen?

    • Den första helgfria måndagen i januari, april, juli och oktober, kl. 12:00
    • Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, kl.12:00
    • Den första helgfria måndagen i januari, april, juli och oktober kl. 15:00
    • Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, kl 15:00
    • Den första helgfria måndagen i alla månader, kl 15:00

    VMA-signalen betyder gå inomhus, stäng dörrar, fönster och ventilation och lyssna på radio P4 (för att få reda på vad som hänt).

    Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

    13. Vilket av följande nummer kan du ringa för att få krisinformation?

    • 112
    • 113 13
    • 114 14
    • 1177

    1177 går till sjukvårdsrådgivning, och 112 går till SOS Alarm (gäller även för polis och ambulans vid nödsituationer) och 114 14 går till polisen.

    14. Vilka av dessa anser du vara säkra källor? Du kan välja flera svar.

    • Sveriges Radio
    • TikTok
    • Instagram (beror på vem/vilka som är avsändare. Diskutera källkritik!)
    • Krisinformation.se
    • Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
    • Wikipedia

    15. Du behöver söka skydd. Vilket skyddsrum får du använda?

    • Endast det som finns vid min skola/mitt jobb där jag är registrerad som elev/arbetstagare
    • Endast det som finns i huset om jag bor i flerbostadshus
    • Vilket som helst som finns i närheten

    Skyddsrum är bara ett av flera sätt att skydda befolkningen vid fara under höjd beredskap, andra är till exempel utrymning. Det finns också andra möjligheter att söka skydd, till exempel i förstärkta byggnader, i en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

    Skyddsrum

  • Diskutera med stöd av krisspelet Din beredskap

    MSB har tagit fram ett krisspel/diskussionsduk för mer övergripande grupparbete kring beredskap för kris och krig. Eleverna får under 1,5–2 timmar diskutera 12 frågeställningar i fyra områden: någon gång händer det, så påverkas du av en samhällskris, så förbereder du dig och så klarar du en kris. Separat lärarhandledning och elevpresentation samt frågeduken finns digital för utskrift. Dessutom finns en tryckt version av spelplanen att beställa och ingår i bokkassen Klara färdiga.

    Ladda ner digital version av diskussionsduken

  • I praktiken: beredskap inför kris och krig

    Förberedelse

    1. Var finns ditt närmaste skyddsrum? Får man gå till vilket skyddsrum som helst? Får man ta med husdjur?
    2. Gör en lista över viktiga telefonnummer du behöver ha i din telefon och appar som är bra att ha nedladdade, särskilt i en krissituation.
    3. Hur kan du ta del av viktig information om inte telefoner och internet fungerar?
    4. Har du vatten och en krislåda hemma redo? Vad ska den innehålla?

    Handla rätt

    Ett effektivt sätt är att jobba med scenarion och rollspel, kombinerat med en avslutande diskussion där man stämmer av kunskapsinhämtningen. MSB har två scenarioövningar du kan arbeta med i klassrummet:Hur förberedd är du?

     

  • I praktiken: civilt försvar och engagemang

    Du kan bidra till vår frihet

    Hur kan du engagera dig i civilsamhället? Vilka frivilliga organisationer kan vara aktuella? Välj en organisation och läs om den. Vad betyder den organisationen för hur vi i Sverige kan klara en kris?

    Frivilliga försvarsorganisationerVad innebär militärtjänstgöring? Värnplikt från 18 år på Försvarsmaktens webbplats

    Vilka styrkor och förmågor har du som du skulle kunna bidra med?

    Utforska verkligheten

    • Intervjua en äldre släktning om hens beredskap eller erfarenheter av kris/krig och det personliga ansvaret
    • Ta reda på hur ni grannskapet där du bor (hyresvärden/hyreshuset, bostadsrättsföreningen eller byalaget) bidrar till att stärka den gemensamma beredskapen.
    • När man är 18 år kan bli blodgivare. Känner du någon som är det, vad tycker hen om det?
    • Besök eller bjud in någon från försvaret eller frivillig organisation
    • Intervjua en person från en frivillig försvarsorganisation som verkar lokalt eller i kommunen.
      Vad är den personens drivkraft? Vad betyder det för personen att vara engagerad? Vad betyder personens engagemang för andra människor och för samhället i stort?
  • I praktiken: källkritik och psykologiskt försvar

    I broschyren Om krisen eller kriget kommer, kan man läsa uppmaningen Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.

    Diskussionsfrågor kring uppmaningen

    • Varför finns det ett så tydligt budskap?
    • Vad betyder det för dig?
    • Vad är psykologiskt försvar?

    Hur vi lättlurade är vi?

    På nätet finns det oändligt med information och vi måste lära oss att skilja på vad som är sant och vad som kan vara osant. Filmer går att manipulera så att de ser helt trovärdiga ut, så kallad deep-fake. Även IRL är det enkelt att bli lurad om man inte hela tiden är källkritisk.Bli inte lurad  - Myndigheten för psykologiskt försvars webbplatsUpptäck konspirationsteorier - EU-kommissionens webbplats

    Förslag på diskussionsfrågor:

    • Hur tänker du om inlägg/klipp du ser på nätet och deras sanningshalt?
    • Har du sett något inlägg/klipp du ser på nätet som du tror är skapat för att öka vår misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss?
    • Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deep-fake?
    • Hur källkritisk är du?
    • Vad litar du på?
    • Har du någon gång trott att någonting var sant som sedan visade sig vara falskt?
    • Vad är ditt ansvar när du postar i sociala medier?

    Säker källa

    Vad är sant, vad är påhitt eller propaganda och hur vet jag det?

    Leta efter exempel på nätet där du misstänker att innehållet manipulerats. Diskutera hur och varför. Vad var syftet med desinformationen?

    Bra sajter att utgå från:

    EUvsDisinfo.euKällkritik, en filmserie för högstadiet på UR.seGuide till källkritik för lärare på Skolverket.se

    Är du digitalt säker?

    I broschyren Om krisen eller kriget kommer, kan man läsa om hur man kan bidra till att stärka Sveriges motståndskraft genom att hantera information på ett säkert sätt.

    • Har du varit med om att någon har hackat ditt/dina konton på sociala medier, har du haft virus i datorn, eller klickat på något som gjorde att du behövde betala för något som du inte ville ha? Vad hände då?
    • Hur tänker du kring när du använder datorer, telefoner? Har du något tips vad man ska undvika? Hur tänker ni i familjen?
  • I praktiken: demokrati

    Förtroende för myndigheter – en av demokratins grundvalar

    Vilket beredskapsansvar har myndigheter som MSB, Socialstyrelsen, Trafikverket och Myndighetens för psykologiskt försvar?

    Hur kan förtroendet skadas?

    Ett sätt att försöka sabotera ryktet för våra myndigheter kan vara att gå ut med felaktig information: ”vattnet från X-kommunen är giftigt”, ”vallokalen hade stängt så det är ingen idé att gå dit och rösta”.

    Diskutera hur falska rykten kan påverka förtroendet för vår demokrati? Hur kan du ta reda på vad som är rätt och stoppa ryktesspridningen?

  • Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer och diskutera
    • Vad tänker du när du läser broschyren?
    • Vad det något som du blev överraskad av att läsa, i så fall vad var det?
    • På en skala 1-10 (där 10 är mycket säker, och 1 mycket osäker), känner du säker på vad du ska göra i en kris? Vad känner du dig mest säker på, och vad känner du dig mest osäker på?
    • Varför är det viktigt att alla vet vad de ska och kan göra vid en kris? Känner du att din familj vet det? Pratar ni om det? Har ni tittat och pratat om broschyren hemma och sparat den? Har ni gjort några förberedelser hemma, som skapat ett mat- och vattenförråd?

Ladda ner material

Här kan du ladda ner lektionsmaterial på temat krisberedskap. Diskussionsdukar, böcker, ljuddraman och quiz anpassat för högstadie- och gymnasieelever.

Klara färdiga

Ljuddrama, novell och quiz.
För landets alla 16-åringar. 

Svar på frågor som du kan få från dina elever

  • Vad har krisberedskap med 16-åringar att göra?

    Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

  • MSB och landets 16-åringar

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som vi fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

    Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

  • Vad är totalförsvaret?

    Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

    Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

    Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

    Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

    Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

    Läs mer om totalförsvarsplikten

  • Vad är det vi skyddar?

    Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

  • Hur kan jag hjälpa till?

    Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

    Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

  • Om jag känner oro?

    Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

    Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

    Om oro på Krisinformation.se

  • Mönstring, militärtjänst och andra sätt att bidra
Till toppen av sidan