Länsstyrelsepodd ger lokalt och regionalt perspektiv på risker
En uppmaning från MSB är att kommuner och länsstyrelser satsar på den lokalspecifika riskkommunikationen till sina invånare och använder risk- och sårbarhetsanalyserna som underlag för kommunikationen. I Dalarna testar länsstyrelsen poddformatet som ett sätt att popularisera informationen.
Varje poddavsnitt börjar med ett lokalt scenario som följs av ett samtal med experter.
– En berättarröst gör att det blir lite radioteater-stil över det hela. För att levandegöra händelseförloppet blandas berättelsen med lämpliga ljud, säger Maria Nilsson, beredskapssamordnare för civilt försvar, Länsstyrelsen Dalarna.
Även alla medverkande experter kommer från Dalarna. Det kan vara kommunala beredskapssamordnare eller kriskommunikatörer, räddningstjänsten, länsstyrelsen eller från militärregionen.
Två av sex planerade avsnitt är inspelade. Avsnitten har teman som långvarigt elavbrott, totalförsvar, sociala risker, dammbrott samt skyfall, översvämningar och bränder som resultat av klimatförändringar. Avsnitten kommer att finnas tillgängliga till Krisberedskapsveckan i maj.
Omfattande RSA blir lättillgängligt format
Den senaste risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) blev klar 2018. Alla teman är hämtade från den omfattande rapporten på över 150 sidor.
– Med podden vill vi paketera RSA:n på ett bra sätt så att allmänheten känner till vilka risker och samhällsstörningar som finns i Dalarnas län. I podden tar vi upp vad samhället gör och vad du kan göra själv. Kunskaperna gör att de blir bättre på att hantera situationer som dyker upp, säger Maria Nilsson.
Vad har du för tips till andra som vill göra något liknande?
– Våga testa och våga stanna vid det lokala fokuset, säger Maria Nilsson.
För länsstyrelsen är det ett nytt sätt att arbeta med ljud och de lär sig saker hela tiden.
– Ett exempel är att vi i avsnitten frågar några invånare hur de tänker kring scenariot. Till nästa inspelning kommer vi att göra den frågestunden innan studioinspelningen så att experterna kan reflektera kring svaren, säger Maria Nilsson.
Det lokala perspektivet blir viktigt även i marknadsföringen av podden.
– Våra viktigaste kanaler för marknadsföring är kommunerna och de andra krisaktörerna i länet. Att få dem att lägga upp och dela materialet kommer att vara avgörande för vår möjlighet att nå ut, säger Maria Nilsson.
Länsstyrelsen planerar även att ta fram korta trailers för att använda i sociala medier och spånar kring att erbjuda fördjupad information kopplat till programmen på webben, animerad infografik och kanske en chatt under Krisberedskapsveckan.
Poddlyssnandet ökar
För inspelning och framtagning av scenario har länsstyrelsen stöd av en kommunikationsbyrå i Borlänge. Totalkostnaden för sex avsnitt landar på cirka 150 000-200 000 kr. För att hålla kostnaderna nere skriver länsstyrelsen intervjufrågor, tar kontakt med experter och har en egen kommunikatör som agerar programledare.
Flera undersökningar visar att poddlyssnandet ökar i Sverige. Populärast är dokumentärpoddar och kategorin som länsstyrelsens podd ryms inom: samhälle och politik. Podden riktar sig till alla invånare i länet. Men eftersom poddlyssnandet är som allra störst i åldern 18-29 år försöker länsstyrelsen särskilt få med unga vuxnas perspektiv. Avsnittslängden kommer att variera mellan 30 minuter och en timme. Maria Nilsson hoppas att podden ska vara intresseväckande – och såklart leda till att människor blir bättre förberedda.