Därför behövs en krigsorganisation
Statliga myndigheter, kommuner och regioner ska fortsätta bedriva verksamhet så långt som möjligt och i vissa fall även bedriva olika slags verksamheter som inte bedrivs i fredstid även under höjd beredskap och krig.
En del arbetsuppgifter kommer se annorlunda ut och arbetet kan behöva göras under svåra förhållanden. Detsamma gäller också många företag. En bemannad, utrustad och övad krigsorganisation ger bättre förutsättningar för en organisation att upprätthålla sin verksamhet.
Krigsorganisationen ska underlätta för verksamheter på vilka det ställs särskilda krav på i krig. Det kan handla om till exempel en förändrad hotbild, tillkommande eller förändrade uppgifter, att verksamheten är viktig för att samhället ska fungera eller på grund av att verksamheten behövs för att civilbefolkningens nödvändiga behov ska kunna tillgodoses.
Krigsorganisationen ska ha förmåga att uthålligt lösa sina krigsuppgifter vid höjd beredskap och krig. En aktör som har övergått till krigsorganisation ska så långt möjligt fortsätta att bedriva sin ordinarie verksamhet.
Arbetet med att ta fram en krigsorganisation handlar om att på förhand avgöra vilka verksamheter som din organisation behöver prioritera och kunna bedriva vid höjd beredskap, och ytterst krig. Nästa steg är att planera för att anpassa sin organisation i syfte att klara av att genomföra dessa uppgifter, även under mycket svåra förhållanden. I en situation med höjd beredskap är det sannolikt att det inte går att upprätthålla all verksamhet, och att nya uppgifter som inte görs i fredstid tillkommer.
Krigsorganisationens fokus bör därför vara på samhällsviktig verksamhet och uppgifter som tillkommer i höjd beredskap.
En central del i arbetet med att ta fram en krigsorganisation är därför att aktören rangordnar och prioriterar de verksamheter som ska bedrivas under höjd beredskap. I det arbetet kan din organisation utgå från följande frågeställningar:
- Vilka verksamheter är prioriterade att bedriva under höjd beredskap, och mest troliga att behöva förstärka med personal och materiella resurser?
- Vilka verksamheter är mindre prioriterade att bedriva under höjd beredskap?
- Vilka verksamheter kan tillkomma under höjd beredskap?
- Vilka verksamheter behöver inte bedrivas under höjd beredskap, och är mest troliga att kunna flytta personal och materiella resurser från för att förstärka mer prioriterad verksamhet?
Målet för Sveriges civila försvar är att ha förmåga att:
- värna civilbefolkningen
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- upprätthålla en nödvändig försörjning
- bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
- upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar, och bidra till att stärka försvarsviljan
- bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
- med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Formella krav på krigsorganisation för olika aktörer
Kraven skiljer sig åt beroende på vilken organisation det handlar om.
-
Krav på krigsorganisation för statliga myndigheter
Varje myndighet ska i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav. I detta ingår att planera för att myndigheten under höjd beredskap ska fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt, med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt. Myndigheternas planering för totalförsvaret ska ske i samverkan med de statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. Det framgår av 10 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
I 20 § samma förordning slås fast att beredskapsmyndigheter ska planera, öva och utbilda personal och därutöver ha de planer som i övrigt behövs för att under höjd beredskap kunna övergå till krigsorganisation, och planera för att, efter beslut av regeringen, kunna påskynda nödvändiga åtgärder inför höjd beredskap. För beredskapsmyndigheter finns det alltså författningskrav på att ha en krigsorganisation som snarast kan träda i kraft
-
Krav på krigsorganisation för kommuner och regioner
Vid höjd beredskap ska kommuner och regioner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret under rådande förhållanden. Det framgår av 7 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
Kommuner och regioner ska övergå till krigsorganisation vid högsta beredskap enligt 12 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.
Kommuner och regioner ska även ha de planer som behövs för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap, vilket framgår av 4 § förordningen (2006:637) om kommuner och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap, inklusive information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.
-
Krigsorganisation för företag
Det finns inga uttryckliga författningskrav för företag att ta fram och bemanna krigsorganisationer. Näringslivets ansvar regleras främst genom civilrättsligt bindande avtal med offentliga aktörer och som är ett resultat av offentlig upphandling eller auktorisationssystem. Vissa lagkrav kring beredskapsfrågor finns inom särskilda försörjningsområden, till exempel kopplat till beredskapslagring av olja. Lagkraven kan däremot komma att bli fler i takt med att den svenska beredskapen utvecklas.
På MSB:s webbplats finns information och stöd till dig som vill veta mer om företagens betydelse för Sveriges beredskap i kris och krig och information om hur ditt företag kan bli mindre sårbart.
Läs mer
Inriktande dokument
Utöver de krav på krigsorganisation som finns beskrivna ovan finns det också ett antal ytterligare inriktande dokument som är relevanta för arbetet.
Handlingskraft - handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025 är Försvarsmaktens och MSB:s redovisning som nämner krigsorganisation som ett delmål.
MSB:s strategi för försörjningsberedskap beskriver arbetet med krigsorganisation som en del i arbetet med försörjningsberedskap och har målbilden att offentliga aktörers förmåga ska utvecklas 2026-2030. Det omfattar samordning mellan offentliga aktörer.
Strategi för försörjningsberedskap
Överenskommelser mellan MSB och Sveriges kommuner och regioner (SKR) reglerar ersättningen för kommuners och regioners arbete med krisberedskap och civilt försvar. I det arbetet ingår arbete med krigsorganisation och dess bemanning. För regionerna finns även förordning (2023:489) om statsbidrag för hälso- och sjukvårdens beredskap där arbete med krigsorganisation och personalförsörjning är ett av utpekade områden som regionerna kan söka statsbidrag från Socialstyrelsen för. För kommunerna finns även förordning (2023:490) om statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap där krigsorganisation och krigsplacering är ett av de utpekade områdena som kommunerna kan söka statsbidrag från Socialstyrelsen för.
Planeringsinriktning för civil beredskap som MSB tagit fram lyfter upp vikten av att organisationer ar fram och bemannar krigsorganisationer.
Planeringsinriktning för civil beredskap : ett underlag till stöd för fortsatt planering
Stöd under löpande utveckling – vi vill ha er input!
Den här sidan är under utveckling. Vill du bidra till det utvecklade stödet om krigsorganisation eller har ett exempel på ert arbete med er organisations krigsorganisation som du vill dela med dig av så är du varmt välkommen att kontakta oss.
Kontakt
Kontakta oss via e-postaressen totalforsvarsplikt@msb.se
Senast granskad: 19 juni 2024