Bemanna krigsorganisation

Arbetet med att bemanna en krigsorganisation kan inledas med följande arbetsmoment:

• Ta reda på vilken personal som stannar kvar vid arbetsplatsen vid höjd beredskap och krig, och vilken personal som inte gör det till följd av att de är krigsplacerade hos annan aktör.
• Identifiera nyckelpersonal, det vill säga personal med nyckelkompetens för krigsorganisationens uppgifter.
• Utifrån analysen av vilken verksamhet som ska fortsätta bedrivas vid höjd beredskap, planera för och hur personalresurser ska disponeras för att förstärka den prioriterade verksamheten.
• Identifiera luckor och personalbrister i organisationens verksamheter och analysera behovet av extraresurser för att öka uthålligheten eller tillföra kompetenser, till exempel genom samverkan med utbildade frivilliga och frivilliga försvarsorganisationer.

Förbered eventuella personalförstärkningar

Myndigheten, kommunen eller regionen bör analysera om de verksamheter som behöver bedrivas vid höjd beredskap kan utföras med egen personal. Det inkluderar personal som kan omfördelas från delar av verksamheter som inte ska fortsätta bedrivas vid höjd beredskap, eller som prioriteras ner i förhållande till det som ska bedrivas. I arbetet bör organisationen också ta hänsyn till risken att delar av personalen inte kan ta sig till arbetet av olika anledningar, vilket kan resultera i personalbortfall.

Om den egna personalen inte räcker till och det behövs personalförstärkningar utifrån, bör organisationen förbereda detta genom att uppskatta behovet av personal, vilken kompetens eller utbildning som behövs och var dessa personer primärt ska nyttjas. En sådan planering kan fungera som underlag om myndigheten, kommunen eller regionen behöver externt stöd. För att säkerställa att det fungerar att använda externt stöd bör organisationen därför också upprätta planer, rutiner eller checklistor för hur detta ska ske, och öva dessa med den tilltänkta resursen. Tänk också på att förstärka fackkunnig personals uthållighet genom att föra över kompetens på fler i organisationen.

Externt stöd kan komma från olika håll, exempelvis genom ett så kallat frivilligavtal efter utbildning och medlemskap hos en frivillig försvarsorganisation. Förstärkning kan också ske genomlån av personal inom den offentliga sfären, det vill säga mellan myndigheter, regioner eller kommuner.

Planera för personalbortfall

Att planera för personalbortfall i delar av den samhällsviktiga verksamheten är grundläggande delar i organisationens arbete med kontinuitetshantering. Det är lika relevant för fredstida störningar som för krigsorganisationens personalbehov i händelse av höjd beredskap och krig.

En viktig del i att bemanna sin krigsorganisation handlar om att planera för att kunna omfördela personal för att hantera de mest prioriterade uppgifterna. Beroende på läget i samhället så kan det vara svårt för personalen att till exempel ta sig till jobbet. Detta behöver ni ta med i planeringen.

Exempel på frågor att planera inför:

• Hur allvarliga kan konsekvenserna bli för verksamheten vid ett större personalbortfall?
• Vilka verksamheter resulterar i mest allvarliga konsekvenser om de inte kan upprätthållas?
• Hur påverkas konsekvenserna över tid? Dvs. om störningen blir långvarig.
• Är någon av verksamheterna särskilt sårbara för personalbortfall?
• Är det möjligt att tillfälligt omplacera personal till de mest prioriterade uppgifterna? Har de kompetensen som behövs för uppgiften?
• Finns det några uppgifter (verksamheter) kräver specialistkompetens? Hur ser ni till att överföra sådan nyckelkompetens till andra i organisationen?
• Har ni säkerställt att personalen som eventuellt behöver omplaceras får eller har rätt kompetens och förutsättningar för arbetsuppgiften?
• Kan vissa arbetsuppgifter genomföras av färre personer än i vanliga fall
• Hur hanterar ni ett långvarigt bortfall av personal?
• Vilken möjlighet och förmåga har ni till att begära och ta emot stöd från andra aktörer?

Läs mer om personalbortfall

Under pandemin tog MSB fram ett planeringsstöd för bortfall av personal, varor och tjänster som bygger på det stöd MSB tillhandahåller för samhällsviktig verksamhet och kontinuitetshantering. Det ger bra vägledning i frågeställningar att fundera över kopplat till att planera för personalbortfall i hela eller delar av den samhällsviktiga verksamheten.

Planeringsstöd för bortfall av personal, varor och tjänster

Tjänstgöringsskyldighet vid höjd beredskap och allmän tjänsteplikt

Anställda ska enligt anställningsavtalet tjänstgöra vid sina arbetsplatser såväl i fredstid som vid höjd beredskap. Det ordinarie anställningsavtalet fortsätter alltså att gälla även i höjd beredskap eller krig. Tjänstgöringsskyldigheten kan skärpas genom beslut om allmän tjänsteplikt, med skarpare regler för dem som omfattas.

Regeringen kan vid höjd beredskap föreskriva om allmän tjänsteplikt. En individ omfattas bara av allmän tjänsteplikt om det därutöver finns ett beslut som omfattar individen. Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den totalförsvarspliktige:

1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,
2. tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller
3. utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer

Den som omfattas av allmän tjänsteplikt kan dömas till böter eller fängelse om plikten inte efterlevs, och får inte säga upp sig. Detta regleras genom lagen (1994:1809) och förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt.

Krigsplacering av anställda

Anställda som är krigsplacerade för att tjänstgöra hos någon annan aktör ska lämna sina ordinarie arbetsgivare vid höjd beredskap. Det kan exempelvis vara med värnplikt för tjänstgöring hos Försvarsmakten, med civilplikt för tjänstgöring inom en samhällsviktig verksamhet, eller med allmän tjänsteplikt hos en offentlig aktör genom ett så kallat frivilligavtal. Det senare gäller personer som är rekryterade och utbildade av en frivillig försvarsorganisation.

Enligt lagen om totalförsvarsplikt avser ”krigsplacering” den placering som görs av totalförsvarspliktiga med värnplikt eller civilplikt. Sedan ett antal år tillbaka har dock begreppet krigsplacering också kommit att syfta till planeringsåtgärden att registrera dels frivilliga med frivilligavtal, dels anställda hos Plikt- och prövningsverket, vilken har kommit att kallas ”krigsplacering utifrån anställningsavtalet”.

Av 11 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap framgår att personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får krigsplaceras med stöd av anställningsavtalet.

Krigsplacering utifrån anställningsavtalet är en planeringsåtgärd som handlar om var personer som kan tjänstgöra hos flera olika arbetsgivare ska arbeta under höjd beredskap. Det rör sig alltså om en annan typ av krigsplacering än värnplikt och civilplikt. Till skillnad från krigsplacering med värnplikt eller civilplikt innebär krigsplacering utifrån anställningsavtalet ingen tjänstgöringsskyldighet. Den följer istället med anställningsavtalet och skärps vid eventuellt beslut om allmän tjänsteplikt.

Vid höjd beredskap kan arbetsskyldighetens ram utvidgas i samband med att arbetstidsförordningen (1982:901), arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) och kollektivavtal för krigs och beredskapstillstånd börjar gälla. Det medför bland annat utvidgade möjligheter att tillfälligt omplacera medarbetare.

Organisationen bör även ha en planering för personal som eventuellt inte krigsplaceras.

Krigsplacering av personal utifrån anställningsavtalet hos privata arbetsgivare

Innan ett företag kan krigsplacera anställda behöver därför en offentlig aktör ha gjort bedömningen att företaget är viktigt för totalförsvaret, och Plikt- och prövningsverket vill ta del av den bedömningen innan de gör en disponibilitetskontroll.

Process för krigsplacering

Myndigheten, kommunen, regionen eller företaget som har identifierat ett behov av att krigsplacera viss personal utifrån anställningsavtalet bör följa följande steg:

• Kommunicera med de fackliga organisationerna och medarbetare.
• Gör disponibilitetskontroll.
• Samråd med annan aktör om var en viss person ska vara krigsplacerad.
• Fatta beslut om krigsplacering av personalen.
• Meddela Totalförsvarets plikt- och prövningsverk som registrerar krigsplaceringen.
• Meddela varje person skriftligen om beslutet och dess innebörd.
• Genomför regelbunden översyn, som minst årligen men kan behöva ske oftare beroende på personalomsättning.
• Utbilda och öva personal i krigsorganisationen

Stöd under löpande utveckling – vi vill ha er input!

Den här sidan är under utveckling. Vill du bidra till det utvecklade stödet om krigsorganisation eller har ett exempel på ert arbete med er organisations krigsorganisation som du vill dela med dig av så är du varmt välkommen att kontakta oss.

Kontakt

Kontakta oss via e-postaressen totalforsvarsplikt@msb.se