Utgångspunkter

Sveriges civila beredskap handlar om förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Förmågan skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Alla som bor i Sverige har ansvar för beredskapen.

I länken nedan finns bra och övergripande information som guidar dig till kunskap om vårt beredskapssystem. Där finns också länkar till webbutbildningar som du kan gå för att öka din kunskap.

Det svenska civila beredskapssystemet

Sen 1 oktober 2022 har vi ett nytt beredskapssystem. På vår webbplats finns samlad information samt illustrationer om det. Där finns också en presentation som är fri att använda om du vill berätta om beredskapssystemet.

Läs mer på msb.se/strukturreform

Regeringen har en strategisk roll vid krishantering, och har det geografiska områdesansvaret på nationell nivå. Regeringen ska säkerställa en effektiv krishantering genom att bland annat underlätta myndigheternas och andra berördas hantering av situationen.

Regeringen ska också kommunicera med allmänhet och media och hålla kontakten med andra länder, EU och andra internationella aktörer som i olika avseenden kan beröras av en allvarlig händelse i Sverige. Regeringen och Regeringskansliet har flera strukturer för att alltid vara förberedda för att kunna hantera större kriser av olika slag.

Mer info finns på Regeringskansliets webbplats:

Regeringskansliets krishantering

Regeringskansliets arbete med nationell säkerhet

Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (FHS/CTSS) har haft i uppdrag av MSB genom projektet för vidareutveckling av Gemensamma grunder, att ta fram texter och tolkningar kring sektorsansvariga myndigheters generiska roll, ansvar och mandat vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Fokus är på de unika – men gemensamma – uppdragen som tillkommer en generisk sektorsansvarig myndighet.

Tolkningarna som görs i texterna är, om inget annat framgår, FHS/CTSS egna. Innehållet i dokumentet ska inte ses som styrande och inte är att jämställa med till exempel ett förordningsmotiv eller propositionstext.

Syftet med dokumentet är att det ska utgöra ett underlag för fortsatt arbete och diskussion kring sektorsansvaret och kan förhoppningsvis bidra till att skapa samsyn kring flera aspekter mellan aktörer inom civil beredskap.

FHS-CTSS - Sektorsansvariga myndigheter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap

FHS-CTSS – Bildspel sektorsansvariga myndigheter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap

Här finner du illustrationer över strukturen i modellen för inriktning och samordning på central nivå. Modellen rör hanteringen av tvärsektoriella frågor som inte hanteras av en sektorsmyndighet eller geografiskt områdesansvarig aktör. Forumen i modellen är de som MSB är värd för utifrån sitt samordnande uppdrag.

Under hösten 2024 kommer materialet kompletteras med ett beskrivande PM och flyttas till nivån arbetssätt i ramverket.

Illustrationer över strukturen i modellen för tvärsektoriell inriktning och samordning på central nivå

Faktablad: Modellen för inriktning och samordning på central nivå

Här finner du en sammanfattning av de centrala reglerna inom krisberedskap och civilt försvar samt andra regler som är relevanta inför och vid hanteringen av samhällsstörningar. Här finns lagar och förordningar inom lagstiftningsområden som till exempel civilt försvar, krisberedskap samt ordning och säkerhet.

På vår webbplats kan du läsa mer om gällande regler

Här kan du läsa om målen för svensk krisberedskap och civilt försvar samt vad som menas med civil beredskap, totalförsvar och geografiskt områdesansvar.

Det svenska civila beredskapssystemet

Arbetet med krisberedskap och civilt försvar ska bidra till individens och nationens säkerhet. I denna Powerpoint kan du läsa mer om värden som ska skyddas, samhällets skyddsvärden. De är i grunden likvärdiga och utgångspunkten är därför att de inte ska viktas sinsemellan. Beroende på sammanhanget kan de behöva prioriteras på olika sätt.

Presentation om skyddsvärdena

Syftet med teknik och digitala verktyg är bland annat att underlätta beslutsfattande genom att samla olika informationskällor, möjliggöra datainsamling och göra data tillgängliga så att olika aktörer kan tolka och analysera informationen på ett sådant sätt att den stödjer beslutsprocessen.

Läs mer om teknik och digitala verktyg

De olika nivåerna i ramverket ska så långt som möjligt ta hänsyn till vetenskap och beprövad erfarenhet inom området samverkan och ledning. Ett fundament som ska beskriva och – så långt det är möjligt – hänvisa till validerad kunskap inom området samverkan och ledning. Vetenskaplig kunskap tas fram med hjälp av studier som följer vetenskapliga metoder. Beprövad erfarenhet är kunskap som har används under lång tid och därmed blivit prövad.

Aktuell forskning inom området till MSB-finansierad forskning

Nedanstående publikationer är skrivna på uppdrag av MSB och beställdes under förarbetet till det som blev projektet Gemensamma grunder – vidareutveckling.

FOI (2020) Samverkan och ledning i gråzon – En identifiering av behov och verktyg

FHS Samverkan och ledning – Utmaningar och behov vid de svåraste påfrestningarna

Vidareutvecklingen av Gemensamma grunder och uppbyggnaden av ramverket ser kontinuerligt över hur arbetet i NATO kopplar till det civila beredskapsarbetet i Sverige. Vill du själv lära dig mer så kan vi tipsa om denna grundläggande kurs:

Nato och civil beredskap – en introduktion (webbkurs)