Beredskapslager
Beredskapslager kan vara förråd av produkter, till exempel livsmedel eller reservdelar, som lagras för att kunna användas vid nationella kriser eller krigssituationer.
Ofta när man talar om beredskapslager så menas den typen av stora statliga lager som byggdes upp i Sverige under andra världskriget: en byggnad eller ett bergrum fullt med saker som kan plockas fram om något händer.
Denna typ av beredskapslager avvecklades efter en rad politiska beslut i början av 2000-talet. Besluten togs bland annat mot bakgrund av en förändrad hotbild på 90-talet efter kalla krigets slut samt Sveriges inträde i EU:s inre marknad.
Lagren med livsmedel, råvaror och andra produkter avvecklades, liksom andra beredskapsförberedelser som inte längre ansågs meningsfulla. Vissa beredskapsförmågor har dock upprätthållits, till exempel vad gäller skyddsrum, reservfunktioner inom radio och tv, elförsörjningen och inom elektroniska kommunikationer.
Ansvarsprincipen
Generellt gäller ansvarsprincipen som gäller för krisberedskapen i Sverige även för beredskapslager – det vill säga att den som har ansvar för något i vardagen har det även vid en kris, och måste säkerställa sina försörjningskedjor. I några fall görs undantag från detta. Hur det hanteras avgörs från område till område utifrån förutsättningarna i olika sektorer.
Läkemedel och sjukvårdsmateriel
Idag har vårdgivarna, ofta regioner men även privata och kommunala, ansvar för att försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmateriel till sjukhus och andra vårdenheter fungerar. Dessutom ska regionerna planera för katastrofmedicinsk beredskap, vilket inkluderar försörjning av medicinteknisk utrustning, utrustning till personal, förbrukningsmateriel och läkemedel.
Några statliga myndigheter har vissa beredskapslager. Folkhälsomyndigheten ansvarar för beredskapslagring av smittskyddsläkemedel för influensapandemier och smittsamma sjukdomar, som antivirala läkemedel och antibiotika. Socialstyrelsen förvaltar ett beredskapslager av läkemedel och sjukvårdsmateriel, till exempel sängar, reservelverk och ventilatorer.
Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har sett över hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. I sitt slutbetänkande har utredningen föreslagit hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera sådana händelser långsiktigt bör utvecklas.
Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap på regeringens webbplats
Livsmedel
Det sker idag ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige, och det finns inget utpekat ansvar på en statlig myndighet att säkerställa tillgången till livsmedel.
Livsmedelsverket samordnar nationell kris- och beredskapsplanering av dricksvatten- och livsmedelsförsörjning efter primärproduktion. De stödjer ansvariga aktörer i deras planering av att kunna erbjuda mat och vatten oavsett samhällsstörning.
Livsmedelsberedskap - vad är det? På Livsmedelsverkets webbplats
Drivmedel
Sverige har genom internationella avtal med IEA och EU åtagit sig att hålla drivmedelslager motsvarande 90 dagars import av olja för att klara av störningar på världsmarknaden. Detta sköts inom den ordinarie försörjningskedjan, det vill säga att lagren finns som reserver hos vissa aktörer. Energimyndigheten kontrollerar sedan att aktörerna sköter lagren och alla kostnader tas ut från slutförbrukare.
MSB:s roll
I dag har inte MSB något uppdrag att hålla beredskapslager. MSB har dock förstärkningsresurser samt ger stöd till andra aktörer i kontinuitetshantering. MSB arbetar även med att bygga upp civilt försvar i Sverige. I detta ingår bland annat att stärka samarbetet mellan privata och offentliga aktörer för att bygga en försörjningsberedskap för kriser och krig.
Det svenska civila beredskapssystemetSamlat stöd till företag
Förstärkningsresurser och logistik
MSB har förstärkningsresurser inom området räddningstjänst, nationella förstärkningsresurser samt för internationella insatser. De används för skogsbrandsbekämpning, översvämningar, oljeutsläpp, kemiska-, biologiska och nukleära utsläpp, sök och räddning, samverkan och ledning samt för värdlandsstöd. Det finns även viss skyddsutrustning för frivilliga försvarsorganisationer.
Kontinuitetshantering
MSB stöder aktörer med metoder och verktyg för kontinuitetshantering, att planera för att upprätthålla verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för. Till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når fram eller om man drabbas av ett strömavbrott.