Befolkningsskydd/skydd av civilbefolkningen
Vid ett angrepp på Nato kan svenskt territorium komma att utsättas för bekämpning med exempelvis robotar, drönare, bomber eller liknande. Befolkningsskydd/skydd av civilbefolkningen innebär att minska konsekvenserna av dessa angrepp.
För att göra detta pågår ett arbete med att stärka de delar som skyddar oss vid ett angrepp såsom:
- varning/varningssystem
- utrymning samt inkvartering
- skyddsrum
- andra former av fortifikatoriskt skydd
- räddningstjänst under höjd beredskap
Varningssystem är en förutsättning för olika skyddsåtgärder. Utomhusvarning och VMA via radio/TV/SMS är delar av systemet.
Via dessa kan befolkningen få information om att exempelvis omedelbart ta skydd vid ett flyglarm eller att informera befolkningen om andra åtgärder som utrymning eller uppmaning att stanna inomhus.
Det finns två grupper av skyddsåtgärder:
- Det ena är att fysiskt ta skydd. Detta kan göras i skyddsrum eller helt enkelt bara genom att lägga sig ner i anslutning till något stabilt objekt eller i en grop.
- Det andra är att flytta människor från ett farligt område till en annan plats där risken för angrepp är mindre.
Vilka åtgärder som ger bäst skydd kan variera. Dessutom behöver man vara medveten om att samhället även fortsättningsvis behöver fungera. Många människor kommer att vara krigsplacerade på olika platser i totalförsvaret och i vissa fall kommer dessa inte att vara aktuella att utrymma.
Många olika aktörer har ansvar om exempelvis en utrymning ska göras. Länsstyrelser, regioner och kommuner (inklusive räddningstjänsten) har viktiga roller tillsammans med bland andra polis och frivilliga.
Om det finns kommunala trygghetspunkter kan dessa vara viktiga stödfunktioner.