Det handlar om livet – nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Psykisk ohälsa, suicid och suicidförsök är ett stort samhällsproblem och den kommunala räddningstjänstens insatser vid larm om risk för suicid ökar. Antal räddningsinsatser till suicid eller suicidförsök var nästan 3000 under år 2023 och det finns samtidigt ett mörkertal där avsikten är okänd. Nu finns en ny vägledning om suicidprevention för kommunal räddningstjänst.
MSB medverkar i olika regeringsuppdrag och andra arbeten inom området psykisk hälsa och suicidprevention. En ny nationell strategi har beslutats av regeringen, MSB har tagit fram en vägledning om suicidprevention för kommunal räddningstjänst och ett regeringsuppdrag om att fortsätta samordna, stödja och följa upp strategin har kommit in till myndigheten.
– I januari tog MSB emot ytterligare ett regeringsuppdrag inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Arbetet följer på vårt deltagande i arbetet med att ta fram en nationell strategi och som en fortsättning på arbetet med en vägledning om suicidprevention för kommunal räddningstjänst, berättar Anders Edstam, chef för enheten för inriktning av skydd mot olyckor på MSB.
Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention
I januari 2025 presenterade regeringen en tioårig nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (se länk nedan). Strategin berör stora delar av samhället. MSB fokuserar främst på vårt ansvarsområde att stödja kommunal räddningstjänst. Här hittar vi två specifika prioriteringar i strategin inom ett delområde som heter stärkt suicidpreventivt arbete:
- Samordna insatserna vid akuta suicidala händelser.
Här nämns särskilt ett behov av att ”arbeta för att aktörer som involveras vid larm om akuta suicidala händelser har god kompetens, ett gott bemötande och gemensamma arbetssätt, exempelvis larmcentral, polis, ambulanssjukvård, psykiatriska vårdresurser och kommunal räddningstjänst.”
- Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet.
Här beskrivs behov av att ”öka kunskapen och kompetensen om riskgrupper, tecken på suicidrisk och bemötande hos de som i sin yrkesutövning kan möta personer med suicidrisk, exempelvis personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola samt larmoperatörer, poliser, ambulanspersonal och personal i kommunal räddningstjänst.”
Vägledning om suicidprevention för kommunal räddningstjänst
I väntan på att den nationella strategin skulle beslutas inledde MSB, med stöd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ett antal räddningstjänstorganisationer, ett arbete med att ta fram en vägledning. Behovet framkom tydligt i en analys som gjordes som en del i regeringsuppdraget med den nationella strategin.
Vägledningen innehåller en beskrivning av begrepp, myter, statistik, ansvarsfrågor och samverkan, utbildning samt ett kort avsnitt om förebyggande suicidprevention. Dessutom finns exempel på arbetssätt, erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer med att arbeta suicidpreventivt från fyra räddningstjänstorganisationer. Det finns också ett avsnitt med lästips och ytterligare fördjupning.
– I behovsanalysen som MSB gjorde under 2023 framkom att det finns variationer i hur ofta räddningstjänsten åker på larm vid risk för suicid, vilka larm de åker på, utbildningsbakgrund hos personalen samt hur det operativa arbetet och samarbetet på plats bedrivs. Dessutom arbetar räddningstjänstorganisationerna olika i det förebyggande arbetet med samhällsplanering som exempelvis fysiska hinder mot suicid vid riskutsatta platser och analyser av var dessa platser finns, fortsätter Anders Edstam.
MSB2546, 2025
Vägledningen Suicidprevention för kommunal räddningstjänst innehåller ett riktat kunskapsstöd, förtydliganden av ansvarsfrågor och samverkan samt understryker vikten av utbildning. Den innehåller även...
Risk för suicid – är det en räddningsinsats enligt LSO?
Mycket av fokus i vägledningen hamnar på diskussionerna kring ifall larm om risk för suicid är en räddningsinsats enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) eller inte. LSO har tydliga undantag gällande insatser som rör hälso- och sjukvård. Vägledningen tydliggör bland annat att det inte har någon betydelse om händelsen är avsiktlig eller oavsiktlig för om räddningsinsats ska inledas, att suicid inte är en separat händelsetyp utan en bakomliggande orsak till många olika händelser samt att ett proaktivt förhållningssätt bör gälla när det är en larmsituation med osäkerhet kring vad som har skett.
Samverkan mellan blåsljusmyndigheter
Larm vid risk för suicid är ofta ett samverkanslarm mellan räddningstjänst, polis och ambulans. Även larmoperatörer är en viktig aktör. Särskilt när det är den självmordsnära personen som larmar. Aktörerna verkar parallellt och utifrån olika lagstiftningar. Med rätt utbildning och övning kommer aktörerna kunna stötta varandra i en akut situation vid risk för suicid. Till exempel behöver räddningstjänstpersonal som är först på plats och etablerat kontakt med en självmordsnära person inte byta till en polis som kommer fram senare. Räddningstjänsten kan även bistå polis och sjukvård även om de inte har det huvudsakliga ansvaret vid en suicidhändelse eller om förhållandena är oklara. Möjligheten finns även för räddningstjänsten att, efter överenskommelser med regionerna, åka på dessa typer av händelser. De utför då ett hälso- och sjukvårdsuppdrag med exempelvis ett första omhändertagande i väntan på ambulans (IVPA), men detta sker då inte inom ramen för LSO.
Utbildning
Utbildning och övning av räddningstjänstpersonal är ytterligare en viktig fråga som lyfts i vägledningen. Detta för att räddningstjänstens personal ska ha förmåga att arbeta och samverka suicidpreventivt i en god arbetsmiljö. Björn Sund, handläggare på MSB som arbetat med vägledningen, gick en dags utbildning i akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP) ihop med studenter på Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer (RUB) i Revinge.
– Det var en av de mest givande utbildningarna jag gått. Kompetensen hos de som höll kursen var hög och kunskapen de förmedlade kändes livsviktig. Jag förstår verkligen behovet av utbildning hos räddningstjänstens personal för att känna trygghet när man ska hantera dessa larm, säger Björn Sund.
Vad gör MSB nu?
MSB fick under januari ett regeringsuppdrag som pågår fram till och med 2028. MSB kommer att medverka i det fortsatta arbetet med att samordna, stödja och följa upp nationella strategin. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har huvudansvar för uppdraget, men MSB kommer vara delaktiga och utforma åtgärder inom vårt ansvarsområde. Allra närmast kommer en handlingsplan att utformas.
– Vi kommer att sprida vägledningen på olika sätt för att nå räddningstjänsterna. Sedan kommer en webbutbildning i MSB:s fortbildningstjänst att utvecklas. Den beräknas vara klar under 2026. På längre sikt kommer fler aktiviteter att ske och det är det vi ska arbeta fram tillsammans med 27 andra myndigheter som ingår i uppdraget, säger Björn Sund.