Ökad takt och förmågeutveckling inom samtliga delar av målet för det civila försvaret
MSB:s uppdrag att årligen göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret, med utgångspunkt i målet för det civila försvaret, är nu överlämnat till regeringen. Bedömningen ger en god bild över förmågan inom det civila försvaret och är ett viktigt underlag för regeringen, bland annat som underlag för regeringens årliga resultatredovisning och myndighetsstyrning.
Sammantaget visar förmågebedömningen att det skett ett påtagligt skifte i uppbyggnad av det civila försvaret, sedan redovisningen för ett år sedan. Myndigheterna och aktörer inom myndigheternas ansvarsområden har tydligt ökat takten i sitt beredskapsarbete. Förmågan har utvecklats inom samtliga delar av målet för det civila försvaret och i samtliga sektorer, dock i varierande grad.
- Förmågebedömningen visar tydligt att det civila försvaret utvecklas i rätt riktning. Krigets krav utgör nu de dimensionerande planeringsförutsättningarna och det är ett ökat fokus på åtgärder som ger effekt och ökar vår motståndskraft. Nu ska vi, tillsammans med alla aktörer i det civila försvaret, ta det vidare och öka tempot ett snäpp till, säger Mikael Frisell, generaldirektör MSB.
Ungefär hälften av alla åtgärder som redovisats i myndigheternas underlag har varit direkt förmågehöjande och får direkt effekt på fältet. Myndigheternas analyser, utredningar och planering har det senaste året tagit hänsyn till behoven i samhället och hos befolkningen i högre utsträckning än tidigare. Det sker ett skifte från att myndigheterna främst fokuserat sina insatser mot att utveckla den interna organisationsberedskapen till att nu även vidta åtgärder för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner samt åtgärder för befolkningens möjligheter att leva och verka under höjd beredskap.
Därtill har kunskapen och förståelse för det militära försvarets behov ökat hos aktörer inom det civila försvaret. Näringslivet har i ökad omfattning engagerats och aktivt deltagit i utvecklingen av det civila försvaret, jämfört med tidigare.
Beredskapsåtgärder
Här är några exempel på beredskapsåtgärder som har vidtagits för att utveckla förmågan inom det civila försvaret:
- Höjd beredskap och krigets krav används i större utsträckning som utgångspunkt för analyser och beredskapsplanering, vilket är en tydlig skillnad jämfört med tidigare, när aktörernas beredskapsarbete ofta utgick från fredstida kriser.
- Direkt förmågehöjande åtgärder som ökat är allt från investeringar i robusthetshöjande åtgärder och utveckling och implementering av ny teknik till inköp av varor för beredskapslager, tecknande av avtal som gäller under höjd beredskap samt rekrytering, utbildning och övning av personal.
- En utveckling har också skett hos kommuner, men det är stor spridning i graden av utveckling mellan olika kommuner. MSB:s bedömning är också, utifrån det som redovisas i myndigheternas underlag, att fler privata företag har hörsammat krigets krav, jämfört med tidigare.
- Myndigheters interna organisationsberedskap har stärkts under året. Till exempel har förmågan till larm och uppstart utvecklats, inte minst genom införandet av TiB-funktioner (tjänsteman i beredskap) hos fler myndigheter. Fysiskt skydd i myndigheters egna kontorslokaler har stärkts, och krigsorganisationsarbete samt arbete med säkra och robusta kommunikationer för ledning och samverkan har tagit steg framåt.
- Vidare har flera centrala myndigheter genomfört viktigt förutsättningsskapande arbete som kan stärka kommunernas förmåga på sikt, till exempel avseende vattentankar, kemikalier för vattenrening, fältkök, frystorkade livsmedel, eller reservkraft, batterilösningar och ö-driftsförberedande åtgärder.
- Flera sektorer har tagit initiativ till arbeten för att länka samman olika sektorer och behov. Ett exempel är den nationella kartläggningen av drivmedelsbehovet inom det civila försvaret. Ett annat är det samarbete som har inletts med fokus på det behov av omlastningsplatser för tunga transporter som olika aktörer har.
- Därtill har civilområdenas arbete tagit steg framåt under 2024, vilket framförallt har resulterat i ökad samverkan, analyser och kartläggningar samt planering på högre regional nivå. Samtidigt finns det fortsatt utvecklingspotential.
Samtidigt som det händer mycket inom det civila försvaret visar förmågebedömningen att det är mycket arbete kvar att göra. Det finns fortfarande stora utvecklingsbehov för att kunna uppnå samtliga delar av målet för det civila försvaret.
Om uppdraget
Redovisningen har tagit sin utgångspunkt i målet för det civila försvaret som riksdagen beslutade om i försvarsbeslutet för perioden 2021–2025 och består av en samlad bedömning, en bedömning per del i målet för det civila försvaret samt en bedömning av förmågan inom respektive beredskapssektor. Bedömningen bygger på omfattande underlag från beredskapsmyndigheterna och från sektorsansvariga myndigheter.