Effektivare tillsammans med Gemensamma grunder
Samverkan vid samhällsstörningar kan vara utmanande. Vi kan vara helt oförberedda på den aktuella händelsen. Hanteringen kännetecknas ofta av tidspress, osäkerhet, resursbrist och medialt tryck. Ett stort antal aktörer kan vara involverade i hanteringen, en del av dem är vana vid att samverka med varandra, andra inte.
I den här situationen är det särskilt viktigt att förstå varandras roller och perspektiv, använda ord och uttryck med samma betydelse och följa liknande rutiner och arbetssätt. Då får alla involverade bättre förutsättningar för att arbeta så effektivt som möjligt. MSB:s nylanserade ramverk Gemensamma grunder innehåller verktygen för att stärka vår förmåga att tillsammans hantera samhällsstörningar.
Framtaget i bred samverkan
Gemensamma grunder lanserades första gången 2014. Konceptet har nu vidareutvecklats till ett normerande ramverk för ledning och samverkan som gör det lättare att förbereda sig för, och att tillsammans hantera, samhällsstörningar i fredstid och under höjd beredskap. Det är resultatet av ett treårigt nationellt utvecklingsarbete där MSB samarbetat och samskapat materialet med ca 60 aktörer från lokal, regional, högre regional, central och nationell nivå i Sveriges civila beredskapssystem.
– De som varit med i branschen länge minns vilken resa det var att införa det ursprungliga konceptet i våra respektive län, minns Andreas Lundberg, biträdande försvarsdirektör vid Länsstyrelsen i Östergötland som deltagit i projektets strategiska inriktningsgrupp. Det tog flera år att förankra och nå acceptans för förändringen, men resultatet har blivit väldigt lyckat.
Lina Ringberg, beredskapssamordnare i Malmö Stad, har deltagit i projektets referensgrupp säger att:
– Det kommer krävas ett aktivt arbete att gå igenom ramverket med samverkande aktörer på både lokal och regional nivå för att bedöma hur en implementering kan genomföras. Det är viktigt att se detta som en utveckling som sker över tid. Särskilt i organisationer som kommunen med ett stort antal anställda och en bredd av verksamheter.
Bildtext: Andreas Lundberg, biträdande försvarsdirektör vid Länsstyrelsen i Östergötland (Foto: Länsstyrelsen Östergötland) samt Lina Ringberg, beredskapssamordnare i Malmö Stad (Foto: Malmö Stad)
Ramverket förenklar och ger konkret stöd
Ramverket förenklar samverkan, gör det enklare att dela lägesbilder och annan information, samt stärker förmågan att åstadkomma aktörsgemensam inriktning och samordning vid samhällsstörningar. Ramverket ger konkret stöd för hur vi ska arbeta effektivt tillsammans, även i ett stressat läge. Andreas Lundberg betonar att ramverket ger länsstyrelserna verktyg för att kunna lösa ett av sina kärnuppdrag ”främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer”.
– Länsstyrelserna är beroende av att alla aktörer vi samverkar med inom länen och civilområdena har ett gemensamt förhållningssätt till hur samhällsstörningar ska hanteras, säger Andreas Lundberg.
Ramverket är uppbyggt i olika webbaserade moduler:
- Utgångspunkter handlar om förutsättningarna vi verkar inom, dvs. lagar och regler, hur beredskapssystemet är uppbyggt, målen för totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap och tekniska förutsättningar.
- Den konceptuella grunden innehåller definitioner och fördjupningar av viktiga begrepp för att skapa förutsättningar för ett aktörsgemensamt språk. Den är också en grund för utveckling och förståelse inom de andra områdena i ramverket och bidrar till en röd tråd mellan ramverkets nivåer.
- Förhållningssätt beskriver sätt att tänka som påverkar våra resonemang, attityder och agerande, till exempel genom att skapa helhetssyn och förståelse för varandras perspektiv.
- Modulerna ”Arbetssätt” samt ”Checklistor och mallar” innehåller konkreta förslag på hur en samhällsstörning kan hanteras, med strukturer, processer och checklistor för specifika situationer. Här finns till exempel information om processer för aktörsgemensam inriktning och samordning och samlad lägesbild.