Undersökning om allmänhetens reaktioner efter skarpa krigsuttalanden
I samband med Folk och Försvars rikskonferens i början av januari fick uttalanden om den militära hotbilden mot Sverige stor spridning i media. MSB har undersökt hur dessa påverkade allmänheten.
Många människor reagerade på medierapporteringen om att det kan bli krig i Sverige och hörde därför av sig till MSB och ställde frågor om hemberedskap, skyddsrum och hotbild. Efterfrågan på broschyren "Om krisen eller kriget kommer" ökade markant och hade 25 000 nedladdningar under ett par dagar, något som kan jämföras med ett 50-tal nedladdningar en vanlig dag.
För att få veta mer om hur uttalandena har påverkat människors beteende och förhållningssätt till beredskap, lät MSB undersökningsföretaget Attityd göra en webbenkät bland drygt 1 000 personer. Resultatet visar bland annat att 33 procent kände en ökad oro och att var tredje person har börjat fundera mer på sin egen hemberedskap.
Liten påverkan
Resultatet visar att många människor påverkades av uttalandena men inte så mycket som det kunde verka i medias rapportering kring reaktionerna.
- Totalt 33 procent svarade att de kände en ökad oro i mycket stor/stor utsträckning som en följd av medierapporteringen.
Fler kvinnor, 42 procent, än män, 23 procent. - Drygt 60 procent uppger att deras oro inte har påverkats.
- Totalt 30 procent uppger att de känner ett ökat engagemang för Sveriges beredskap, men 67 procent uppger att engagemanget inte har påverkats.
Reaktioner efter krigsutbrottet 2022
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 genomförde MSB en motsvarande undersökning för att se hur krigsutbrottet påverkat människors syn på att bland annat ha hemberedskap för en vecka och engagemanget i Sveriges beredskap. En jämförelse mellan de båda undersökningarna visar att människor i betydligt större utsträckning påverkades av krigsutbrottet jämfört med uttalandena om att det kan bli krig i Sverige. Totalt 50 procent upplevde då oro, och 52 procent kände ett ökat engagemang för Sveriges beredskap efter krigsutbrottet i Ukraina. Att faktiskt inträffade händelser och självupplevda kriser påverkar människors riskbeteende starkast har också stöd i forskningen.
Fler siffror från den senaste undersökningen
Motsvarande siffra från mätningen efter krigsutbrottet i Ukraina inom parentes.
- 38 (54) procent har reflekterat mer över den egna och anhörigas hemberedskap. Fler kvinnor: 47 procent, än män: 30 procent.
- 31 (57) procent har ändrat uppfattning om vikten av den egna hemberedskapen. Fler kvinnor: 40 procent, än män: 23 procent.
- 43 (56) procent har känt ett större ansvar för den egna och anhörigas beredskap. Fler kvinnor: 49 procent, än män: 35 procent.
- 29 (49) procent har känt ett större ansvar för Sveriges beredskap. Fler män: 20 procent, än kvinnor: 13 procent, uppger att de instämmer i påståendet i ganska eller mycket låg utsträckning.
- 30 procent uppger att de planerar att stärka sin hemberedskap som en följd av medierapporteringen. Fler kvinnor: 37 procent, än män: 23 procent, och vanligast bland unga 18-29 år. Fler män: 31 procent, uppger att de inte har planer på att stärka sin hemberedskap jämfört med kvinnor: 16 procent.
Så genomfördes undersökningen
Frågorna är ställda via en webbenkät till 1 002 personer mellan 18 och 74 år. Datainsamlingen pågick mellan den 24 och 31 januari 2024. Resultatet har viktats på kön, ålder och region i kombination för att få en riksrepresentativ fördelning. Undersökningsföretaget Attityd har genomfört enkäten på uppdrag av MSB.