Samlad nationell lägesbild för hanteringen av det nya coronaviruset

• Den höga smittspridningen leder till personalbortfall i samhällsviktig verksamhet. Det finns en risk för att smittspridningen framöver leder till att en ännu större andel av personalen är frånvarande.
• Reglerna för karantän i hemmet tillsammans med ett pressat provtagningssystem kan leda till ytterligare personalbortfall. Även hur skolor och förskolor bedriver sin verksamhet påverkar personalen i annan samhällsviktig verksamhet.
• Behov finns att se över karantänsregler för personal som arbetar inom samhällsviktig verksamhet. Till exempel inom vård och omsorg, transportsektorn, energiförsörjningen med mera.
• Personalbortfall och de åtgärder som vidtas kan få konsekvenser på längre sikt, bland annat genom en ökad sårbarhet för parallella händelser. Komplexa samspel mellan olika verksamheter gör att en störning kan påverka andra verksamheter och sektorer.
• De aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet kan behöva vidta ytterligare kontinuitetshanterande åtgärder på kort sikt för att hantera smittspridningen. Dock gör osäkerheten i smittspridningens utveckling att det också krävs en förmåga att hantera förhöjt personalbortfall över tid.

• Det finns risk för ökad smittspridning under vintermånaderna. Detta innebär att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att minska smittspridningen. Det kan medföra förändringar i individers handlingsutrymme och konsekvenser för samhället.
• Det förekommer fortsatt felaktig information, oro, frågor och starka åsiktsyttringar om vaccination och vaccinationsstrategin. Samverkan och samordning mellan ansvariga aktörer behöver stödja till exempel företrädare för verksamheter som möter sådan oro, frågor och påtryckningar, i arbetet med att förmedla korrekt och tydlig information.
• Hälso- och sjukvården är fortsatt påverkad av covid-19 men andra vårdbehov står för störst belastning. Spridningen av flera virussjukdomar väntas också öka under vinterperioden och kan tillsammans med vinterrelaterade olyckor medföra en ökad belastning för sjukvården. Den påverkan som finns på samhällsviktig verksamhet bedöms inte påverka förutsättningarna för att upprätthålla samhällets funktionalitet, undantaget hälso- och sjukvård.
• I nuläget påverkar inte covid-19 förutsättningarna för att upprätthålla samhällets funktionalitet, undantaget i sektorn hälso- och sjukvård. Risker för ökad smittspridning och även ökade vårdbehov under kommande veckor och månader kan göra att ansvariga aktörer behöver ha beredskap för ett försämrat läge. Beredskap bör också finnas för hantering av parallella händelser, särskilt sådana som förknippas med vintersäsongen, som exempelvis stormar eller snöfall som kan påverka transporter och elförsörjning

• Individers och verksamheters handlingsutrymme bedöms som större nu än tidigare. Samtidigt gäller särskilda rekommendationer för ovaccinerade. Att det fortsatt pågår en smittspridning innebär att individer kan uppleva begränsningar och osäkerhet avseende det egna handlingsutrymmet.
• Att rekommendationer skiljer sig mellan grupper kan leda till svårigheter för aktörer att nå ut med information. Ett nationellt samordnat kommunikationsarbete är fortsatt viktigt för att betona och tydliggöra vilka kvarvarande råd och rekommendationer som gäller. Det förekommer även felaktig information, oro, frågor och starka åsiktsyttringar om vaccination och vaccinationsstrategin. Samverkan och samordning mellan ansvariga aktörer behöver stödja till exempel företrädare för verksamheter som möter sådan oro, frågor och påtryckningar, för att kunna förmedla korrekt och tydlig information.
• Den påverkan som finns på samhällsviktig verksamhet bedöms inte påverka förutsättningarna för att upprätthålla samhällets funktionalitet, undantaget hälso- och sjukvård. Det finns en viss osäkerhet avseende smittspridning och
  vårdbehov kommande veckor och månader. Ansvariga aktörer behöver därför ha beredskap för ett försämrat läge samt hantering av parallella händelser.
• Hälso- och sjukvården är fortsatt påverkad av covid-19 och andra vårdbehov. Den belastning som finns på hälso- och sjukvård kan innebära en begränsning av sjukvårdens kapacitet att hantera ökade vårdbehov och parallella händelser. Den pågående spridningen av RS-virus utgör en belastning för sjukvården. Även influensasäsongen kan medföra en ökad belastning för sjukvården under höst- och vinterperioden. Snabbt uppkomna lokala utbrott av covid-19 riskerar att ytterligare försvåra förutsättningarna att hantera ordinarie vårdbehov. Riktade vaccinationsinsatser är av stor vikt för att minska belastningen på vård och omsorg.

• Individers och verksamheters handlingsutrymme bedöms som avsevärt större efter att det fjärde steget i avvecklingen av restriktionerna genomfördes den 29 september. Samtidigt gäller särskilda rekommendationer för ovaccinerade. Att det fortsatt pågår en smittspridning innebär även att individer kan uppleva begränsningar och osäkerhet avseende det egna handlingsutrymmet.
• Sedan den 29 september skiljer sig rekommendationer för fullvaccinerade och ovaccinerade. Ett nationellt samordnat kommunikationsarbete är fortsatt viktigt för att betona och tydliggöra vilka kvarvarande råd och rekommendationer som gäller för var och en. 
• Den påverkan som finns på samhällsviktig verksamhet bedöms inte påverka förutsättningarna för att upprätthålla samhällets funktionalitet, undantaget hälso- och sjukvård. Det finns en viss osäkerhet avseende smittspridning och vårdbehov kommande veckor och månader. Ansvariga aktörer behöver därför ha beredskap för ett försämrat läge.Hälso- och sjukvården är fortsatt påverkad av covid-19 och andra vårdbehov.
• Den pågående spridningen av RS-virus utgör en belastning för barnsjukvården. Även den kommande influensasäsongen kan medföra en ökad belastning för sjukvården under höst- och vinterperioden. Snabbt uppkomna lokala utbrott av covid-19 riskerar att ytterligare försvåra förutsättningarna att hantera ordinarie vårdbehov. Riktade vaccinationsinsatser är av stor vikt för att minska belastningen på vård och omsorg.

• Pandemins direkta påverkan på samhället är begränsad, men det finns en osäkerhet avseende utvecklingen kommande veckor och månader. Ansvariga aktörer behöver därför ha beredskap för ett försämrat läge.
• Den belastning som finns på hälso- och sjukvård kan innebära en begränsning av sjukvårdens kapacitet att hantera ökade vårdbehov och parallella händelser. Snabbt uppkomna lokala utbrott riskerar att ytterligare försvåra sektorns förutsättningar att hantera ordinarie vårdbehov. Fortsatta vaccinationsinsatser är av stor vikt för att minska belastningen på sektorn.
• Anti-vaccinationsaktioner och desinformation om vaccinens effekter har förekommit under hela vaccinationstiden. Dessa kan förväntas tillta i takt med att barn ska vaccineras. Beredskap för att hantera sådana aktioner och kommunikationsinsatser för att nå ut med korrekt information till vårdnadshavare är av stor av vikt, också proaktiva sådana. I den fortsatta vaccinationsprocessen behöver ansvariga aktörer fortsatt vidta åtgärder och aktivt kommunicera för att nå ovaccinerade.
• Efterlevnaden har minskat redan innan avvecklingen av restriktionerna den 29 september, vilket kan innebära ökad smittspridning. Efter den 29 september kommer rekommendationer för fullvaccinerade och ovaccinerade att skilja sig åt. Inför och efter avvecklingen av restriktionerna är kommunikationsinsatserna fortsatt viktiga. Det handlar dels om att i det nationellt samordnade kommunikationsarbetet tydliggöra kvarvarande råd, rekommendationer och restriktioner men också att kommunicera förutsättningarna för steg fem i avvecklingen av restriktioner och vad som förväntas av individer för att det ska vara möjligt.

• Pandemin har fortsatt en påverkan på samhället och den pågående smittspridningen medför belastning för hälso- och sjukvården samt risker för enskildas liv och hälsa. Regeringens fjärde steg i avvecklingen av restriktioner förväntas leda till förbättrade förutsättningar för såväl verksamheter som befolkningen att verka i samhället. Samtidigt påverkar effekterna av pandemin fortsatt delar av samhället och samhällsviktiga verksamheter på olika sätt och har bland annat lett till sårbarheter inför allvarliga parallella händelser och risker kopplade till uppskjuten verksamhet.
• När belastningen på samhällsviktig verksamhet minskar och en successiv återgång till ordinarie arbetssätt blir möjlig behöver aktörer fortsatt upprätthålla en beredskap att hantera pandemins konsekvenser, inklusive ett eventuellt försämrat läge. Samhällsviktiga verksamheter behöver även ha förmåga och beredskap att hantera nya händelser och potentiella samhällsstörningar, parallellt med pandemin.
• Personalresurserna inom hälso- och sjukvård samt omsorg är sedan länge ansträngda, vilket till del är en följd av pandemin. Belastningen väntas fortsatt påverka såväl regioner som kommuner. Regionala skillnader i smittspridning och vårdbehov riskeras att förstärkas som en följd av lokala och regionala utbrott. Samordning och stöd inom och mellan regioner samt vid behov mellan kommuner är därför viktigt.
• Samtidigt som vårdbehovet till följd av covid-19 under de senaste månaderna har varit på en låg nivå finns geografiska variationer i smittspridning, och regionala skillnader i  belastning för sjukvården. Nivån på smittspridningen påverkar sjukvårdens möjligheter att återuppta tidigare uppskjuten vård samt att hantera övriga vårdbehov. 
• Samordnad kommunikation är av stor vikt när närundervisning i skolor har återupptagits och verksamheter planerar för en successiv återgång till arbetsplatser. Samtidigt finns det osäkerheter under hösten avseende eventuellt ökad smittspridning och risken för omfattande lokala utbrott. Ansvariga aktörer bör tydliggöra och betona vilka råd och rekommendationer som fortsatt gäller efter den 29 september, samt vikten av att vaccinera sig.

• Pandemin medför en viss påverkan på samhället. Den smittspridning som finns innebär en belastning för hälso- och sjukvården samt risker för enskildas liv och hälsa. Både verksamheter och befolkningen begränsas fortsatt av de smittskyddsåtgärder som kvarstår även om lättnader i restriktioner har genomförts under sommaren.
• Det är osäkert både hur pandemin kommer att utvecklas under hösten och när planen för avveckling av restriktioner ska fortsätta. De avgörande parametrarna är att smittspridningen och belastningen på sjukvården hålls nere och att vaccinationsgraden fortsätter att öka. Folkhälsomyndighetens scenarier beskriver att en ökad smittspridning under hösten är trolig. Samhällsviktiga aktörer behöver därför ha en beredskap för ett försämrat läge.
• Pandemins effekter medför också att samhället och samhällsviktiga verksamheter är sårbara för allvarliga parallella händelser och risker kopplade till uppskjuten verksamhet.
• Sommaren har inneburit särskilda utmaningar för såväl regioner som kommuner i hela landet avseende hälso-och sjukvård samt omsorg. Personalresurserna är sedan länge ansträngda. Regionala skillnader i smittspridning och vårdbehov riskerar att förstärkas som en följd av lokala och regionala utbrott. Samordning och stöd inom och mellan regioner samt vid behov mellan kommuner är därför viktigt.
• Samtidigt som vårdbehovet till följd av covid-19 under de senaste månaderna har varit på en låg nivå finns geografiska variationer i smittspridning, och regionala skillnader i belastning för sjukvården. Nivån på smittspridningen påverkar sjukvårdens möjligheter att återuppta tidigare uppskjuten vård samt att hantera övriga vårdbehov.
• Samordnad kommunikation är av stor vikt i takt med att närundervisning i skolor återupptas samt arbeten planerar för att återgå till arbetsplatser. Samtidigt finns det osäkerheter inför hösten avseende en förväntad ökad smittspridning. Ansvariga aktörer bör tydliggöra och betona kvarvarande råd och rekommendationer samt vikten av att vaccinera sig.
• Det finns fortsatt en ökad risk för parallella händelser. Bland annat utgör naturhändelser och it-incidenter risker för samhällsviktiga verksamheter att kontinuerligt ha beredskap för. Många verksamheter har arbetat under en lång period med att hantera pandemin vilket har inneburit att viss verksamhet har prioriterats ned. Aktörerna behöver prioritera tidigare uppskjuten verksamhet så snart det är möjligt.

Pandemins påverkan på samhället är fortsatt betydande. Den smittspridning som finns medför belastning för hälso- och sjukvården samt risker för enskildas liv och hälsa. Effekterna av pandemin påverkar delar av samhället och samhällsviktiga verksamheter på olika sätt, och har bland annat lett till sårbarheter inför allvarliga parallella händelser och risker kopplade till uppskjuten verksamhet.

• Efter minskad smittspridning i början av sommaren har det skett en ökning av covid-19-fall samt covid-19-patienter på landets sjukhus under ett par veckor. Ökningen sker från låga nivåer men innebär en osäkerhet inför hösten då flera verksamheter förväntas att delvis återgå till ordinarie rutiner med fysisk närvaro på skolor och arbetsplatser utifrån nuvarande inriktning och rekommendationer.
• Sommaren har inneburit särskilda utmaningar för hälso- och sjukvård samt omsorg i hela landet på såväl regional som kommunal nivå. Personalresurserna är sedan länge ansträngda. Regionala skillnader i smittspridning och vårdbehov kan riskera att förstärkas som en följd av lokala och regionala utbrott såväl under slutet av sommaren som inför hösten. Samordning och stöd inom och mellan regionerna är därför särskilt viktigt.
• Samtidigt som vårdbehovet till följd av covid-19 under större delar av sommaren varit på låg nivå finns geografiska variationer i smittspridning, och regionala skillnader i belastning för sjukvården. Nivån på smittspridningen kommande veckor påverkar sjukvårdens möjligheter att återuppta tidigare uppskjuten vård samt att hantera övriga vårdbehov.
• Samordnad kommunikation är av stor vikt i takt med att närundervisning i skolor återupptas samt flera arbetsplatser delvis återgår till arbete. Samtidigt finns det osäkerheter inför hösten avseende risken för ökad smittspridning. Ansvariga aktörer bör tydliggöra och betona kvarvarande råd och rekommendationer, samt vikten av att befolkningen följer dem.
• Det finns fortsatt en ökad risk för parallella händelser. Bland annat utgör it-incidenter en risk för samhällsviktiga verksamheter att kontinuerligt ha beredskap för. Många verksamheter har arbetat under en lång period med att hantera pandemin vilket har inneburit att viss verksamhet har prioriterats ned. Aktörerna behöver prioritera tidigare uppskjuten verksamhet så snart det är möjligt.

Pandemins påverkan på samhället har avtagit och smittspridningen har under en tid befunnit sig på en låg nivå. MSB bedömer att det finns en ökad sårbarhet inför parallella händelser eftersom många samhällsviktiga verksamheter har varit hårt belastade under en lång tid.

• Beläggningen av covid-19-patienter på landets intensivvårdsavdelningar är fortsatt låg i ett nationellt perspektiv. Det finns regionala skillnader som innebär att vissa regioner har lägre vårdkapacitet, är väldigt ansträngda och har behov av stöd genom regional samverkan.
• Deltavarianten är utbredd i alla regioner och tar över allt mer. Andelen fall som kopplas till utlandsvistelse ökar och bedöms nå över 20% av de nya fallen. Några regioner rapporterar om viss oro för att sakna tillgång till skyddsutrustning i framtiden.
• Sverige har tecknat avtal med ytterligare en vaccinproducent, Sanofi, gällande ett vaccin mot covid-19. Vaccinet är under granskning av EMA.
• Gruppen unga vuxna har en relativt låg grad av vaccinering samtidigt som individer i den gruppen står för en stor andel av de nya bekräftade covid-19-fallen. Det finns därför skäl att fortsatt särskilt rikta sig till ovaccinerade unga vuxna.
• En kommunikativ utmaning handlar om att det successivt har genomförts lättnader i restriktionerna samtidigt som smittan ökar på vissa håll. Det är viktigt att ansvariga aktörer tillsammans och samordnat förtydligar och betonar de kvarvarande råd och rekommendationer som är viktiga för att begränsa smittspridningen.
• Sommaren innebär en period av ökat resande vilket gör att mer folk än vanligt är i rörelse och vilket ger en risk för ökad smittspridning och ordningsstörningar. Samtidigt som det internationella resandet ökar råder nationella skillnader avseende smittskyddsåtgärder och regelverk som kan påverka villkoren för in- och utresa.
• Det finns uppskjuten verksamhet inom flera samhällssektorer, exempelvis utbildningar, tillsyn och utvecklingsarbeten. Det medför sårbarheter och ökade risker inom vissa verksamheters kärnuppdrag.
• Det finns fortsatt en ökad risk för parallella händelser som är naturrelaterade. Sådana händelser får oftast lokal eller regional påverkan, men kan utifrån omfattning och spridningsgrad även öka behov av krishantering över kommun- och länsgränser samt på nationell nivå.
• Inför hösten är det viktigt att samtliga aktörer förbereder och planerar för hur en återgång till arbetsplatser och skolor kan genomföras på ett smittsäkert sätt.

Pandemins påverkan på samhället avtar i takt med att smittskyddsåtgärder lättas och smittspridningen befinner sig på en relativt låg nivå. MSB bedömer att smittspridningen och de vidtagna smittskyddsåtgärderna innebär en minskad påverkan på samhällets samlade förmåga och befolkningens möjligheter att verka i samhället.

• Det är av stor vikt att alla fortsätter att följa de riktlinjer och rekommendationer som finns för att smittspridningen ska minska.
• I takt med en nedgående smittspridning och ökad kapacitet inom sjukvården genomförs lättnader av råd och rekommendationer. Vissa grundläggande råd kommer att vara kvar.
• I takt med ökande vaccinationstäckning och lättade restriktioner finns risk att delar av allmänheten uppfattar att alla rekommendationer är avvecklade, vilket kan leda till en ökning av smitta på sikt.
• Det är viktigt att ansvariga aktörer tillsammans och samordnat förtydligar och betonar de kvarvarande råd och rekommendationer som är viktiga för att begränsa smittspridningen. Det finns också ett behov av att uppmuntra ungdomar att vaccinera sig, och att fortsatt sprida kommunikation som kan svara på frågor kopplade till vaccinering av barn och unga.
• Under sommaren syns ett stort behov av återhämtning för personal i många verksamheter samtidigt som samhällsviktiga verksamheter behöver säkerställa en fortsatt god kontinuitetshantering under sommaren. Risk för naturhändelser, it-incidenter och lokala utbrott av covid-19 ställer krav på beredskap.

MSB bedömer att belastningen på hälso- och sjukvården fortsatt är hög och medför risker för enskildas liv och hälsa. Även om pandemins påverkan på samhället har minskat den senaste tiden. Verksamheter och befolkningen begränsas delvis av de smittskyddsåtgärder som kvarstår.

• Effekterna av pandemin påverkar delar av samhället och samhällsviktiga verksamheter på olika sätt. Sårbarheter inför allvarliga parallella händelser och risker kopplade till uppskjuten verksamhet är två konsekvenser från pandemin som kvarstår.
• Samtidigt som vårdbehovet till följd av covid-19 minskar finns regionala variationer i sjukvårdens belastning och kapacitet. För sjukvårdens förmåga att hantera såväl covidrelaterad vård som övriga vårdbehov är det av stor betydelse att efterlevnaden av råd och rekommendationer fortsätter. Sommaren medför särskilda utmaningar för hälso- och sjukvård samt omsorg i hela landet. Personalresurserna är ansträngda sedan länge. Regionala skillnader i smittspridning och vårdbehov kan förstärkas under sommaren. Samordning och stöd inom och mellan regionerna blir därför särskilt viktigt.
• Det är osäkert i hur hög utsträckning som befolkningen kommer att följa kvarvarande råd och rekommendationer under sommaren. Från nationell nivå behövs ett tydligt grundbudskap, med betoning på att alla fortsatt måste leva sina liv på ett anpassat sätt och följa rekommendationerna också i ett förbättrat läge. I takt med att fler aktiviteter tillåts och umgänge med fler personer möjliggörs behöver kvarstående råd och rekommendationer tydliggöras.
• Sommarperioden väntas innebära att människor reser och umgås i högre utsträckning i takt med att restriktionerna avvecklas. Detta kan öka riskerna för trängsel och smittspridning Även om smittspridningen nationellt är relativt låg finns risk för lokala utbrott. Deltavarianten av viruset och vilken påverkan på smittspridningen som den kan få under sommaren utgör en osäkerhet.
• Det finns ökade risker för parallella händelser som bränder i skog och mark, vattenbrist och torka samt värmebölja. Sådana händelser får oftast lokal eller regional påverkan, men kan utifrån omfattning och spridningsgrad även föranleda behov av krishantering över kommun- och länsgränser samt på nationell nivå. Att många arbetat hårt under en lång period med pandemihantering utgör en möjlig sårbarhet. MSB bedömer att den nationella räddningstjänstförmågan är god.
• Under sommaren kan flera regioner få svårigheter att vaccinera regionens invånare i den planerade takten ifall många sommarbesökare från andra delar av landet avser vaccinera sig under tillfällig vistelse i regionen. Beredskap för högre efterfrågan på vaccin i vissa delar av landet och samordning för att åstadkomma effektiv och jämlik vaccinering blir därför viktiga.
• Folkhälsomyndigheten har beslutat att sänka den rekommenderade åldersgränsen för vaccin från 18 till 16 år. Även barn i riskgrupp från tolv år kommer att erbjudas vaccin. Behovet av vaccin från slutet av sommaren ökar därför från tidigare bedömningar.
• I takt med att restriktioner avvecklas ökar människors möjligheter att utöva sina fri- och rättigheter genom att exempelvis samlas för demonstrationer, privata sammankomster och andra aktiviteter.

MSB bedömer att smittspridningen i samhället och läget i hälso-och sjukvårdssektorn fortsatt medför allvarliga risker för samhällets säkerhet. Särskilt belastning för hälso- och sjukvården samt risker för enskildas liv och hälsa. Effekterna av pandemin påverkar delar av samhället och samhällsviktiga verksamheter på olika sätt och har bland annat lett till sårbarheter inför allvarliga parallella händelser och risker kopplade till uppskjuten verksamhet.

• Samtidigt som vårdbehovet till följd av covid-19 minskar finns regionala variationer i smittspridning, där vissa regioner är mer belastade än andra. För sjukvårdens förmåga att hantera såväl covidrelaterad vård som övriga vårdbehov är det fortsatt av stor betydelse att efterlevnaden av gällande råd och rekommendationer upprätthålls.
• I takt med att restriktionerna stegvis avvecklas är tydlig och samordnad kommunikation särskilt viktig. Från nationell nivå behövs ett renodlat och tydligt grundbudskap, med betoning på att alla fortsatt måste leva sina liv på ett anpassat sätt och följa rekommendationerna också i ett förbättrat läge.
• Sommarperioden kan medföra ökat resande vilket kan öka riskerna för trängsel och smittspridning. Även om smittspridningen nationellt är relativt låg finns risk för lokala utbrott. Den så kallade deltavarianten och vilken påverkan på smittspridningen som den kan få under sommaren är osäkert och utgör en riskfaktor.
• Sommaren medför särskilda utmaningar för hälso- och sjukvård samt omsorg i hela landet. Personalresurserna är ansträngda sedan länge. Regionala skillnader i smittspridning och vårdbehov kan förstärkas under sommaren. Samordning och stöd inom och mellan regionerna blir därför särskilt viktigt.
• Sommarperioden innebär en ökad risk för parallella händelser som bränder i skog och mark, vattenbrist och torka samt värmebölja. Sådana händelser får oftast lokal eller regional påverkan, men kan utifrån omfattning och spridningsgrad även föranleda behov av krishantering över kommun- och länsgränser samt på nationell nivå. Det finns en hög medvetenhet och planering för detta hos krishanteringssystemets aktörer. Att många arbetat hårt under en lång period med att hantera pandemin utgör en möjlig sårbarhet som inte bör underskattas. MSB bedömer att den nationella räddningstjänstförmågan är god.

Trots den förbättring som skett den senaste tiden bedömer MSB att smittspridningen i samhället och läget i hälso-och sjukvårdssektorn medför allvarliga risker för samhällets säkerhet. Särskilt för befolkningens liv och hälsa.

• Det är viktigt att efterlevnaden av råd och rekommendationer upprätthålls för att värna människors liv och hälsa och samhällets funktionalitet. I takt med att restriktionerna
  stegvis avvecklas blir tydlig och samordnad kommunikation särskilt viktig. Det är en utmaning att kommunicera att läget blir bättre samtidigt som lättnader av smittskyddsåtgärder genomförs.
• Samtidigt som vårdbehovet relaterat till covid-19 minskar finns regionala variationer i smittspridning där vissa regioner är hårt belastade. Det innebär att efterlevnaden av råd och rekommendationer under sommaren är av mycket stor betydelse för sjukvårdens förmåga att hantera såväl covidrelaterad vård som övriga vårdbehov.
• Sommaren medför särskilda utmaningar för hälso-och sjukvård samt omsorg i hela landet. Personalresurserna är ansträngda och bemanningen inför sommaren är en utmaning. Regionala skillnader i smittspridning och behov av vård kan förstärkas under sommaren, vilket innebär att samordning och stöd inom och mellan regionerna blir särskilt viktigt.
• Flera centrala myndigheter och länsstyrelser rapporterar om nedprioriterad, uppskjuten eller inställd verksamhet. Konsekvenser och risker med till exempel utebliven tillsyn och inspektion inom områden som livsmedel, djurskydd, transport och strålskydd är svåra att förutse men behöver beaktas av ansvariga aktörer.
• Inom krisberedskapssystemet har erfarenhetsåterföring, lärandeprocesser, planering och sektorsmöten under en längre period inte kunnat genomföras fullt ut, som ett resultat av att hanteringen av pandemin har behövt prioriteras, och på grund av svårigheter att arrangera nödvändiga fysiska mötestillfällen. På sikt innebär det att förmågehöjande utvecklingsarbete försenas. I takt med att den akuta hanteringen av pandemin blir mindre omfattande för vissa aktörer inom krisberedskapssystemet behöver insatserna därför öka för att tillsammans stärka verksamheter och beredskap inför framtida påfrestningar och kriser utifrån erfarenheter och lärdomar från hanteringen av pandemin.

MSB bedömer att den kraftiga smittspridningen i samhället och det allvarliga läget i hälso-och sjukvårdssektorn gör att det rådande sammantagna läget fortsatt är mycket allvarligt.

Läget inom samhällsviktiga verksamheter utanför hälso- och sjukvården bedöms fortsatt vara stabilt på nationell nivå. Det finns tecken på att en minskning i smittspridningen nu sker, men efterlevnaden av råd och rekommendationer är fortfarande viktig för att minskningen ska fortsätta.

Situationen är fortfarande riskfylld utifrån målen för samhällets säkerhet, särskilt gällande befolkningens liv och hälsa.

• Smittspridningen i samhället är kraftig vilket påverkar en redan belastad hälso-och sjukvård och bedöms som ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. Det gör att det kan finnas endast små marginaler i verksamheterna för att hantera parallella händelser, som till exempel större olyckor.
• Att råd och rekommendationer fortfarande följs blir särskilt viktigt för att se till att personal inom hälso-och sjukvård samt omsorg kan få återhämtning under sommaren.
• Sommaren medför särskilda utmaningar för hälso-och sjukvård samt omsorg i hela landet. Personalresurserna är redan ansträngda och bemanningen inför sommaren är en utmaning. Regionala skillnader i smittspridning och behov av vård kan förstärkas under sommaren, vilket innebär att samordning och stöd mellan regionerna blir särskilt viktigt.
• De regionala variationerna i smittspridning och i skilda regionala rekommendationer, liksom att vaccinationsprocessen lett till att fler är vaccinerade och kan omfattas av något anpassade rekommendationer, medför vissa oklarheter. Det gör också att kommunikationen från samhällets aktörer blir särskilt viktig att samordna och inrikta nationellt.
• Flera centrala myndigheter och länsstyrelser rapporterar om uppskjuten verksamhet. Konsekvenser och risker med till exempel utebliven tillsyn och inspektion inom flera områden är svåra att förutse men bör beaktas.

MSB bedömer att den kraftiga smittspridningen i samhället och det allvarliga läget i hälso- och sjukvårdssektorn gör att det rådande sammantagna läget är fortsatt mycket allvarligt. Arbetet för att förbättra efterlevnaden av råd och rekommendationer tycks fortfarande inte ge önskvärd effekt på den ökande smittspridningen. 

• Smittspridningen i samhället är kraftig, vilket påverkar en redan belastad hälso-och sjukvård och bedöms som ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. Det riskerar att finnas endast små marginaler i verksamheterna att hantera sådana händelser som kan medföra ökade vårdbehov, till exempel stora olyckor.
• Det är fortsatt viktigt att efterlevnaden av råd och rekommendationer förbättras för att värna om människors liv och hälsa och samhällets funktionalitet. Nya arbetssätt och särskilda insatser kan behövas för att samordna myndigheternas budskap och se till att det når ut och ger effekt i samhället. MSB bedömer att det krävs fortsatt arbete för att höja befolkningens medvetenhet om situationens allvar och stärka befolkningens uthållighet.
• Det finns regionala variationer i smittspridning och skillnader mellan olika regioners rekommendationer. Dessutom har vaccinationsprocessen lett till att fler är vaccinerade och omfattas av något anpassade rekommendationer. Tillsammans har detta gjort det svårt att få en enkel bild av pandemin och av gällande råd och rekommendationer. Det är därför särskilt viktigt att myndigheternas kommunikation om pandemin, vaccinering och smittskyddsåtgärder är samordnad.
• Läget inom samhällsviktiga verksamheter utöver hälso-och sjukvård bedöms fortsatt vara stabilt på nationell nivå. Påverkan på hälso- och sjukvårdssektorn bedöms kunna öka ytterligare, på kort och lång sikt, vilket skulle kunna försvåra den fortsatta hanteringen av pandemin och öka sårbarheten inför andra allvarliga händelser.

MSB bedömer att den kraftiga smittspridningen i samhället och det förvärrade läget inom hälso- och sjukvårdssektorn gör att det rådande sammantagna läget är mycket allvarligt. Ansträngningarna för att förbättra efterlevnaden av råd och rekommendationer tycks inte ge önskvärd effekt på den alltjämt ökande smittspridningen.

• Smittspridningen i samhället är kraftig vilket påverkar en redan belastad hälso- och sjukvård och bedöms som ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. Det riskerar att finnas endast små marginaler i verksamheterna att hantera parallella händelser som medför ökade vårdbehov. 
• Det är av avgörande betydelse att efterlevnaden av råd och rekommendationer förbättras för att värna människors liv och hälsa och samhällets funktionalitet. Det kan finnas behov av nya arbetssätt och särskilda insatser för att budskap ska nå ut och ge effekt i samhället. MSB bedömer att det är av stor betydelse att myndigheter fokuserar på åtgärder som kan höja befolkningens medvetenhet om situationens allvar samt att stärka befolkningens uthållighet.
• Läget inom samhällsviktiga verksamheter bedöms fortsatt vara stabilt på nationell nivå utöver hälso- och sjukvård. Påverkan på hälso- och sjukvårdssektorn bedöms dock öka ytterligare, på kort och lång sikt, vilket kommer försvåra den fortsatta hanteringen av pandemin och öka sårbarheten inför ytterligare allvarliga händelser.   
• Förutsättningarna för att planera vaccinationsprocessen förändras med kort varsel, och det finns en oro över att de störningar som hittills uppstått kan påverka förtroendet för såväl myndigheter som för enskilda vaccin, men också påverka vaccinationstakten.

• MSB bedömer att läget fortsatt är mycket allvarligt, med en hög smittspridning och fortsatt påverkan för samhällets funktionalitet och befolkningen.

• Samhället och befolkningen har under lång tid påverkats av pandemin och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen. Vissa konsekvenser kan väntas bli mer allvarliga och utbredda ju längre pandemin pågår. Här avses exempelvis konsekvenser för utsatta grupper i befolkningen eller sårbarheter som uppstår till följd av uppskjuten verksamhet i flera samhällssektorer.

• På kort sikt är det av stor betydelse att efterlevnaden av råd och rekommendationer upprätthålls eller förbättras för att värna samhällets funktionalitet och människors liv och hälsa. MSB uppmanar därför fortsatt samtliga aktörer som kan påverka människors förutsättningar för efterlevnad att säkerställa att lämpliga åtgärder har vidtagits eller vidtas för att minska risken för smittspridning. 

• Läget inom samhällsviktiga verksamheter utöver hälso- och sjukvården bedöms vara stabilt på nationell nivå, då verksamheterna upprätthålls utan allvarliga störningar. 

• Förutsättningarna för vaccinationsprocessen förändras med kort varsel, och det finns en oro över att de störningar som hittills uppstått kan påverka förtroendet för såväl myndigheter som för enskilda vaccin, men också påverka vaccinationstakten.

• MSB bedömer att läget fortsatt är mycket allvarligt. Utöver det faktum att smittspridningen ökar präglas läget av ett antal osäkerhetsfaktorer och risker som gör läget svårbedömt. På kort sikt är det av stor betydelse att efterlevnaden av råd och rekommendationer förbättras för att värna människors liv och hälsa, men även samhällets funktionalitet.
• Att förbättra graden av efterlevnad av råd och rekommendationer är en utmaning för den samlade hanteringen, men måste prioriteras än mer för att vända utvecklingen. MSB uppmanar därför fortsatt att samtliga aktörer som har möjlighet att påverka människors förutsättningar för efterlevnad säkerställer att lämpliga åtgärder har vidtagits eller vidtas för att minska risken för smittspridning.
• Påsklovsveckorna aktualiserar risker kopplat till smittspridning, men kan också innebära ökade persontransporter och andra aktiviteter som kan medföra olycksrisker. Parallella händelser som större trafikolyckor, bränder, svaga isar eller höga vattenflöden kan riskera att ta delvis samma resurser i anspråk som hanteringen av pandemin.
• Planeringsförutsättningarna inom vaccinationsprocessen förändras med kort varsel och det finns en oro över att de störningar som hittills uppstått kan påverka förtroendet för såväl myndigheter som för enskilda vaccin, men också påverka möjligheten att nå målsättningen om att alla ska ha erbjudits vaccin innan halvårsskiftet.
• Läget inom samhällsviktiga verksamheter utöver hälso- och sjukvården bedöms vara stabilt på nationell nivå, då verksamheterna upprätthålls utan allvarliga störningar. 
• Det finns signaler om att smittspridning bland annat sker på arbetsplatser. Därför kan det finnas behov av fler riktade insatser, exempelvis informations- och kommunikationsinsatser, som riktas särskilt till arbetsgivare om hur risken för smittspridning kan minskas.

• MSB:s samlade bedömning är att läget fortsatt är mycket allvarligt.
• Smittspridningen är i hög grad beroende av efterlevnaden av råd och rekommendationer. Vi befinner oss i ett kritiskt skede där de närmsta veckornas grad av efterlevnad är avgörande för pandemins fortsatta utveckling.
• MSB betonar därför behovet av att skärpa graden av efterlevnad för att mildra konsekvenserna av pandemin och skydda människors liv och hälsa. Alla som har möjlighet att påverka människors förutsättningar för efterlevnad bör säkerställa att lämpliga åtgärder har vidtagits eller vidtas för att minska risken för smittspridning, betona allvaret i situationen och uppmana andra till ett smittsäkert beteende.
• Blir smittspridningen värre kan samverkan mellan aktörer behöva intensifieras och utvecklas.
• Dessutom ska hantering av andra händelser, till exempel utbrott av fågelinfluensa, gräsbränder och olyckor på svaga isar, som kan ta delvis samma resurser i anspråk som hanteringen av pandemin, kunna genomföras smittsäkert, vilket kan kräva särskilda resurser eller särskild hantering.

• Samhället och befolkningen har under lång tid påverkats av pandemin och de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen. Det är utmanande att ge en fullständig lägesbeskrivning av pandemins samlade konsekvenser för samhället som helhet, särskilt i skeden som nuläget när smittspridningen ökar och nya smittskyddsåtgärder tillkommer.
• MSB bedömer att läget fortsatt är mycket allvarligt. Risker finns att den ökade smittspridningen, som nu ses på nationell nivå, skulle kunna utgöra början av ett drastiskt försämrat läge. Därför bedömer MSB att den sammantagna situationen är mer instabil och mer svårbedömd än vid föregående lägesbild. Graden av efterlevnad av råd och rekommendationer är avgörande för hur smittspridningen utvecklas nu och under kommande veckor. Den pågående sportlovsperioden utgör en möjligt försvårande faktor.
• I detta kritiska läge anser MSB att det handlingsutrymme som finns, bör nyttjas för att skärpa graden av efterlevnad i syfte att dämpa smittspridningen och därmed värna människors liv och hälsa. Det kan även finnas behov av åtgärder som ännu inte provats eller använts för att uppnå en förbättrad efterlevnad.
• Under sportlovsperioden, som pågår nu, är det är av stor betydelse att alla – såväl individer, verksamhetsutövare och offentliga verksamheter – skapar förutsättningar för efterlevnad. Detta gäller även framöver under kommande ledigheter och helgdagar under våren.
  
  

• MSB:s samlade bedömning är att situationen är mycket allvarlig och präglas av flera riskfaktorer. Hanteringen av pandemin har pågått länge och den har krävt hårda prioriteringar hos många, vilket skapar risker för ytterligare sårbarheter vid en förändrad situation.
• Efterlevnaden av råd och föreskrifter är särskilt viktig för att förhindra en drastiskt försämrad situation. Efterlevnaden riskerar att påverkas av uppgifter om minskad smittspridning lokalt eller otydlighet om hur råd och föreskrifter tillämpas efter vaccinering.
• Osäkerhetsfaktorer kring hur råd och föreskrifter efterlevs och kring de muterade varianterna av coronaviruset gör att det nu finns en risk att smittspridningen kan öka på nytt eller kvarstå på en hög nivå under de närmaste veckorna,
• Sportlovsperioden medför oftast ökat resande och kan därmed kräva särskilda förberedelser, information och kommunikation, främst för regionala aktörer. Detta i syfte att minimera risken för smittspridning, olyckor i trafiken och annat som kan medföra högre belastning på hälso-och sjukvården.
• MSB noterar att det finns osäkerhet i leveransplaner och leveranskapacitet avseende vaccin och att det krävs tydliga riktlinjer och gemensam kommunikation kring vaccineringsprocessen och förhållningssätt efter erhållande av vaccindos. Det är utmanande att skapa förtroende för en säker och trygg vaccinationsprocess när förutsättningarna ändras löpande rörande tillgång till vaccindoser, vaccinationskapacitet och fördröjning i statistik av genomförda vaccinationer.
• De åtgärder som vidtagits inom ramen för pandemilagen påverkar både verksamheter och befolkningen. Uppdraget att bedriva tillsyn enligt lagen belastar flera länsstyrelser. Allmänheten och de som berörs specifikt av olika åtgärder behöver få förutsättningar och nås av samordnad kommunikation för att följa gällande råd, lagar och föreskrifter.

• Smittspridningen tycks minska på nationell nivå, men risken är stor att den kvarstår under lång tid eller ökar på nytt, särskilt då efterlevnaden av råd och föreskrifter kan påverkas av uppgifter om minskad smittspridning och vaccinering. Därmed finns också en risk att belastningen på hälso-och sjukvården ökar ytterligare eller ligger kvar på en hög nivå.
• MSB bedömer att situationen är mycket allvarlig och att den präglas av flera riskfaktorer. Hanteringen av pandemin har under en lång tid krävt hårda prioriteringar hos många aktörer, vilket skapar en situation med risk för ytterligare sårbarheter. Aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet behöver fortsatt prioritera att arbeta med kontinuitetshantering och kontinuitetsplanering för att säkerställa att förmåga upprätthålls och att förmåga finns för att hantera parallella händelser. Exempel på parallella händelser som redan krävt hantering är kraftiga snöfall, strömavbrott och utbrott av fågelinfluensa.
• Den nya pandemilagen påverkar flera samhällsområden, verksamheter och befolkningen. Allmänheten och de som berörs specifikt av olika åtgärder behöver få förutsättningar och information som utgår från samordnad kommunikation för att följa gällande råd, lagar och föreskrifter.
• Inreseförbud från Norge till Sverige (25 januari) och skärpta restriktioner för inresa till Finland (27 januari) skapar osäkerhet och problem för pendlare och gränshandeln. De medför en stor utmaning för myndigheter att kontrollera gränspassager.
• MSB ser att det krävs tydliga riktlinjer och gemensam kommunikation kring vaccinering, bland annat för att förebygga ryktesspridning, desinformation och bedrägerier. I det sammanhanget är information om att vaccinet är kostnadsfritt särskilt viktigt.

• MSB bedömer att situationen fortsatt är mycket allvarlig och präglas av flera riskfaktorer. Det är viktigt att samhället inte bara har beredskap för att hantera den nuvarande nivån av smittspridning utan även planerar utifrån risken att smittspridningen kan komma att öka ytterligare samt att andra störningar och parallella händelser kan inträffa.
• De råd och restriktioner som införts kommer att påverka flera samhällsområden, till exempel handel och industri. Det kan även behöva vidtas ytterligare åtgärder för att komplettera eller förstärka de allmänna råden och föreskrifterna, om dessa inte får tillräcklig effekt eller inte efterlevs i tillräckligt hög grad.
• MSB bedömer att det finns ett stort behov av information och samordnad kommunikation om vaccination nu och framöver, bland annat för att motverka spridning av vilseledande uppgifter och minska risken för bedrägerier. Även pandemilagen medför kommunikativa utmaningar. Det är viktigt att informationen tydliggör att lagen kompletterar gällande allmänna råd och inte ersätter dessa.
• Vissa länsstyrelser rapporterar svårigheter med att upprätthålla efterlevnad av de nationella allmänna råden. Budskapen att de allmänna råden gäller även för personer som vaccinerats och att faran inte är över i samband med att vaccineringen påbörjas bör upprepas. Det krävs fortsatt att alla tar sitt individuella ansvar. Alla aktörer behöver också ge allmänheten och de som berörs specifikt av olika åtgärder förutsättningar att följa gällande råd och lagar.

• MSB bedömer att situationen är mycket allvarlig. De kommande jul- och nyårsledigheterna innebär en särskilt stor utmaning för den samlade hanteringen av pandemin eftersom perioden kan medföra ökade risker för smittspridning och parallella händelser.
• Just nu har många verksamheter mindre bemanning än vanligt med anledning av ledigheter. Samtidigt som samhället måste kunna upprätthålla sin förmåga till krishantering och att kunna hantera ett förvärrat pandemiläge, samt oväntade parallella händelser.
• Den redan försämrade situationen inom hälso- och sjukvård kommer sannolikt att förvärras och kulmen tycks ännu inte vara nådd. Därför är en ännu högre belastning att vänta inom hälso- och sjukvården, som redan är sårbar efter en lång tids pandemihantering.
• MSB bedömer att det finns ett stort behov av information och kommunikation om vaccineringen nu och framöver, bland annat för att motverka desinformation och bedrägerier.
• MSB påminner om vikten av att alla tar individuellt ansvar och följer de senaste råden och föreskrifterna. Under kommande högtider ska man särskilt tänka på att begränsa sitt umgänge till en mindre krets, skydda riskgrupper och att resa på ett sätt som minimerar risken för smittspridning.

• MSB bedömer att situationen fortsatt är allvarlig. De kommande jul- och nyårsledigheterna kan innebära en särskild utmaning för den samlade hanteringen av pandemin, då perioden medför ökade risker för smittspridning. Många verksamheter drar ner sin bemanning till ett minimum, samtidigt som samhället behöver upprätthålla sin förmåga till krishantering, både för ett förvärrat pandemiläge och för oväntade parallella händelser.
• Under kommande högtider behöver alla ta sitt individuella ansvar bland annat genom att begränsa sitt umgänge till en mindre krets, skydda riskgrupper och resa på ett sätt som minimerar risken för smittspridning. Alla aktörer behöver också ge allmänheten förutsättningar att följa gällande råd.
• Den redan försämrade situationen inom hälso- och sjukvård kommer sannolikt förvärras. Ett scenario från Folkhälsomyndigheten indikerar att smittspridningen kan nå sin kulmen i mitten av december. Det skulle kunna leda till en ännu högre belastning inom hälso-och sjukvård, som redan är sårbar efter en lång tids hantering.
• Med anledning av viss risk för ökad belastning på testning- och provtagningsverksamheten för pågående infektion, ser MSB att ansvariga aktörer behöver ha en beredskap för att kunna prioritera i de fall då testkapaciteten inte motsvarar behoven. Det finns även ett fortsatt behov av kommunikationsinsatser som betonar vikten av att använda testning ansvarsfullt och på rätt sätt. Sådan kommunikation skulle underlätta i de regioner där testning nått maxkapacitet delvis på grund av omotiverad användning av självtester.
• MSB bedömer att det finns ett stort behov hos såväl myndigheter som allmänheten och medier av information om vaccin mot covid-19 och om hur en framtida vaccination kommer att genomföras. Tydliga riktlinjer och gemensam kommunikation kring vaccination är viktig av flera anledningar, bland annat för att förebygga ryktesspridning, desinformation och bedrägerier.
• Undersökning av Kantar Sifo pekar på ett något minskande förtroende för Sveriges hantering av viruset och ett något minskat förtroende för ansvariga myndigheter. Särskilt stor är minskningen i förtroendet för äldreomsorgen.

Den pågående pandemin och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen fortsätter att påverka hela samhället och hela befolkningen, såväl i Sverige som globalt. Pandemins konsekvenser finns inom hela samhället och har hanterats av samhället under lång tid.

Den omfattande samhällsspridningen av covid-19 fortsätter och nationellt är det fortsatt en ökande trend av antalet rapporterade fall. Antalet personer som behöver sjukhusvård för covid-19 ökar och enligt Socialstyrelsen bedömer samtliga regioner att en försämring av läget är att vänta.

MSB bedömer att situationen är allvarlig. Utvecklingen framöver är osäker. Situationen har belastat samhället under lång tid samtidigt som det finns en risk för att läget försämras ytterligare. Samhällets komplexitet, där olika verksamheter är beroende av varandra, gör att påverkan på en kan leda till påverkan på andra.

• Alla behöver ta sitt ansvar för att minska smittspridningen genom att följa råd och rekommendationer. Det betyder att alla behöver bidra till att skapa förutsättningar att följa gällande råd, exempelvis vad gäller hemarbete, resande och socialt umgänge.
• Den redan försämrade situationen inom hälso- och sjukvård kommer sannolikt förvärras. Socialstyrelsen rapporterar att antalet inlagda sannolikt kommer att öka, samtidigt som andelen utbildad personal minskar. Dessutom riskerar fortsatta uppskjutna vårdinsatser att leda till ökat lidande och samhällsekonomiska kostnader.
• Systemet för testning har nått maximal kapacitet på flera platser. Samtidigt kan behoven komma att öka om situationen med smittspridning blir värre. Därför bör ansvariga aktörer ha en beredskap för att kunna prioritera i de fall då testkapaciteten inte motsvarar behoven. Allmänheten bör också tänka på att användningen av självtester sker ansvarsfullt så att tester inte används i onödan.
• Brist på bland annat skyddsutrustning riskerar att påverka samhällsviktig verksamhet även vid sidan av hanteringen av pandemin. Det råder ingen akut brist inom det här området, men det är flera myndigheter som lyfter att det finns en risk för en bristsituation när man blickar framåt. Till skillnad från läget inom hälso- och sjukvården, finns det inga stora lager med den här sortens utrustning för annan samhällsviktig verksamhet.
• Samhället behöver också ha en beredskap för att hantera händelser vid sidan om pandemin. Dessa riskerar att få påverkan på hanteringen av pandemin, men hanteringen av pandemin försvagar även förmågan att hantera parallella händelser. Till exempel sker nu sjukdomsutbrott i djurhållningen som också påverkar kapaciteten för testning av covid-19, eftersom laboratoriekapacitet i livsmedelsområdet används i testningen.
• Det finns ett stort behov av välfungerande nationell kommunikationssamordning och samverkan som gör att information om nya råd når relevanta aktörer i god tid för att myndigheterna framöver ska kunna hantera pandemins effekter på hela samhället och befolkningen.

MSB bedömer att situationen är allvarlig. Smittspridningen har under den senaste tiden fortsatt att öka på flera platser, men skillnader över landet kvarstår. Utvecklingen framöver är osäker eftersom situationen belastat samhällsviktig verksamhet under lång tid, samtidigt som det finns en risk för att läget försämras snabbt. Viss påverkan kan bli extra allvarlig eller långvarig på grund av den kommande vintern, som medför ökad inomhusvistelse, samt risken för säsongsinfluensa och andra parallella händelser. 

• Det finns ett stort behov av välfungerande nationell kommunikationssamordning för att myndigheterna framöver ska kunna hantera pandemins effekter på hela samhället och befolkningen. 
• Den ökade smittspridningen tillsammans med skillnader i råd och rekommendationer lokalt, regionalt och nationellt riskerar att skapa oro och förvirring hos allmänheten, vilket i sin tur riskerar att försämra efterlevnaden. Därför krävs tydlig och lättbegriplig information, som utgår från samordnade kommunikationsinsatser. 
• Alla behöver ta sitt ansvar för att minska smittspridningen genom att följa råd och rekommendationer. Det betyder att alla aktörer behöver ta ansvar för att identifiera åtgärder som ger allmänheten förutsättningar att följa gällande råd, exempelvis vad gäller hemarbete, resande och socialt umgänge. Dessa kan behöva anpassas inför och under vintermånaderna, som innebär kallare väder och högtidsfiranden. 
• Samhällets komplexa beroenden gör att påverkan på en verksamhet kan leda till påverkan på andra samhällsviktiga verksamheter. Det kan få allvarliga konsekvenser eftersom belastningen redan är hög inom flera samhällsområden. Detta understryker vikten av att kapaciteten för testning av covid-19 är tillräcklig. 
• Berörda myndigheter och aktörer behöver kontinuerligt samverka för att kunna stödja hanteringen av ökad smittspridning. Nya lokala allmänna råd eller förlängningar av befintliga råd behöver involvera relevanta aktörer, inklusive kommuner, i god tid.

• Enligt WHO ligger smittspridningen på en högre nivå än föregående vecka, med över 2,8 miljoner nya fall och 40 000 avlidna 19-25 oktober. Det är den högsta uppmätta siffran under en enskild vecka. Europa står för den högsta incidensen, samt den största ökningen av nya fall (36 procent). Europa rapporterar även den högsta ökningen av antalet avlidna (37 procent). 
• Den markanta ökningen av smittspridning i Europa som noterats under de senaste veckorna ser ut att fortsätta även denna vecka. Europa står nu för 46 procent av de nya fall som rapporteras.
• MSB bedömer att situationen är allvarlig och har försämrats sedan föregående lägesbild. Läget förändras snabbt och är svårbedömt. Smittspridningen har under den senaste tiden ökat på flera platser, men det finns fortsatt skillnader över landet. Utvecklingen framöver är osäker eftersom situationen belastat samhällsviktig verksamhet under lång tid, samtidigt som det finns en risk för att läget försämras drastiskt.
• Alla – individer, organisationer, arbetsgivare med flera – behöver ta sitt ansvar för att minska smittspridningen genom att följa råd och rekommendationer. 
• Det finns ett stort behov av skärpt nationell kommunikationssamordning för att myndigheterna framöver ska kunna hantera pandemins effekter på hela samhället och befolkningen. 
• Skillnader i råd och rekommendationer lokalt, regionalt och nationellt riskerar att skapa förvirring hos allmänheten, vilket i sin tur riskerar att försämra efterlevnaden. Därför krävs samordnade kommunikationsinsatser. Det gäller särskilt då nya allmänna råd eller regler träder i kraft på lokal och regional nivå. 
• Det finns tecken på ökat personalbortfall inom samhällsviktig verksamhet på grund av sjukdom och vård av barn. Detta beror inte enbart på spridningen av covid-19, utan även på förekomsten av andra sjukdomar med liknande symptom som covid-19, vilka belastar testningskapaciteten och bidrar till personalbortfall. Det finns också en risk att ytterligare lokala utbrott av covid-19 ytterligare ökar belastningen på redan högt belastad verksamhet som vård och omsorg. 
• Berörda myndigheter och aktörer behöver kontinuerligt samverka för att kunna stödja inför och under hanteringen av lokala utbrott, och information om förestående lokala och regionala rekommendationer behöver delges relevanta aktörer i god tid. 

• MSB bedömer att situationen är fortsatt allvarlig. Smittspridningen har under den senaste tiden ökat på flera platser, men det finns fortsatt skillnader över landet. Den ökande smittspridningen sammanfaller med vissa rapporterade brister i efterlevnad av rekommendationerna. Detta understryker vikten av att aktörerna fortsatt verkar för att rekommendationerna följs och för att alla, såväl enskilda individer som organisationer, arbetsgivare med flera, tar sitt ansvar.
• Det finns fortsatt en risk för att lokala och regionala utbrott av covid-19 ytterligare ökar belastningen på redan högt belastad verksamhet som vård och omsorg.
• Utvecklingen framöver är osäker gällande konsekvenser för målen för samhällets säkerhet till följd av bland annat omvärldsutvecklingen, risken för fler lokala utbrott, hög belastning på personal, och förekomsten av andra sjukdomar med liknande symptom som covid-19.
• Det finns ett fortsatt behov av samverkan och en samlad hantering, särskilt kring kommunikation till allmänheten. Förändringar i vissa av restriktionerna och användningen av lokala allmänna råd riskerar att upplevas som otydligt av allmänheten, vilket skapar ytterligare behov av kommunikation och samverkan.
• Nationellt stöd behöver fortsatt samordnas så att samhällets samlade resurser används effektivt och på ett sådant sätt att flera lokala utbrott kan hanteras samtidigt.
• Ansvarsfullt resande och fysisk distansering i kombination med åtgärder från ansvariga offentliga och privata aktörer för att minska trängsel är fortsatt viktigt.

• Spridningen av covid-19 ser ut att öka på vissa platser samtidigt som det sker förändringar i restriktioner, regler och råd, vilket skapar kommunikativa utmaningar. I samband med nationella lättnader av restriktioner kan det upplevas att det uppstår skillnader mellan lokal/regional information och nationell information om restriktioner, regler och råd. Dessa kommunikativa utmaningar ökar vikten av lokal och regional strategisk kommunikation till berörda målgrupper. 
• Flera länsstyrelser rapporterar om oro hos kommuner inför att besöksförbudet på särskilda boenden och äldrevård hävs den 1 oktober. Oron handlar bland annat om risken för smittspridning bland boende och personal på boenden, men även för effekterna av fortsatt isolering. Kommunerna planerar för detta, men det finns ett behov av att omsätta föreskrifter, allmänna råd och annat stöd till lokala besöksrutiner och att dessa kommuniceras. 
• Flera aktörer rapporterar via länsstyrelserna att det behövs samordning inför höstens och vinterns händelser och högtider, som kan innebära mer resande och aktiviteter inomhus. 
• Trots regionala åtgärder finns fortsatt trängsel i kollektivtrafik. Det finns fortsatt behov av samverkan och en samlad hantering tillsammans med transportbranschens aktörer för att möjliggöra trygga resor. 
• Kapaciteten för provtagning för pågående infektion (PCR-provtagning) har ökat på flera platser, men belastningen rapporteras vara hög på laboratorieverksamheten. Spridning av covid-19 och andra sjukdomar med liknande symptom kan öka belastningen på testningsverksamheten. Vissa länsstyrelser betonar också ett fortsatt behov av kommunikation kring testning och hur testresultat ska hanteras, inklusive vid testning av barn.

MSB:s samlade bedömning MSB bedömer att situationen är stabil men fortsatt allvarlig. Utvecklingen framöver är osäker gällande konsekvenser för målen för samhällets säkerhet till följd av omvärldsutvecklingen i stort och risken för lokala utbrott samt utveckling av den kommande säsongsinfluensan. 

• I flera andra europeiska länder ökar smittan efter lättade restriktioner vilket understryker vikten av att fortsatt följa rekommendationerna. 
• Det finns risk för lokala och regionala utbrott av covid-19 under hösten, vilket kan öka belastningen på kommuner. Kommuner och länsstyrelser behöver se över och eventuellt utveckla sin kontinuitetsplanering och identifiering av samhällsviktig verksamhet inom ramen för sitt verksamhetsansvar och geografiska områdesansvar. Detta inkluderar identifiering av relevanta samhällsviktiga aktörer. 
• Det finns risk för ökat personalbortfall, på grund av egen sjukdom eller vård av barn. Detta beror även på förekomsten av andra sjukdomar med liknande symptom som covid-19, vilka belastar testningskapaciteten och försvårar prioriteringen av testning av samhällsviktig personal. 
• I händelse av lokala utbrott behöver nationellt stöd fortsatt samordnas så att samhällets samlade resurser används effektivt och på ett sådant sätt att flera lokala utbrott kan hanteras samtidigt. 
• Det finns ett fortsatt behov av samverkan och en samlad hantering, inklusive kommunikation till allmänheten. Ansvarsfullt resande och fysisk distansering i kombination med åtgärder från ansvariga offentliga och privata aktörer för att minska trängsel är fortsatt viktigt. Kommunikationen behöver i vissa fall målgrupps- och verksamhetsanpassas samt betona det individuella ansvaret.

• MSB bedömer att situationen fortsatt är allvarlig, trots en stabil situation.
• I flertalet andra europeiska länder ökar smittan efter lättade restriktioner vilket understryker vikten att fortsatt följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
• Det finns en risk för lokala och regionala utbrott av covid-19 under hösten, vilket skulle kunna öka belastningen på och i enskilda kommuner. Kommuner och länsstyrelser behöver se över och eventuellt utveckla sin kontinuitetsplanering och identifiering av samhällsviktig verksamhet inom ramen för sitt verksamhetsansvar och sitt geografiska områdesansvar.
• Vid lokala utbrott behöver nationellt stöd samordnas så att samhällets resurser används effektivt och på ett sätt som gör att flera lokala utbrott kan hanteras samtidigt.
• Det finns ett fortsatt behov av samverkan och en samlad hantering i samhället, inklusive kommunikation till allmänheten. Det är också viktigt fortsätta resa ansvarsfullt och hålla fysisk distansering, i kombination med åtgärder från ansvariga offentliga och privata aktörer för att minska trängsel.
• För att motverka informationströtthet behövs innovativa lösningar utöver de vanliga kommunikationskanaler som uppmanar till uthållighet i att följa råd och rekommendationer. Kommunikationen behöver i vissa fall målgrupps- och verksamhetsanpassas samt betona det individuella ansvaret.

• Efterlevnaden av myndigheternas råd och rekommendationer varierar över landet, beroende på sammanhang och väder. Rapporteringen från länsstyrelserna gör gällande att efterlevnaden minskar främst bland ungdomar, unga vuxna och personer i riskgruppen 70+. För att motverka informationströtthet behövs innovativa lösningar utöver de vanliga kommunikationskanalerna som uppmanar till uthållighet i att följa råd och rekommendationer. Kommunikationen behöver i vissa fall målgrupps- och verksamhetsanpassas samt betona det individuella ansvaret.
• Förnyad planering inför hösten och vintern behöver fortgå bland myndigheterna, dels för att skapa långsiktighet, dels för att ta tillvara vårens och sommarens erfarenheter.
• Det finns ett fortsatt behov av samverkan och en samlad hantering, inklusive kommunikation till allmänheten, tillsammans med transportbranschens aktörer för att möjliggöra trygga resor vid skolstart och återgång till vardag. Ansvarsfullt resande och fysisk distansering i kombination med åtgärder från ansvariga offentliga och privata aktörer för att minska trängsel är fortsatt viktigt.
• Det finns indikationer på att påverkan på vissa samhällsviktiga verksamheter gradvis minskar, i andra fall råder en oförändrad påverkan. Vissa myndigheter förbereder eller har påbörjat återgång till normaldrift av verksamheter samt återupptar till viss del uppskjuten verksamhet. Detta med bibehållen beredskap för en förändrad situation. Inom andra samhällsviktiga verksamheter kvarstår påverkan som i förlängningen potentiellt kan leda till sekundära effekter. I vissa fall förekommer fortsatt omprioritering och uppskjutning av ordinarie planerad verksamhet.
• Flera länsstyrelser rapporterar fortsatt om ett ökat antal ärenden gällande våld i nära relationer, orosanmälningar för barn och hushåll i behov av försörjningsstöd. Pandemin riskerar dessutom att förstärka befintlig, och försätta fler i, utsatthet.

• Det finns signaler om att allmänhetens benägenhet att följa myndigheternas råd och rekommendationer minskar. De kommunikativa insatserna för att informera om riktlinjer och rekommendationer behöver fortsätta. Kommunikationen behöver i vissa fall målgruppsanpassas samt betona det individuella ansvaret.
• Skolstart och återgång till arbete efter semesterperioden befaras medföra ökad trängsel inom kollektivtrafiken. Ansvarsfullt resande och fysisk distansering i kombination med åtgärder från ansvariga offentliga och privata aktörer för att minska trängsel är fortsatt viktigt. Både för att förhindra ökad smittspridning och för att personer med arbeten inom samhällsviktig verksamhet ska ha möjlighet att ta sig till sina arbetsplatser.
• De fortsatta rekommendationerna rörande riskgrupper och hemarbete riskerar att öka ofrivillig ensamhet och psykosocial ohälsa ju längre pandemin fortgår. Det är därför viktigt att såväl arbetsgivare som berörda organisationer följer utvecklingen för att uppmärksamma behov av ytterligare åtgärder.
• Fortsatta ansträngningar och samverkan behövs för att säkerställa tillgång på skyddsmateriel, läkemedel samt förbrukningsmateriel för bland annat provtagning. Detta gäller särskilt på längre sikt (tre månader).
• Aktörerna behöver beakta att kluster av ökad smittspridning kan uppstå. Det är av stor vikt att erfarenheter från vårens hantering redan nu omhändertas bl.a. för proaktiv planering av höstens verksamhet. Detta inkluderar utveckling av ledningsorganisation, stabsmetodik, uthållig personalplanering samt förmåga att samverka.

Sammanfattning av Samlad nationell lägesbild 23 juli, 2020

MSB bedömer att situationen fortsatt är allvarlig, trots en något stabilare situation i nuläget, och att utvecklingen framöver är osäker.

• Det finns tecken på att aktörer underskattar graden (1-5) av påverkan på verksamheten i sin rapportering. Troligen beror detta på att aktörerna tolkar situationen som ett nytt normalläge snarare än att den faktiska påverkan har minskat. Många aktörer ser fortsatt att situationen är ansträngd, i synnerhet vad gäller personalläget. En underskattning av påverkan riskerar att skapa bristande planeringsunderlag.
• Aktörerna behöver beakta att kluster av ökad smittspridning kan uppstå. Det är av stor vikt att erfarenheter från vårens hantering redan nu omhändertas bl.a. för proaktiv planering av höstens verksamhet.
• Fortsatta ansträngningar och samverkan behövs för att säkerställa tillgång på skyddsmateriel, läkemedel samt förbrukningsmateriel för bland annat provtagning. Detta gäller särskilt på längre sikt (tre månader).
• Det behövs fortsatt nationell och regional samverkan för åtgärder i syfte att minska trängselproblematik inom kollektivtrafiken samt kommunikation till allmänheten om detta.
• För att möta en eventuellt ökad smittspridning finns det även fortsatt behov av ansträngningar för att säkerställa tillgång på medicinsk utrustning, skyddsmateriel och läkemedel.
• Trots att provtagning för pågående covid-19 infektion sker i allt större omfattning behövs fortsatt arbete för att säkerställa tester för pågående infektion (PCR-provtagning) av personal inom övrig samhällsviktig verksamhet (prioritetsgrupp 3).
• Det är av vikt att samhällsviktiga aktörer säkerställer att den befintliga kontinuitetsplaneringen även innefattar avbrott och störningar i energiförsörjningen.
• MSB avser att uppdatera sina scenarier till stöd för analys och planering under pandemin mot bakgrund av Folkhälsomyndighetens nya scenarier.

• Även om situationen är stabilare just nu, är den fortsatt allvarlig och utvecklingen framåt är osäker. Aktörerna behöver fortsatt säkerställa att det finns en beredskap att snabbt att skala upp beredskapen för att kunna hantera ytterligare utbrott eller kunna hantera parallella händelser, skogsbränder, torka, vattenbrist och värmebölja. Erfarenheter från vårens hantering kan redan nu omhändertas exempelvis genom att utveckla ledningsorganisation, stabsmetodik, uthållig personalplanering samt förmåga att samverka.
• Vi ser att resandet tilltar, orter som inte är traditionella turistorter kan uppleva en ökad tillströmning och därmed ökad belastning för aktörerna. Vi har också sett indikationer på brister i efterlevnaden av rekommendationerna, särskilt bland ungdomar och unga vuxna. Vid varmare väder har ökad trängsel och folksamlingar uppmärksammats, på bland annat nattklubbar, stränder och caféer. För att förhindra ökad smittspridning och en ytterligare belastad sjukvård, är det viktigt att alla fortsätter att följa restriktionerna. Därför ska vi fortsätta kommunicera riktlinjer och rekommendationer, både på svenska och andra språk.
• För att säkerställa tillgång på skyddsmateriel, läkemedel och materiel för provtagning vid en eventuell ökad smittspridning, behövs fortsatt samverkan mellan berörda aktörer.
• Försämringar i levnadsförhållanden, exempelvis ökad arbetslöshet och minskad tillit till myndigheter, kan leda till ökad social oro. För att förebygga och minska riskerna för social oro har Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, länsstyrelserna och MSB initierat ett forum för att dela relevant information.

• Nuvarande situation påverkar mycket stora delar av samhället. Beslut som fattas av aktörer inom ett område kan ge konsekvenser inom andra. För att åstadkomma en effektiv hantering behöver aktörer därför samverka inför beslut.
• Prognoserna för fortsatt smittspridning är osäkra. Aktörer bör därför ta höjd för att kunna hantera en förnyad ökad smittspridning, och även för att kunna hantera andra händelser parallellt. 
• Det behövs fortsatta ansträngningar och samverkan för att säkerställa tillgång på skyddsmaterial och materiel för provtagning.
• Resandet kommer att tillta i samband med sommaren och stundande semestrar. Länen behöver ta höjd för att även orter som vanliga år inte är särskilda turistorter kan uppleva en ökad belastning. De kommunikativa insatserna för att informera besökare, både på svenska och andra språk, behöver fortsätta. Flera länsstyrelser har påbörjat arbete med att ta fram informationsmaterial med anledning av förväntad tillströmning av turister under sommaren.
• MSB har genomfört ett utskick till innehavare av verksamheter, däribland sommarverksamheter, med budskapet att ”coronasäkra” sin verksamhet för att minska smittspridningen. Initiativet innefattar bland annat en checklista som sammanfattar Folkhälsomyndighetens råd och riktlinjer samt en webbsida där goda exempel publiceras. 
• Det är fortsatt av stor vikt att erfarenheter från vårens hantering omhändertas för att vidareutveckla krisledningsförmåga hos samhällets aktörer. Vilket inkluderar utveckling av ledningsorganisation, stabsmetodik, uthållig personalplanering samt förmåga att samverka.

• För att förhindra ökad smittspridning krävs fortsatta åtgärder för att bibehålla eller förbättra fysisk distansering under sommarperioden. Det krävs nationell samordning och inriktning för att ta fram riktlinjer och råd som särskilt berör besöksnäring och sommaraktiviteter, det är av stor betydelse för att motverka motsättningar och skillnader i förhållningssätt mellan aktörer och olika delar av landet.
• MSB genomför tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en informationskampanj under juni och juli med budskapet att fortsätta följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, samt vikten av att ta del av aktuell myndighetsinformation, då läget är fortsatt allvarligt.
• Ökat resande inom landet och tillströmning av turister och sommargäster medför utmaningar under sommarperioden. För att underlätta för allmänheten att kunna följa rekommendationer om fysisk distansering och motverka stora skillnader i förhållningssätt mellan aktörer och mellan olika delar av landet behöver övergripande rekommendationer brytas ned till konkreta riktlinjer för olika verksamheter.
• Inför sommarperioden finns fortsatt behov av att nå ut med information om rådande rekommendationer till utländska medborgare som befinner sig i Sverige, exempelvis för säsongsarbete eller på semester. Att såväl svenska som utländska besökare följer rekommendationer är viktigt för att minska risken för smittspridning och för att motverka oro och motsättningar mellan besökare och bofasta på semesterorter.
• Det är viktigt att följa upp och bevaka behovet av förtydligade riktlinjer inom besöksnäring och sommaraktiviteter för att motverka ökad smittspridning under sommarperioden.
• Flera aktörer anpassar verksamheten för ett nytt normalläge där ett ökat antal frågor hanteras inom ordinarie verksamhet. Detta kan möjliggöra längre uthållighet men är samtidigt en risk för lägre beredskap om smittspridning i samhället ökar igen.
• Det är av stor vikt att ta lärdom av vårens hantering av covid-19 för att vidareutveckla krisledningsförmåga, vilket inkluderar ledningsorganisation, stabsmetodik, uthållig personalplanering och förmåga att samverka.

• Spridningen av covid-19 är fortsatt utbredd i Sverige. Indikationer på en viss avmattning i befolkningens benägenhet att följa myndigheternas rekommendationer medför risk för ökad smittspridning.
• Aktörer anpassar verksamheten för ett nytt normalläge, så att fler frågor hanteras inom ordinarie verksamhet. Det något lugnare läget bör nyttjas till att ta tillvara erfarenheter från vårens hantering och omsätta dessa i förbättrande åtgärder. Genom att ta med sig erfarenheterna står verksamheten bättre rustad för en eventuell förnyad smittspridning. 
• Nuvarande situation påverkar mycket stora delar av samhället. Beslut som fattas av aktörer inom ett område får konsekvenser inom andra. För att åstadkomma en effektiv hantering i samhället behöver aktörer samverka med varandra inför beslut.
• Minskat resande i landet påverkar turistnäringen. Det är positivt att många personer ger sig ut i närliggande grönområden, men det kan öka påfrestningen på naturen. Detta gäller särskilt nära områden med koncentrerad befolkning. 
• När nu länder lättar på reserestriktioner kommer det internationella resandet att öka, vilket kan medföra risk för ökad smittspridning. Berörda kommuner kan behöva förbereda sig för utländsk turism, till exempel genom information om de svenska rekommendationerna på andra språk. 

• Det finns indikationer på en viss avmattning i befolkningens benägenhet att följa myndigheternas rekommendationer. Restriktioner och rekommendationer är nödvändiga för att hantera situationen. Det viktigaste budskapet just nu är: Håll ut och fortsätt följa rekommendationer. 
• De negativa sociala, ekonomiska och hälsomässiga effekter som långvariga begränsningar i livsföring kan medföra för människor, bör tydliggöras och följas över tid.
• Samtliga aktörer bör i den mån det är möjligt, säkerställa att barn vid behov kan komma i kontakt med Socialtjänst, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri.
• Det finns risk för att personer avstår från att söka vård för sjukdomstillstånd som inte är relaterad till covid-19, vilket kan bidra till negativa effekter så som att allvarliga sjukdomstillstånd inte upptäcks, diagnostiseras och därmed förvärras. Det kan även få negativa effekter på psykisk hälsa. 

• Utöver de uppenbara hoten mot människors liv och hälsa och påverkan inom sektorn vård och omsorg finns i nuläget ingen allvarlig påverkan* nationellt på samhällsviktig verksamhet. 
• Några samhällsviktiga verksamheter rapporterar minskad påverkan. Läget är dock fortsatt allvarligt och utvecklingen osäker. Därför behöver alla aktörer fortsatt följa händelseutvecklingen och myndigheternas rekommendationer, samt bibehålla en beredskap för att snabbt växla upp om läget försämras. Samhället behöver planera för att kunna återuppta ordinarie verksamhet och samtidigt förbereda för att kunna hantera en försämrad situation med nya restriktioner om det krävs. 
• Förutsatt att människor fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridning bedöms det inte sannolikt att personalbortfallet inom samhällsviktig verksamhet kommer att öka. Det finns dock indikationer på att benägenheten att följa myndigheters råd och rekommendationer minskar. För att se till att samhällsviktig verksamhet fortsatt fungerar är det därför av stor vikt att allmänheten fortsätter följa myndigheternas råd och rekommendationer.
• Det finns fortsatt ett stort behov av förbrukningsmateriel och skyddsutrustning och det finns risk att tillgången på detta påverkas av störningar i internationella transportkedjor. 
• Coronapandemin har fått kännbara ekonomiska konsekvenser för delar av befolkningen och riskerar att få följdeffekter för befolkningens liv och hälsa. Det gäller i synnerhet grupper som redan tidigare varit ekonomiskt utsatta. 
• Det finns behov att stödja riskgrupper, särskilt de som inte kan använda digitala lösningar, med vardagliga ärenden som bankärenden, informationsinhämtning och myndighetskontakter.

• Enligt Folkhälsomyndigheten finns det indikationer på att epidemin i viss mån börjar skifta fokus från Stockholmsområdet till andra regioner som uppvisar ett ökat antal fall. Smittspridningen i Sverige befinner sig i ett kritiskt skede, uthålligheten och följsamheten avseende rekommendationerna och råd sätts på prov.

• Störningar i försörjning av kritiska varor och tjänster inom samhällsviktig verksamhet kan fortsatt utgöra en risk, eftersom dessa till stor del påverkas av internationella förhållanden. Särskilt behovet av förbrukningsmateriel och skyddsutrustning inom hälso- och sjukvård kommer fortsatt att vara stort.

• Om isolering och fysisk distansering bedöms behöva fortgå en längre tid behöver åtgärder vidtas för att minska negativ hälsopåverkan för berörda grupper.

• Flera kommuner uppger negativ påverkan på till exempel hemtjänst, äldreomsorg, socialförvaltning och dagverksamhet på grund av personalbortfall, ökad belastning samt introduktion av nyanställda.

• Det finns behov av information som möter behovet hos anhöriga och närstående till personer med covid-19 samt till äldre som bor på äldreboenden.

• På regional nivå lyfts att reducerad personalförmåga kan medföra allvarlig påverkan på förmågan att genomföra räddningsinsatser i samband med höga flöden och skogsbrandssäsong.

• Allt fler verksamheter både på regional och nationell nivå påverkas ju längre krisen pågår, det märks nu i stor del av näringslivet. Företag drabbas av konkurser, varsel och permitteringar. Gränshandeln upplever negativa konsekvenser av stängda gränser.

• De flesta samhällsviktiga verksamheter rapporterar, liksom som förra veckan, en måttlig påverkansgrad. Jämfört med förra veckan märks en viss ökning i grad av påverkan inom handel och industri samt socialförsäkringar.
• Ökad belastning och personalbortfall kan komma att minska tillgängligheten till några myndigheters servicefunktioner. Fortsatt fungerande servicefunktioner hos myndigheterna är nödvändigt för att upprätthålla samhällets funktionalitet.
• Flera länsstyrelser och myndigheter lyfter att redan ekonomiskt utsatta grupper och personer med små ekonomiska marginaler riskerar att påverkas särskilt hårt av ökande arbetslöshet, varsel och permitteringar. I förlängningen kan det få konsekvenser för människors liv och hälsa.
• Några myndigheter har rapporterat att långsiktig verksamhet kan bli lidande på grund av hanteringen av covid-19-utbrottet. Exempelvis kan underhåll, förnyelse och utveckling av teknik försenas, vilket kan komma att påverka driftsäkerhet och förmågan att möta ökade kapacitetsbehov på lång sikt. Eftersom stora delar av den samhällsviktiga verksamheten är ömsesidigt beroende av varandra kan konsekvenser inom en verksamhet påverka andra. 

• De flesta samhällsviktiga verksamheter är måttligt påverkade. Spridningen i påverkansgrad inom myndigheter och mellan verksamheter kan variera. Vissa aktörer rapporterar en minskad påverkan, då personal är åter i arbete. Sjukvård och omsorg är fortsatt mycket hårt belastade. På regional nivå är läget i stort sett oförändrat.
• Det finns behov av fortsatt resursmäkling och anskaffning på nationell nivå avseende såväl materiel som personal för att säkerställa en effektiv hantering. Det finns även fortsatt behov av avvägningar mellan hälso- och sjukvårdens behov och andra verksamheters behov, främst avseende skyddsmateriel.
• Aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet bör i sin planering ta höjd för att kunna hantera olika scenarion för den fortsatta utvecklingen av situationen med covid-19. Samtliga aktörer behöver säkerställa långsiktig planering för bemanning samt tillgång till kritiska varor och tjänster.
• Det finns kommunikativa utmaningar i att nå ut till berörda grupper inför kommande högtider och helger samt att fortsatt betona vikten av att stanna hemma och inte uppsöka offentliga verksamheter vid sjukdom.
• Som en konsekvens av pandemin riskerar utsatta grupper att drabbas extra hårt. Det är därför viktigt att berörda aktörer noga följer utvecklingen för att identifiera behov av eventuella riktade åtgärder.

Gemensamt för de flesta verksamheter är att påfrestningen är oförändrad eller har ökat sedan föregående rapportering. De flesta samhällsviktiga verksamheter är måttligt påverkade (2 på en 5-gradig skala) men spridningen i påverkansgrad är stor. Hälso- och sjukvård samt omsorg är mycket hårt belastade och förväntas vara det även framöver. På regional nivå syns en generell ökning av belastning inom de flesta av samhällssektorerna.

För en effektiv hantering behöver resursmäkling, anskaffning och prioritering av materiel och personal på nationell nivå säkerställas. Det råder i nuläget en ökad risk för att brist på läkemedel, eftersom efterfrågan ökar i kombination med att det är störningar i produktions-och transportflöden. Det finns behov av samordning av transporter för samhällsviktiga varor inom Sverige. Höga krav ställs på ledningsförmågan hos i stort sett alla aktörer och eftersom situationen förväntas pågå under längre tid behöver det finnas en uthållighet i ledningsförmågan.

Aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet bör fortsätta att ta höjd för ytterligare omprioriteringar och åtgärder för att skapa uthållig personalförsörjning. Aktörer behöver även säkerställa att skyddsvärd information avseende exempelvis behov, brister och planläggning kopplat till hanteringen av covid-19 hanteras korrekt.

Påfrestningen på samhällsaktörerna har ökat, men situationen inom samhällsviktig verksamhet är relativt stabil, förutom kända bekymmer som en ansträngd hälso- och sjukvård, ökad risk för brist på sjukvårdsmateriel och störningar i transporter.

Totalt sett är de samhällsviktiga verksamheterna måttligt påverkade (2 på en 5-gradig skala), men det finns en stor spridning i graden av påverkan.
De med ansvar för samhällsviktig verksamhet bör i takt med ökad smittspridning ta höjd för ytterligare omprioriteringar och åtgärder för att skapa uthållig personalförsörjning.

Tydlig och gemensam information är fortsatt viktigt. Aktörernas kommunikativa åtgärder behöver rikta sig både externt och internt, det finns i flera verksamheter oro att anställda blir smittade eller smittar andra. Det finns också oro och stress på grund av ökad arbetsbelastning i takt med högre sjukfrånvaro.

De flesta aktörer rapporterar måttlig påverkan på samhällsviktig verksamhet men spridningen i påverkansgrad mellan och inom samhällssektorer är stor. Gemensamt för de flesta samhällssektorer är att påverkansgraden har ökat, särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn som är mycket hårt belastad. Den fortsatta bristen eller risk för brist på materiella resurser, i synnerhet skyddsutrustning, kan komma att påverka fler områden än endast hälso- och sjukvård samt omsorg, såsom skydd och säkerhet. Arbetet med att samordna och säkra tillgången på resurser för sjukvården bör ta detta i beaktande.

Stora kommunikativa utmaningar i kombination med spridande av desinformation kan utgöra ett hinder för fortsatt effektiv hantering, och kan på sikt påverka förtroendet för myndigheterna. Den ekonomiska situationen kan innebära omfattande konsekvenser för samhället. Det kan på sikt potentiellt påverka förutsättningarna för att värna liv och hälsa hos befolkningen.

MSB gör bedömningen, i lägesbilden den 19 mars, att det generellt finns förutsättningar hos regioner och andra myndigheter för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet, även vid större personalbortfall. Det skulle dock innebära påfrestningar och behov av omfattande prioriteringar. Det är angeläget att aktörerna fortsätter planera för en uthållig hantering, samt att säkerställa nyckelkompetenser. Särskilt fokus bör fortsatt läggas på att säkerställa tillgång till förbrukningsmateriel inklusive skyddsutrustning och provtagningsmateriel inom regionerna och för den kommunala vården. 

Det finns fortfarande ett stort behov av att tillhandahålla samordnad och kvalitetssäkrad information till allmänhet och till olika samhällsaktörer. Denna information bör utformas för att nå hela befolkningen, både avseende språk, tillgänglighet och informationskanaler.

MSB gör bedömningen, i lägesbilden den 12 mars, att risken för störningar i försörjningen av samhällskritiska varor eller tjänster till Sverige generellt sett är låg på kort sikt men att det råder osäkerheter kring utvecklingen på längre sikt.

Det är viktigt att berörda myndigheter och aktörer i Sverige fortsätter att säkerställa kontinuitet i sin verksamhet.

MSB gör bedömningen, i lägesbilden den 5 mars, att berörda myndigheter och organisationer har en god beredskapsplanering i nuläget men att de behöver ta höjd för en eskalering och utdragen hantering. För att säkerställa fortsatt god beredskap uppmanar MSB alla aktörer som har ansvar för samhällsviktig verksamhet att se över sin personalplanering och se till att de får fortsatt tillgång till viktiga varor.