Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Du verkar inte ha Adobe Flash Player installerat

Adobe Flash Player gör det möjligt att spela upp filmer och är gratis att installera på din dator. Installera Adobe Flash Player på

http://get.adobe.com/se/flashplayer/

Godkänn cookies

Den 1 juli 2011 förändrades lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Det innebär att du som besöker en webbplats aktivt måste samtycka till att webbplatsen använder så kallade cookies. Några cookies på MSB.se är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera korrekt. Dessa har redan sparats på din dator. Övriga cookies används i vårt förbättringsarbete. Dem kan du godkänna här. Vad innebär detta?

Genusperspektiv och jämställdhet viktigt vid internationella insatser

Tipsa om artikeln
MSB arbetar aktivt för att stärka kvinnors position i samhället, både nationellt och internationellt. Målsättningen är att all personal som vi skickar ut ska vara genusmedveten, för att på bästa sätt kunna utföra insatser som kommer befolkningen i värdlandet tillgodo.

Varför behövs genusperspektivet?

Eftersom kvinnor och män ofta har olika sociala roller, ansvar, arbetsuppgifter, rättigheter och skyldigheter, drabbas de ofta olika av katastrofer och väpnade konflikter. Det betyder att hjälpbehoven vid en katastrof eller konflikt kan se olika ut för kvinnor och män.
 
Utan kunskap om och fokus på detta vid planering och genomförande av internationella insatser, Kvinnor och barn vid en kastrull med kokande innehåll. Foto: Räddningsverketriskerar MSB missa viktiga målgrupper och endast stödja delar av ett krisdrabbat samhälle.
 
I många samhällen har män en mer utåtriktad roll, och kan på ett tydligare sätt formulera och framföra sina behov och kunskaper. Att inkludera kvinnor kan innebära att man som insatspersonal får gå några extra steg, men det resulterar ofta i en mer effektiv insats.
 
Det kan handla om att inhämta information från kvinnor, att anställa lokala kvinnor i insatsen, att handla varor från kvinnliga leverantörer, och att möjliggöra kvinnors deltagande genom att ordna barnpassning samt planera tider, platser och informationsspridning på rätt sätt.

Kvantitativa mål

En viktig del i genusarbetet på MSB är att eftersträva internationella insatstyrkor med en jämn könsbalans (minst 40 procent av det underrepresenterade könet enligt jämställdhetslagen).
 
MSB har skyldighet att arbeta mot detta mål, inte bara ur rättvise- och demokratisynpunkt, utan för att leva upp till de lagar, konventioner och resolutioner som Sverige förbundit sig till.
 
Att kvinnor ingår i det team MSB sänder ut är ofta en förutsättning för att kunna involvera kvinnor i återuppbyggnadsarbetet.

Kvalitativa mål

Inom det kvalitativa området arbetar MSB på flera fronter. Det kan exempelvis handla om att bygga FN-fältläger på ett genus- och kulturmedvetet sätt, att stärka kvinnor lokalt genom att erbjuda anställning inom insatsen eller att ifrågasätta traditionella könsroller genom att utbilda kvinnliga mekaniker, elektriker och konvojledare.
 
En viktig aspekt är att alltid försäkra sig om att kvinnor ges möjlighet att göra sin röst hörd och bidra med sina unika kunskaper och erfarenheter, där kontakt med lokala kvinnogrupper utgör en viktig inkörsport.
 
Internt handlar det om att öka kunskapen, för insatspersonal såväl som personal på MSB, om genusrelationer i drabbade områden och dess påverkan på internationella insatser.
 
I relation till FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och den svenska handlingsplanen för densamma arbetar MSB bland annat med att
  • arbeta med genusperspektiv i insatsverksamheten genom att beakta kvinnors, mäns, flickors och pojkars behov och situation under alla faser av en insats,
  • utbilda insatspersonal och intern personal på MSB i hur man arbetar med genusperspektiv i insatser,
  • stärka skyddet för kvinnor och flickor genom att bland annat rapportera förbrytelser mot folkrätten till uppdragsgivare och påverkansorganisationer.

Handbok i jämställdhet vid insatser

I översvämningarna i Bangladesh 1991 dog fem gånger så många kvinnor som män. Två tredjedelar av dödsfallen i tsunamin år 2004 var kvinnor. Vid jordbävningen i Pakistan 2005 dog fler kvinnor än män.

Orsakerna är många, men grundar sig ofta på att kvinnor och män i olika kulturer och religioner bland annat har olika ansvarsområden, arbetsuppgifter, rörelsefrihet, klädkoder och utbildning.
 
För att kunna arbeta effektivt med katastrofhantering i alla skeden krävs förståelse för och kunskaper om detta.
 
Att arbeta med ett genusperspektiv i internationella insatser innebär att anpassa arbetet efter de lokala förutsättningar som råder så att insatsen når så många som möjligt, så snabbt som möjligt.
Mot denna bakgrund har Räddningsverket utarbetat en handbok i jämställdhet, som även verkets efterträdare MSB står bakom. Den riktar sig i första hand till projektledare och insatspersonal i MSBs internationella insatser.
 
I handboken finns konkreta och kortfattade råd som är direkt användbara i det praktiska arbetet vid planering, genomförande, rapportering och utvärdering av en insats.

Resolution 1325 fokuserar på kvinnans roll

Resolution 1325 antogs av FN:s säkerhetsråd den 31 oktober 2000 och är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsländer, och därmed även för Sverige.
 
Resolutionen är unik i och med den både fokuserar på kvinnans viktiga roll som aktör i fredsarbete och på den oproportionerligt stora påverkan väpnade konflikter har på civilbefolkningen, inklusive kvinnor. 
 
FN:s säkerhetsråds resolution 1325 handlar om vikten av öka kvinnors deltagande och inflytande i alla nivåer av fredsarbete – från att förebygga och hantera till att lösa väpnade konflikter och att återuppbygga samhällen.
 
Den handlar också om kvinnors utsatta situation vid konflikter och det internationella samfundets ansvar att motverka denna. Konkret innebär resolution 1325 att kvinnor själva måste ha möjlighet att formulera de problem och de behov som de har, och vara med att utforma lösningar på problemen.

MSB vill ha fler kvinnor i internationella insatser

För att MSB ska bli effektivt i det internationella arbetet och nå ut till hela befolkningen i ett katastrof- eller konfliktområde, måste ett aktivt arbete ske för att involvera kvinnorna i den lokala befolkningen.
 
Kvinna som ingår i MSB:s sök- och räddningsstyrka. Foto: Johan EklundEn förutsättning för detta är ofta att även inkludera kvinnor i de svenska insatsstyrkorna. I relation till FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och den svenska handlingsplanen för densamma arbetar MSB bland annat med att
  • öka andel kvinnor på internationella insatser genom ökad rekrytering och nominering av kvinnor till insatser,
  • stärka skyddet för kvinnor och flickor genom att bland annat rapportera förbrytelser mot folkrätten till uppdragsgivare och påverkansorganisationer,
  • arbeta med genusperspektiv i insatsverksamheten genom att beakta kvinnors, mäns, flickors och pojkars behov och situation under alla faser av en insats,
  • utbilda insatspersonal och intern personal på MSB i hur man arbetar med genusperspektiv i insatser.

MSB arbetar vidare med genderforce

Ett viktigt led i MSB:s arbete med genusfrågor inom det internationella arbetet är partnerskapsprojektet Genderforce.
 
Två personer med minröjningsutrustning i samtal. Foto: Johan EklundProjektet avslutades under våren 2008 men partnerskapet mellan de deltagande organisationerna fortlever i det så kallade Genderforce-samarbetet och MSB jobbar vidare med att integrera de uppnådda resultaten i sin verksamhet.
 
Tillsammans med både civila och militära myndigheter och fristående organisationer arbetade MSB:s föregångare Räddningsverket med en rad mål som alla syftade till att förbättra det svenska internationella arbetet i katastrof- och konfliktområdet.
 
Projektets hade åtta delprojekt som jobbade mot att
  • synliggöra hinder i rekryteringen av kvinnor till utlandstjänst samt genom nya rekryteringsmetoder öka antalet kvinnor i utlandstjänst, även i ledande positioner,
  • påverka insatsernas mandat så att de innehåller tydliga direktiv om jämställdhet och kvinnors aktiva deltagande i återuppbyggnadsarbetet,
  • ta fram verktyg för att underlätta för svensk personal att i utlandstjänst respektera kvinnors behov och rättigheter,
  • tydliggöra former för civil och militär samverkan i fält och olika parters roller, utveckla arbetsformer för genusrådgivare inom insatser samt genomföra coachprogram för chefer, öka kunskapen om människohandel och vad personal inom insatser/missioner kan göra för att motverka den,
  • utbilda svensk personal om jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter och sprida våra erfarenheter och verktyg till nationer inom EU och FN.

Viktigt med fler kvinnor

Svenskt internationellt arbete i katastrof- och konfliktområden ska komma hela befolkningen i området till godo. Åsikter och behov från alla grupper i samhället ska respekteras och jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokratiska värden behöver stärkas.

 

En förutsättning är att kvinnor aktivt deltar i arbetet och är med och fattar beslut på alla nivåer - i planeringen, genomförandet och i utvärderingen av en insats.

 

Verkligheten ser dock annorlunda ut. Män är överrepresenterade i vissa av de myndigheter som deltar i Genderforce-samarbetet. Dessa finner det svårt att rekrytera och behålla kvinnor i sin verksamhet.

 

Ett av huvudproblemen är osynliga strukturella och organisatoriska hinder som ofta göms bakom gamla synsätt och traditioner.
 
För att Sverige effektivt ska kunna genomföra internationella uppdrag i katastrof- och konfliktsituationer krävs att kvinnor deltar. Inte bara på grund av kompetens och erfarenhet utan också för att nå kvinnor och flickor bland befolkningen.

 

Genom en jämställd verksamhet kan svenska insatser - så väl civila som militära - vara ett gott föredöme i de områden de verkar.

 

Genom arbetet med Genderforce har vår kunskap inom många av dessa områden ökat. Framtagandet av data, material och verktyg för ökad kunskapstillämpning i genusfrågor, har gett oss en bra grund för att se till att genusfrågor är integrerade i allt vårt arbete.

Publicerad: 2009-09-29 kl. 17:15