Handbok i civil beredskap för kommuner

 

Transkribering av filmen

PH: Välkomna till det här webbinariet, där du kommer att få information om Handbok i kommunal krisberedskap. Jag heter Pia Holmstrand och arbetar på MSB i projektet med att ta fram handboken. Vi kommer att ge en översiktlig information om handbokens innehåll och upplägg och hur du kan hitta den på vår webbsida. Men vi ska också ge en fördjupad presentation av riskkatalogen, som är det fjärde och senaste blocket i handboksserien. Webbinariet avslutas med att en av landets alla beredskaps- och säkerhetssamordnare ¬– Kicki Lech från Torsby kommun – ger oss bilden över hur hon ser nyttan av riskkatalogen i sitt krisberedskapsarbete i kommunen. Har du frågor om handboken, mejla dem till vår funktionsbrevlåda: leh@msb.se. Vi kommer löpande att besvara era frågor och bygga en FAQ på handbokens hemsida.
Med den här korta introduktionen startar vi upp dagens webbinarium med att lämna över ordet till Karin Holmgren, som också arbetar i projektet med att ta fram handboken. Välkommen, Karin. Kan du kort beskriva vad Handbok i kommunal krisberedskap är? Varsågod.

KH: Tack, Pia. Ja, varför har vi tagit fram en handbok i kommunal krisberedskap? Inför arbetet med att ta fram den nuvarande överenskommelsen om kommunernas krisberedskap lyfte många kommuner behovet av att samla det stöd som myndigheter och andra aktörer har tagit fram. Beredskapssamordnare upplevde att de lade mycket tid på att eftersöka vägledningar få koll på vilka myndigheter som var ansvariga inom olika verksamhetsområden, vilken lagstiftning som var berörd m.m. Så då fick vi på MSB uppdraget att tillsammans med SKR ta fram en handbok.

Den främsta målgruppen är beredskapssamordnare som inte har arbetat så länge och som arbetar i en liten eller mellanstor kommun, och som kanske inte jobbar 100 procent med frågorna. Men även de som har jobbat en längre tid och kanske i en större kommun kan ha nytta av handboken. Vi hänvisar nämligen läsaren till rapporter och vägledningar så att man kan fördjupa sig om man vill. Sen har vi även en andra målgrupp: verksamhetsansvariga. Vi tror och hoppas att handboken ska stärka samarbetet mellan beredskapssamordnaren och de olika kommunala verksamheterna. Kapitlen har publicerats löpande och finns endast som pdf-fil på MSB:s webbplats. Därmed kan läsaren välja hur man ska använda den. Om man vill läsa den digitalt eller skriva ut den.
Handboken innehåller fyra block. Block 1 är Övergripande processer. Här tar vi upp sånt som är grundläggande och berör allt krisberedskapsarbete, till exempel risk- och sårbarhetsanalyser, krisledningsnämnd och geografiskt områdesansvar. Block 2 är Kommunala verksamheter. Vi ska kika lite extra på det blocket. Här beskrivs verksamheterna som alltid måste fungera ur ett krisberedskapsperspektiv, till exempel avlopp, dricksvatten och skola. Kapitlen presenteras i bokstavsordning och innehåller avsnitt om ansvar och roller, planering, risker och sårbarheter samt utbildning och övning. I många av kapitlen i det här blocket har sakkunniga på SKR varit delaktiga och fungerat som bollplank åt skribenten.

Vi går tillbaka till handbokens startsida och pratar lite om block 3: Särskilda funktioner. Här beskrivs kommunens krisberedskap och funktion utifrån specifika uppgifter och risker. Dessa särskilda funktioner är inte kopplade till en specifik kommunal verksamhet, utan det handlar till exempel om IT och trygghetspunkter. Just ett kapitel om trygghetspunkter har varit efterfrågat. Det har vi nyss publicerat. Där ger vi råd och stöd om vad man ska tänka på när en kommun ska ta fram en trygghetspunkt.

Block 4 är vårt senaste block, som också är temat för webbinariet: Riskkatalogen. Jag går inte in på vad den innehåller. Det ska vi få veta mer om strax. Den gör att kommunerna inte behöver lägga så mycket tid på att leta information om riskerna, utan i stället kan lägga tid på att bedöma riskerna.

PH: Tack, Karin. Nu har nog alla fått en lite tydligare bild av vad Handbok i kommunal krisberedskap är. Du nämnde att projektet har genomförts i samverkan med SKR. Vad har de haft för roller i projektet?

KH: Dels har SKR varit med i styrgruppen. Sen har de också haft en representant som varit med i vår projektgrupp, som vi arbetat kontinuerligt med. Dessutom har sakkunniga på SKR varit behjälpliga med kapitlen och bollat och gett råd och stöd och också korrläst dem.

PH: Nu har vi lite tid kvar på projektet, och arbetet fortsätter under hösten. Vilka fler kapitel planerar ni att släppa?

KH: Vi håller på nu och färdigställer ett kapitel om socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård som kommer att publiceras under hösten. Dessutom har vi startat upp ett sista kapitel inom kommunala verksamheter: Miljö- och hälsoskydd, som kommer senare under hösten.

PH: Det gäller att hålla koll på hemsidan. Det kommer nya kapitel hela tiden. Nu avslutas projektet med att skapa nya kapitel vid årsskiftet. Hur kommer MSB att ta ansvar för att förvalta det här?

KH: Vi har tagit fram en förvaltningsprocess som ska hjälpa oss att hålla handböckerna levande och uppdaterade. Det kan handla om att se över att länkar fungerar. Vi hänvisar mycket till länkar i kapitlen. Men även att vara vaksamma på om nånting händer inom nåt verksamhetsområde, eller nån ny lagstiftning som gör att vi behöver uppdatera.

PH: Tack. Nu hoppas vi att ni har fått en bild av handboken i sin helhet, och ser fram emot flera publiceringar av nya kapitel under hösten.
Då går vi vidare till nästa programpunkt, där vi går igenom riskkatalogen.

Den är framtagen som stöd till kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Men självklart kan informationen vara användbar även för andra uppgifter och också för andra aktörer som till exempel regioner och myndigheter. I riskkatalogen lyfter vi de risker som kan orsaka en kris i samhället och där hanteringen skulle kunna bli påfrestande för kommunen och riskera att få negativa konsekvenser för våra viktiga skyddsvärden. Det kan röra sig om mänskliga, ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser.

Ni hittar riskkatalogen på handbokens hemsida. Genom att klicka på den får ni också lätt överblick över alla utgivna riskkapitel. Det är allt från oljeutsläpp och föroreningsolyckor till sjöss till solstormar och översvämningar. Fokus är på riskspecifik information som underlag till kommunernas planering.

Vår förhoppning är att stödet ska kunna bidra till att kommunerna kan komma längre i sin analys kring vilka risker och sårbarheter som finns i den egna kommunen. Genom att få en snabb överblick över ett riskområde kan man också fokusera på om det är sannolikt att risken kan drabba kommunen. Hur ser förutsättningarna ut och vilka konsekvenser innebär det för kommunen, men också för det geografiska området?

Alla kapitel är indelade i olika underområden. Vi startar med att beskriva riskområdet för att sen gå över på konsekvenser. Vi ger exempel på om det har inträffat händelser. Hur kan man löpande ta del av riskbedömningar? För att sen gå vidare till att beskriva ansvar och roller och särskilt fokusera på om kommunen har nåt specifikt ansvar. Och mer information, så att man löpande kan följa vad som händer i riskområdet. Vi beskriver typiska skeenden och vilka huvudsakliga variationer som ryms inom varje riskområde. Det kan röra sig om basfakta och definitioner av centrala begrepp.

Vi har också försökt få med resonemang om varaktighet och utbredning, samt vad eller vilka som kan bli särskilt sårbara om risken slår till. Vad blir konsekvenserna? Där det är möjligt beskrivs även sannolikheter för riskområdet. Om det till exempel är cykliskt. I så fall med vilken återkomsttid. Om det varierar mellan säsong. Eller om det finns andra faktorer som påverkar när risken kan uppkomma.

Underlaget är kortfattat, men självklart ges det möjlighet till fördjupning via länkar till vetenskapliga rapporter, vägledningar, utvärderingar m.m. Så använd riskkatalogen för att söka mer information. Eftersom den huvudsakliga målgruppen för handboken är kommuner har vi också specifikt kopplat till varje risk försökt beskriva vilken roll och vilket ansvar en kommun kan komma att ha om händelsen skulle inträffa. Om det till exempel är tydligt att kommunen ska tillhandahålla riskspecifik planering, till exempel en beredskapsplan för dammbrott. Men ibland saknas det ett särskilt utpekat ansvar. Då är det självklart ansvarsprincipen som gäller.

Viktigt att ha i åtanke är att riskkatalogen ska ses som en "grundplåt", där korta fakta om olika risker presenteras. Där kommunen kan utveckla hur konsekvenserna påverkar just dem, utifrån kännedom och kunskap om den egna kommunens förmåga och kapacitet i hela sitt krisberedskapsarbete.

MSB publicerar riskområden allt eftersom de blir klara under hösten. Just nu har vi 13 riskområden som är klara. Ytterligare ett tiotal kommer senare under hösten. Vi har försökt vara så riskspecifika som möjligt i varje område och planerar just nu att ta fram ett mer generellt kapitel som ett komplement. Där kommer vi att samla information av mer systemövergripande karaktär, såsom till exempel: Vad händer om svenskar drabbas utomlands av en katastrof? Eller information om generella förstärkningsresurser som lednings- och samverkanskompetens. Eller flygmedicinsk evakuering.

Värt att nämna är också att vi har valt att fokusera på fredstida kriser. Kriget, eller det väpnade angreppet, finns just nu inte med i riskkatalogen. Men vill ni ha mer information om totalförsvaret och civilt försvar, så finns det mycket information att hämta på bland annat MSB:s hemsida.

I detta underlag har vi inte bara sett över vilka olika underlag som MSB publicerat inom de olika riskområdena, utan vi har självklart tagit stöd av experter på andra myndigheter. Som exempel kan nämnas att vi fått stöd av Sveriges nationella seismiska nät vid Uppsala universitet i kapitlen som rör jordbävningar och vulkanutbrott. Vi har sett ett mervärde i att samla redan framtagen information om varje område. Både det material som vi själva på MSB publicerar eller som andra relevanta aktörer har förmedlat. Vi har så klart inte kunnat vara helt uttömmande, men om det finns behov av att gå djupare in på nåt område finns det möjlighet att leta sig vidare via lästipsen i varje kapitel. På samma sätt som till övriga delar av handboken vill vi självklart få dina synpunkter på riskkatalogen. Mejla det till vår funktionsbrevlåda: leh@msb.se.

Nu hoppas vi att du har fått information om innehållet i riskkatalogen. Kanske har du också fått idéer om hur du kan använda den i ditt arbete med bland annat risk- och sårbarhetsanalyser. Vi har nämnt att den främsta målgruppen är kommunala beredskapssamordnare, men vi hoppas att handboken även kan vara ett stöd och en inspiration till verksamhetsansvariga i kommunen. Så sprid den gärna vidare och se till att fler verksamheter får veta att den samlade informationen finns.

Då avrundar vi dagens webbinarium med att få en inblick i hur en av landets beredskapssamordnare, nämligen Kicki Lech från Torsby kommun, ser att hon kan ha användning av riskkatalogen i sitt arbete. Välkommen, Kicki.

KL: Tack. Vad kul att jag har fått komma hit i dag. Jag arbetar sen tre år tillbaka som säkerhetssamordnare i Torsby kommun. Jag är ensam på tjänsten, så som det säkert ser ut i många mindre kommuner. Jag kastades in i arbetet av en slump 2019 när vi skulle sammanställa en RSA. Det är jag jätteglad för, för det är ett vansinnigt spännande arbete.
Torsby är en kommun i norra Värmland som är stor till ytan men liten till befolkningen. Det är nästan en fjärdedel av Värmlands yta, men vi är mindre än 12 000 medborgare.Kommunen är ett resultat av flera kommunsammanslagningar och var från början nio olika kommuner.

Krisberedskap kan vara utmanande för en kommun. Utmaningen ligger bland annat i att vi ska bedöma risker och sårbarheter, inte bara för våra verksamheter om vi tänker på dricksvattenproduktion, IT-stöd fastigheter som vi håller till i och personalen som arbetar i kommunen, utan vi måste även tänka på allt som kan hända dem vi har i vår omsorg, till exempel barnomsorgen, skolor och särskilda boenden. Som ett ytterligare lager lägger vi till allt som kan hända de som bor i kommunen. Det kan vara skogsbränder, elavbrott, snöfall och skyfall. Allt det ska vi lyckas sammanställa till en risk- och sårbarhetsanalys vart fjärde år.

När man känner sin kommun väl och har gjort en RSA ett par gånger vet man vilka risker man ska lägga mer krut på i bedömningen. Man har gjort en egen riskkatalog. Jag, som fortfarande anser mig vara lite ny på jobbet, tycker att det känns bra med stöd i arbetet med RSA:n. MSB:s riskkatalog kan vara en del av det stödet för mig. Många säkerhetssamordnare med mig har nog upplevt att verksamheterna har svårt att ibland hinna tänka på krisberedskap. Verksamheten är så slimmad och alla har ett fullt schema där vi vill komma in och prata om allt som kan hända, vilka konsekvenser det kan få, hur vi ska minimera risken att det händer och hur vi kan skapa kontinuitet i verksamheten.

Vissa händelser är självklara och alla är medvetna om dem i kommunen. Vi är en stor kommun med mycket skog som kan brinna eller falla vid stormar. Vi har en damm i klass A, där ett dammbrott skulle vara förödande, inte bara för vår kommun utan längs med hela Klarälvsdalen. Vi har två större skidanläggningar, som för med sig allt vad det innebär med ökad befolkning på vintern och mycket mer trafik på våra vägar än de är avsedda för ibland. Vi är också en glesbygdskommun, där många är beroende av hemtjänst och hemsjukvård. Då måste vi ha personal, fordon, drivmedel och farbara vägar, om vi ska tänka lite på kritiska beroenden också.

Sen finns det mycket som kan hända som är svårare att ta till sig. Vi har ett exempel ganska nyss: Under RSA-arbetet 2019 bedömde vi risken för en pandemi som låg. Sen var det mars 2020, och vi satt där mitt i en pandemi. Det som vi ser som självklara risker kanske inte är det i en annan kommun. Varje kommuns RSA måste ha en förankring i det geografiska området för att vara användbar.

Jag kommer nog att använda riskkatalogen i första hand under förberedelser inför mina möten med verksamheten. Om jag har läst på om vad risken innebär kan jag i förväg bedöma om vi ska lägga mycket tid på den, eller kortare tid. Om vi går vidare, är det en fördel om jag har koll på olika konsekvenser, för då kan jag lättare få med mig verksamheten i mina tankebanor. Då kan vi snabbare se direkta och indirekta konsekvenser för oss, och i förlängningen kanske vi kan ha med förslag på åtgärder som gör verksamheten mer robust. På så vis blir arbetet effektivare både för mig och för dem jag möter. Utifrån erfarenhet bygger man upp sin egen riskkatalog, som är relevant för den kommun man jobbar i.

Det finns avsnitt i riskkatalogen som jag kommer att ha nytta av direkt. Till exempel ras och skred och översvämningar ligger väldigt nära till hands för oss. Vi drabbas även av höga temperaturer, vattenbrist och torka. Men sen finns det avsnitt som ligger lite längre bort från vår verksamhet och som jag kanske inte läser riktigt lika noga just nu. Det kan ju vara dem om jordbävningar och vulkanutbrott.

Men det är tjusigt att man har sett över allt det här och sammanställt det, så att inte jag behöver leta efter den informationen. Om jag vill läsa mer finns det hänvisningar som jag kan följa i stället för att googla som en galning. Som säkerhetssamordnare kan man inte ha koll på allt. Styrkan ligger i att veta var man ska söka information. Informationen i riskkatalogen kanske kan ses som en grundplatta som man kan bygga ut med erfarenhet och lokala förutsättningar till kommunens egen riskkatalog.

PH: Tack, Kicki. Väldigt intressant att få ta del av hur du jobbar med risk- och sårbarhetsanalyser, men också krisberedskapsarbetet, i Torsby. Är det nåt kapitel som du så här långt saknar i riskkatalogen?

KL: Ja, kapitel som borde behandla bortfall av drivmedel, el eller livsmedel. De här sakerna som man nästan inte orkar tänka på, för att det är så jobbigt. Sen tänker jag att åska kanske också kan vara ett bra kapitel.

PH: Vi har några kapitel som är på gång att produceras. Tack för tipsen. Vi ska föra dem vidare, så får vi se om vi kan göra nåt med livsmedelsproduktion, till exempel Vi vet ju att Livsmedelsverket jobbar med att stödja livsmedel. Du har gett ett antal exempel på hur du kan tänka dig att använda riskkatalogen. Är det nån ytterligare situation som du kan tänka dig?

KL: Ja. Kapitlen i riskkatalogen skulle kunna ses som ett bra underlag vid övning. Då kan man läsa in sig på konsekvenser. Man kan grotta ner sig mer i vad som skulle kunna hända via läshänvisningarna. Sen kan man bygga en övning utifrån det.

PH: Jättebra. Stort tack.

KL: Tack så mycket.

PH: Då var det dags att avsluta dagens webbinarium. Vi hoppas att du har fått en tydligare bild av Handbok i kommunal krisberedskap och riskkatalogen i synnerhet. Att du har fått tips och idéer hur du kan använda det samlade stödet i ditt arbete med krisberedskap på olika nivåer i kommunen.För tillfället har vi publicerat 31 kapitel, som omfattar 500 sidor. Så mycket information finns att ta del av.

Det här är första webbinariet i en serie som vi sänder under hösten. I nästa webbinarium ger vi en fördjupad information om handbokens upplägg och innehåll, så att du har ännu lättare att hitta den information som finns där. Vi hoppas också kunna genomföra ett webbinarium med temat inom nåt av kommunens verksamhetsområden, och då kanske vända oss till både dig som beredskapssamordnare, men även verksamhetsansvariga. Du får mer information om våra kommande webbinarier på handbokens webbsida. Där kommer du också att hitta nya kapitel i handboken som publiceras löpande. Så håll dig uppdaterad med MSB:s webbsida.

Vi arbetar ständigt med att utveckla och komplettera handboken. Därför är dina synpunkter på innehåll och användbarhet väldigt viktiga. Varmt välkommen att mejla dina synpunkter till vår funktionsbrevlåda: leh@msb.se. Vi kommer att påbörja en FAQ för att löpande kunna publicera frågor och svar på vår hemsida.

Du hittar all information om handboken på den här länken: msb.se/handbokikommunalkrisberedskap. Tack för i dag.